Svedese-Interlingua s
Discussion0iste wiki
A - B - C - D - E - F - G - H - I - J - K - L - M - N - O - P - Q - R - S - T - U - V - W - X - Y - Z - Å - Ä - Ö
s-form|form|S-form
- I språk forma lingual que fini in s
II s-form, S-form forma de S
s-formad|formad|S-formad
- (el. S-formad) in forma de S, sigmoide
S-krok|krok
- uncino in (forma de) S
S-kurva|kurva
- curva in S
S-märkt|märkt
- el marcate de S
sabadill
- bot sabadilla
sabadillfrö
- semine de sabadilla
sabadillättika
- vinagre de sabadilla
sabattiereffekt
- foto effecto Sabattier fr [sabatje]
sabba
- (sabotera) sabotar;
- (förstöra) destruer, demolir
sabbat
- sabbato;
- helga ~en observar/celebrar le sabbato;
- som avser ~ sabbatic
sabbatsbrott
- profanation del sabbato;
- person som begår ~ profanator del sabbato
sabbatsdag
- die de sabbato
sabbatsfirande
- celebration del sabbato
sabbatsfrid
- reposo sabbatic
sabbatsmåltid
- repasto sabbatic
sabbatsro
- reposo sabbatic
sabbatstermin
- semestre sabbatic
sabbatsår
- anno sabbatic
sabbik
- zool phoxino phoxino
sabeisk
- hist sabee
sabel
- sabla;
- dra sin ~ disvainar le sabla;
- fäkta med ~ schermar al sabla;
- hugga ner med ~ sablar
sabelbalja
- vaina de sabla
sabelbent
- de gambas curve/torte
sabeldans
- dansa de sablas
sabelfäktning
- scherma al sablo
sabelfäste
- impugnatura de sabla
sabelhandrem
- cinctura de spada, porta-spada
sabelhugg
- colpo de spada
sabelklinga
- lamina de sabla
sabelknapp
- pomo
sabelkoppel
- cinctura de spada, porta-spada
sabellilja
- bot gladiolo
sabelskida
- vaina de sabla
sabelskrammel
- ruito de sablas
sabelslukare
- mangiator [-d3-] de spadas, mangia-spadas
sabelspets
- puncta de sabla
sabeltandtigrar|sabeltigrar
- (el. sabeltigrar) zool hist (underfamilj) machairodontinas
sabin
- hist sabino
sabinsk
- hist sabin
sabinska
- hist 1 språk (dialekt) dialecto del sabinos, sabino 2 (kvinna) sabina;
- sabinskornas bortrövande le rapto del sabinas
sabla
- I adj maledicte
II v ~ ner sablar;
- fig criticar forte(mente)
sablar
- ~! diabolo!
sabotage
- sabotage [-ad3e];
- göra ~ facer/committer sabotage
sabotagebrott
- acto de sabotage [-ad3e]
sabotagegrupp
- gruppo de sabotatores/de saboteurs fr [-tœ:r]
sabotageverksamhet
- activitate sabotante/de sabotage [-ad3e]
sabotera
- sabotar, facer/committer sabotage [-ad3e]
sabotör
- sabotator, saboteur fr [-tœ:r]
sabra
- sabra
sabé|sabe
- hist sabeo
sachertårta
- kul torta Sacher ty [3aXö]
sachsare
- se saxare
Sachsen
- Saxonia
sachsisk
- se saxisk
sacka|~ efter|efter
- (el. ~ efter) retardar
sackaras
- fysiol saccharase, invertase, invertina
sackarimeter
- saccharimetro, saccharometro
sackarin
- kem saccharina
sackarintablett
- farm pastilla de saccharina
sackaros
- kem saccharosa, sucrosa
sackning
- retardation
sadduceisk
- hist sadducee
sadducé|sadduce
- hist sadduceo
sadel
- sella;
- kul lumbo;
- mus sella;
- sitta säkert i ~n esser ben sedite in le sella
sadelbom
- arcion
sadelfast
- firme in le sella/super su arciones, ben sedite in le sella
sadelficka
- sacco de sella;
- (på cykel) sacchetto de cyclista
sadelfilt
- copertura de sella, coperi-sella
sadelformad
- in forma de sella
sadelgjord
- cingula (de sella), supercingula;
- fästa ~ cingular;
- ta av ~en discinger;
- utan ~ discincte, discingite
sadelknapp
- pomo de sella
sadelmakare
- sellero
sadelmakeri
- (lokal) selleria;
- (tillverkning) fabrication de sellas
sadelplats
- (vid kapplöpningsbana) paddock eng [pædök]
sadelpåse
- sacco de sella
sadeltak
- arkit tecto in forma de sella
sadeltyg
- harnese
sadeltäcke
- copertura de sella, coperi-sella
sadelväska
- sacco de sella;
- (på cykel) sacchetto de cyclista
sadism
- sadismo
sadist
- sadista, sadico
sadistisk
- sadic
sadla
- sellar;
- ~ av levar le sella, dissellar;
- ~ om fig (byta åsikt/målinriktning) cambiar opinion/scopo;
- ~ på mitter/poner le sella super, sellar
sadling
- (le) sellar
sadomasochism
- sadomasochismo
sadomasochist
- sadomasochista
sadomasochistisk
- sadomasochista, sadomasochistic
safari
- safari;
- gå på ~ facer un safari
safarijägare
- safari chassator [sh-]
safaripark
- safaripark eng [söfa:ripa:k]
saffian
- marocchin
saffianband|saffiansband
- (el. saffiansband) bokb ligatura de/in marocchin
saffianskinn|saffiansskinn
- (el. saffiansskinn) (corio) marocchin
safflor
- bot (växt, färgämne) carthamo
safflortistel
- bot carthamo
saffran
- bot crocus sativus lat, safran;
- kul safran;
- smaksätta med ~ safranar
saffransbröd
- kul pan safranate
saffransgul
- (de color de) safran, safranate
saffranskrokus
- bot crocus sativus lat, safran
saffransris
- kul ris safranate
safir
- miner sapphiro
safirblå
- (blau) sapphiro
safirring
- anello con sapphiro
safirstift
- agulia de sapphiro
saft
- (naturlig) succo;
- kul sirop de fructo;
- pressa ~en ur en citron exprimer le succo de un citro, pressar un citro;
- koka ~ kul facer sirop de fructo
safta
- kul facer sirop de fructo;
- ~ på fig effortiar se multo;
- ~ sig devenir succose/succulente;
- ~ till fig colpar
saftflaska
- bottilia de sirop de fructo
saftig
- succose, plen de succo, succulente;
- fig obscen
saftighet
- succulentia
saftsoppa
- kul suppa al/de sirop de fructo
saftsås
- kul sauce fr [så:s] al/de sirop de fructo
saftväxt
- bot planta succulente
saga
- conto (de fees), mytho;
- (om djur) fabula;
- (fornnordisk) saga;
- berätta sagor contar contos de fees, fabular
sagalitteratur
- (på Island) litteratura de sagas
sagatiden
- (på Island) le etate del sagas
sagen
- bära syn för ~ esser un prova/proba evidente de un cosa
sagesman
- communicator, informante, informator
sagg
- critica/reproches [-sh-] pl constante
sagga
- criticar/reprochar [-sh-] constantemente
saggning
- critica/reproches [-sh-] pl constante
sago
- kul sago
sagoaktig
- feeric, fabulose
sagoberättare
- narrator de contos de fees
sagobok
- libro de contos de fees
sagodiktare
- autor/scriptor de contos de fees
sagodjur
- animal fabulose/phantastic/mythologic
sagofe
- fee
sagogryn
- kul granulo de sago
sagokung
- rege de conto de fees
sagoland
- pais del fees
sagolik
- fabulose, feeric, legendari, phantastic;
- (väldig) extraordinari, prodigiose, meraviliose, phantastic
sagolitteratur
- litteratura de contos de fees
sagomjöl
- kul farina de sago
sagomotiv
- motivo de un conto de fees
sagoomspunnen
- legendari
sagopalm
- bot palma de sago
sagoprins
- prince de conto de fees
sagosamling
- collection de contos de fees
sagospel
- teat feeria
sagovärld
- mundo feeric, feeria
Sahara
- Sahara;
- invånare i ~ sahariano
saharisk
- saharian
sahib
- sahib arab
saintpaulia
- bot saintpaulia
sak
- (ting) cosa, objecto;
- (angelägenhet) affaire fr [afä:r], negotio, transaction, materia;
- (fråga) question, problema, subjecto;
- jur causa, caso, processo;
- det förändrar inte ~en isto cambiara nihil, isto es sin importantia;
- det är en helt annan ~ isto es un cosa toto altere;
- döma i egen ~ esser judice in su proprie causa, esser su proprie judice;
- göra gemensam ~ med facer causa commun con;
- ~en är biff! le cosa es arrangiate! [-d3-];
- ~en är den att le caso es que;
- söka ~ med accusar, inculpar;
- jur initiar un processo contra;
- till ~en! ad rem! lat
saka
- kortsp (kasta ett dåligt kort) jectar;
- (offra ett kort) sacrificar
sakargument
- argumento rational
saker
- jur hist culpabile
sakfel
- error factual
sakframställning
- jur specification
sakfråga
- question concrete
sakföra
- jur facer/intentar un processo contra, processar
sakförare
- jur procurator (judicial)
sakförhållande
- facto
sakförståndig
- experte, competente, experimentate
sakgranska
- controlar (quanto al) factos
sakgranskning
- controlo quanto al factos
sakinnehåll
- contento del materias/del subjectos
sakkunnig
- experte, competente, experimentate;
- ~ person experto, specialista, cognoscitor
sakkunskap
- competentia
saklig
- objective, impersonal, realistic
saklighet
- objectivitate, impersonalitate, senso realistic
sakläge
- situation actual
saklös
- innocente, inculpabile;
- ~t (utan risk) sin risco, tranquillemente
sakna
- (vara utan) mancar de, carer, esser disproviste/curte de;
- (inte hitta) non retrovar, constatar le disparition de;
- (känna saknad efter) regrettar le absentia de;
- beskyllningen ~r grund le accusation es gratuite/infundate/sin fundamento;
- han ~r humor ille manca de/non ha senso del humor/del humorismo;
- jag ~r mina nycklar io ha perdite mi claves;
- ~ ord för non poter trovar parolas pro;
- ~ pengar mancar de/non haber moneta
saknad
- I s (brist) privation, carentia, manco, mancantia;
- (känsla) regret del absentia de;
- känna ~ efter regrettar le absentia de
II adj disparite;
- anmäla någon som ~ signalar le disparition de un persona;
- ~ person persona disparite, disparito;
- upprätta en lista över ~e facer un lista de disparitos
saknas
- mancar
sakområde
- materia, subjecto
sakprosa
- litt prosa normal
sakral
- sacral
sakrament
- sacramento
sakramental
- sacramental, sacramentari
sakramentskad
- maledicte
sakramentskåp
- tabernaculo
sakregister
- indice/index del materias/del subjectos
sakrilegium
- sacrilegio
sakristan
- sacrista, sacristano
sakristia
- sacristia
sakrosankt
- sacrosancte
sakrätt
- jur derecto de proprietate in objectos
sakskada
- damno(s) material
sakskäl
- causa rational, ration
sakta
- I adv lento, lentemente;
- mus lento, adagio [-d3-] it;
- köra ~ guidar lento/lentemente
II adj lente;
- i ~ mak lento, lentemente
III v (re)lentar, retardar, decelerar, arretrar, moderar, diminuer;
- klockan ~r sig le horologio se retarda; ~ gången relentar le/su passo;
- ~ ner relentar, decelerar, bassar
sakteliga|sakteligen
- (el. sakteligen) lento, lentemente;
- så ~ (efter hand) pauco a pauco, poco a poco
saktfärdig
- (långsam) lente;
- (stillsam) tranquille
saktfärdighet
- (långsamhet) lentor;
- (stillsamhet) tranquillitate
saktmod
- mansuetude, dulcor, docilitate, placiditate, indulgentia
saktmodig
- mansuete, dulce, docile, placide, indulgente
saktmodighet
- mansuetude, dulcor, docilitate, placiditate, indulgentia
sakuppgift
- information factual, facto
sakupplysning
- information factual
sakägare
- jur parte de un procedura/processo/action judiciari
saké|sake
- kul saké jap
sal
- sala, hall eng [hå:l]
sala
- quotisar se
saladjär
- salatiera
salamander
- zool salamandra;
- eld~ salamandra maculose;
- land~ salamandra terrestre;
- vatten~ salamandra aquatic
salamanderdjur
- zool (huvudgrupp) lepidospondiles
salami
- kul salami
salamitaktik
- pol tactica/methodo del salami, politica del passo per passo
saldera
- ekon saldar
saldo
- ekon saldo;
- negativt ~ saldo negative/deficitari;
- positivt ~ saldo positive/favorabile/beneficiari
saldobelopp
- saldo
saldobesked
- extracto de conto
salep
- bot anacamptis pyramidal;
- farm (tubere) salep
salepsrot
- bot anacamptis pyramidal, salep
salicylat
- kem salicylato
salicylsyra
- kem acido salicylic
salig
- (lycklig) felice;
- rel beate, beatic;
- (avliden) defuncte, decedite;
- min ~ mor mi matre de dulce e felice memoria;
- i ~ åminnelse de memoria gloriose
saligförklara
- beatificar
saligförklaring
- beatification
saliggöra
- beatificar
saliggörande
- beatific
saliggörelse
- beatification
salighet
- (högsta lycka) felicitate;
- rel beatitude, salute, felicitate
saligprisning
- rel beatitude
salin
- salina
salinisk
- salin
salisk
- hist salic;
- den ~a lagen le lege salic
saliv
- saliva, bava, sputo;
- avsöndra ~ salivar;
- blanda med ~ insalivar
salivation
- fysiol secretion salivari/de saliva, salivation;
- förhöjd ~ med hypersecretion de saliva, ptyalismo, sialorrhea
salivblandad
- insalivate
salivdroppe
- gutta de saliva
salivkörtel
- anat glandula salivari
salivsug|salivsugare
- (el. salivsugare) tandl pumpetta a/de saliva
salivutsöndring
- fysiol secretion salivari/de saliva, salivation;
- förhöjd ~ med hypersecretion de saliva, ptyalismo, sialorrhea
sallad
- bot lactuca;
- kul salata;
- huvud~ testa de lactuca;
- isbergs~ lactuca iceberg eng [aisbö:g];
- plock~ lactuca aurescens lat;
- trädgårds~ lactuca sativa lat
salladsdressing
- kul sauce fr [så:s] de salata
salladshuvud
- testa de lactuca
salladskål
- bot caule chinese [sh-]
salladsskål
- salatiera
salladssås
- kul sauce fr [så:s] de salata
sallat
- bot lactuca;
- huvud~ lactuca capitata lat;
- isbergs~ lactuca iceberg eng [aisbö:g];
- plock~ lactuca aurescens lat;
- trädgårds~ lactuca sativa lat
salmiak
- kem sal ammoniac, chloruro de ammonium
salmiakpastill
- pastilla al/con sal ammoniac
salmonella
- med salmonella
salmonellabakterie
- med bacterio de salmonella
salmonellasmitta
- med salmonellose, salmonellosis
salning
- quotisation
Salomo
- Salomon;
- ~ sigill sigillo de Salomon, polygonato;
- bot polygonato odorate, sigillo de Salomon;
- ~s ordspråk bibl le Proverbios de Salomon;
- ~s tempel le Templo de Salomon;
- vis som ~ sage [-d3-] como Salomon
salomonisk
- salomonic
Salomonöarna
- le Insulas Salomon
salong
- salon
salongsberusad
- legiermente [-d3-] inebriate
salongsfähig
- socialmente acceptabile, urban, polite, distinguite
salongshjälte
- heroe de salon
salongskomedi
- litt comedia legier [-d3-]/de salon
salongskommunist
- communista de salon
salongslejon
- leon de salon
salongsmusik
- musica legier [-d3-]/de salon
salongsmässig
- socialmente acceptabile, urban, polite, distinguite
salongsmässighet
- urbanitate, politessa, manieras distinguite
salongsmöbel
- mobiliario de salon
salongsradikal
- I adj de radical de salon
II s radical de salon
salongssocialist
- socialista de salon
salongsvagn
- järnv wagon salon
salongsvana
- habitude de salones, urbanitate, politessa, manieras distinguite
Saloniki
- Saloniki
saloon
- saloon eng [sölu:n]
salpeter
- kem, miner salpetra, (sal)nitro, nitrato
salpeteraktig
- kem salpetrose, (sal)nitrose
salpeterfabrik
- salpetreria, salnitreria;
- arbetare i ~ salpetrero, salnitrero
salpeterframställning
- kem nitrification
salpeterförande
- miner salpetrose, (sal)nitrose
salpetergruva
- salpetriera, salnitriera
salpeterhaltig
- kem, miner salpetrose, (sal)nitrose
salpeterlukt
- odor (sal)nitrose
salpetersyra
- kem acido nitric
salpingit
- med salpingitis
salsa
- mus salsa
salt
- I adj salate;
- (insaltad) insalate, salmuriate
II s kul sal (de cocina);
- kem sal;
- engelskt ~ miner epsomite;
- med en nypa ~ fig con un grano de sal, cum grano salis lat;
- ombilda till ~ kem salificar
salta
- kul salar;
- ~ in insalar, salmuriar
saltad
- salate;
- ~ räkning fig nota exorbitante
saltaktig
- salin;
- (bräckt) salmastre
saltare
- salator
saltavlagring
- (sediment) deposito salin/de sal;
- (skeende) crystallisation del sal
saltbad
- banio de sal
saltbassäng
- salina
saltbemängd
- salin
saltbildande
- kem salificabile, halogene
saltbildning
- kem salification
saltbrytning
- discarga/discargamento de sal
saltdom
- domo de sal
saltdosa
- saliera
saltfabrikant
- salinero
saltfisk
- kul pisce salate
saltfri
- sin sal
saltfällning
- kem precipitato de sal
saltgruva
- mina de sal, salina
saltgurka
- kul cucumbre insalate/salmuriate
saltgård
- salina
salthalt
- indice/index/contento/concentration de sal, salinitate
salthaltig
- salin, salifere
salthandlare
- salinero
salthorst
- domo de sal
saltimbocca
- kul saltimbocca it
saltkar
- saliera
saltkoncentration
- concentration de sal, salinitate
saltkorn
- grano de sal
saltkristall
- crystallo de sal
saltkött
- kul carne salate
saltlager
- miner strato/jacimento de sal
saltlake
- kul muria
saltliknande
- kem haloide
saltlösning
- solution salin/salate
saltmonopol
- monopolio del sal
saltning
- salatura
saltomortal
- salto mortal/del morte
saltproducent
- productor de sal, salinero
saltsjö
- laco salate
saltsjöfisk
- pisce marin
saltskorpa
- crusta salin
saltskrak|saltskrake
- (el. saltskrake) zool mergo albellus lat
saltsleke
- petra/bloco de sal, petra pro leccar/pro lamber
saltstod
- bibl statua de sal
saltströare
- saliera
saltsyra
- kem acido chlorhydric/hydrochloric/muriatic
saltträsk
- palude salate
saltutvinning
- extraction del sal;
- (ur havsvatten) salicultura
saltvatten
- aqua salate
saltvattensfisk
- pisce marin
saltverk
- salina
saltväxt
- bot planta salin/halophile/halophyte/halophytic, halophyta
saltöken
- deserto salate
salu
- till ~ a vender
salubjuda|saluföra
- (el. saluföra) offerer a/pro vendita, vender
saluhall
- mercato coperte
saluhålla
- offerer a/pro vendita
salupris
- precio de vendita
salustånd
- barraca de mercato;
- (på mässa) stand eng [stænd]
salut
- salva;
- skjuta ~ tirar/lancear un salva
salutera
- salutar, tirar/lancear un salva
salutering
- salutation
salutorg
- placia de mercato
salutskott
- tiro de salva
saluvärde
- valor de vendita
salva
- 1 med unguento, uncto, linimento, pomada, balsamo;
- smörja in med ~ unguer, unctar 2 mil salva, volata;
- sjö bordada;
- fig salva, cascada
Salvador
- El Salvador
salvadoran
- salvadoriano
salvadoransk
- salvadorian
salvartad
- unctuose
salvationist
- (frälsningssoldat) salutista
salvburk
- potto/olla de unguento/de pomada
salvelse
- (falskt patos) pathos false;
- (låtsad fromhet) pietate fingite/hypocritic
salvelsefull
- unctuose
salvelsefullhet
- (falskt patos) pathos false;
- (låtsad fromhet) pietate fingite/hypocritic
salvia
- bot, kul salvia
samarbeta
- laborar/travaliar insimul, collaborar, cooperar
samarbete
- collaboration, cooperation, action concertate, labor/travalio de equipa;
- i nära ~ med in stricte collaboration/cooperation con
samarbetsman
- collaborator
samarbetsorganisation
- organisation de cooperation
samarbetsvillig
- cooperative
samarier
- samaritano
samarisk
- samaritan
samariska
- 1 språk lingua samaritan, samaritano 2 (kvinna) samaritana
samarit
- samaritano;
- den bamhärtige ~en bibl le samaritano
samaritkurs
- med curso de prime succurso/de prime auxilio(s)
samarium
- kem samarium
samarv
- cohereditage [-ad3e]
samarva
- adj cohereditari
samarvinge
- coherede, cohereditario
samba
- mus samba
samband
- (cor)relation, connexion;
- mil ligation;
- stå/sätta i ~ (cor)relatar
sambandsofficer
- mil officiero de ligation
sambandstjänst
- mil servicio de ligation
sambeskatta
- taxar junctemente
sambeskattning
- taxation juncte
sambinda
- ligar, attachar [-sh-] con un corda
sambladig
- bot con folios juncte
sambo
- I s (sammanboende) convivente/cohabitante non maritate
II s prole de negro e indiano/de negro e mulatto
III v conviver/cohabitar (sin esser maritate)
samboende
- convivente, cohabitante;
- ~ person convivente, cohabitante
samboförhållande
- conviventia/cohabitation sin maritage [-ad3e]
sambruk
- uso commun
sambuka
- mushist sambuca
sambyggare
- bot (med hon- och hanblommor på samma stånd) planta monoic;
- (med hon- och hanblommor på skilda stånd) planta dioic
samdräkt
- unanimitate
samdräktig
- unanime
same
- lappon
samedräkt
- costume lappon
samegendom
- jur indivision
sameting
- parlamento lappon
samexistens
- fil coexistentia
samexistera
- fil coexister
samfund
- societate, association, corporation, communitate, collectivitate
samfälld
- (enhällig) unanime;
- (gemensam) commun
samfälldhet
- unanimitate
samfällig
- (enhällig) unanime;
- (gemensam) commun
samfällighet
- (gemensam äganderätt/egendom) terreno/proprietate commun;
- (sammanlutning) association de proprietarios de terreno
samfärdsel
- circulation, traffico
samfärdsled
- via de transporto
samfärdsmedel
- medio de transporto
samförstånd
- accordo, correspondentia, concordantia, harmonia;
- (mellan stater) entente fr [a)ta):t];
- hemligt ~ conniventia;
- i bästa ~ in perfecte/complete harmonia;
- tyst ~ accordo tacite
samgermansk
- pangerman
samgå
- consociar;
- (fusionera) fusionar
samgående
- consociation;
- (fusion) fusion
samhushåll
- menage fr [-a3] commun
samhälle
- societate;
- (ort) communa
samhällelig
- social
samhällsanda
- civismo
samhällsapparat
- mechanismo social
samhällsbevarande
- conservatori, conservative, misoneista
samhällsbild
- imagine/conception del societate
samhällsbildande
- zool social
samhällsbyggnad
- structura social
samhällsbättring
- reforma(tion) (del structuras) social
samhällsdebatt
- debatto/discussion social
samhällsekonomi
- economia national, situation financiari del societate
samhällsfara
- periculo social
samhällsfarlig
- periculose pro le societate, asocial
samhällsfientlig
- antisocial
samhällsform
- typo de societate, structura social
samhällsfrånvänd
- alien al societate/al mundo
samhällsförhållande
- circumstantia(s) social
samhällsförändrare
- reformator (del structuras) social
samhällsförändring
- reforma(tion) (del structuras) social
samhällsgrupp
- gruppo social
samhällsklass
- classe social;
- lägre ~ classe inferior del societate
samhällskritik
- critica del societate
samhällskritiker
- critico social
samhällskritisk
- que critica le societate
samhällskunskap
- instruction civic
samhällslager
- strato del societate
samhällsliv
- vita social
samhällsmaskineri
- mechanismo social
samhällsnytta
- avantage [-ad3e] social/pro le societate
samhällsnyttig
- de avantage [-ad3e] social/pro le societate
samhällsoduglig
- asocial
samhällsomdaning
- reforma(tion) (del structuras) social
samhällsomstörtande
- anarchista, anarchistic, revolutionari
samhällsomstörtare
- anarchista, revolutionario
samhällsomstörtning
- action anarchista/anarchistic, revolution
samhällsomvandling
- cambio/cambiamento (del structuras) social
samhällsordning
- structura social
samhällsorienterande
- civic
samhällsorientering
- information civic
samhällsproblem
- problema social
samhällsreform
- reforma social
samhällssatir
- litt satira del societate
samhällsskick
- structura social/del societate
samhällsskikt
- strato social
samhällsstegen
- le scala social
samhällsstruktur
- structura social
samhällsställning
- position social
samhällssyn
- imagine/conception del societate
samhällstillvänd
- social
samhällsuppfattning
- imagine/conception del societate
samhällsutveckling
- developpamento/disveloppamento del societate
samhällsvetare
- scientista social
samhällsvetenskap
- scientia social
samhällsvård
- labor de assistentia social
samhörande
- connexe, ligate
samhörig
- solidari, unite
samhörighet
- solidaritate, unitate
samhörighetskänsla
- sentimento/spirito de solidaritate, spirito de equipa
samisk
- lappon, lapponic
samiska
- språk lappon
samitum
- text samito
samklang
- mus consonantia, accordo, harmonia, unisono, sono consonante;
- bringa i ~ mitter in harmonia, harmonisar;
- som är i ~ harmoniose;
- vara i ~ harmonisar
samklinga
- mus harmonisar, consonar, esser in harmonia/in consonantia
samklingande
- mus consonante
samkonung
- corege
samkristen
- ecumenic
samkväm
- reunion
samkyrklig
- ecumenic
samkönad
- biol hermaphrodite;
- ~ individ hermaphrodito
samköp
- compra commun
samköra
- data combinar datos (per computator) ab duo o plure registros
samkörning
- data combination de datos (per computator) ab duo o plure registros
samla
- (föremål) colliger;
- (personer) (re)unir, assemblar, sociar, congregar, assemblar, (a)massar, aggregar, agglomerar;
- ~ i flock attruppar;
- ~ in recolliger;
- (pengar) facer un collecta;
- ~ på hög (ac)cumular, pilar;
- ~ sig fig recolliger se, concentrar se
samlad
- (förenad) unite;
- (gemensam) collective;
- fig (fattad) composite;
- ~e verk litt obras complete
samlag
- copula, copulation, coito;
- avbrutet ~ coito interrupte, coitus interruptus lat;
- ha ~ haber relationes sexual, copular
samlare
- collector;
- el collector
samlarfolk
- antropol tribo de collectores
samlarinstinkt
- instincto del collector/de colliger cosas
samlarintresse
- interesse del collector/de colliger cosas
samlarkultur
- antropol cultura de collectores
samlarmani
- mania del collection/del collector, mania/passion/obsession de colliger cosas
samlarobjekt
- objecto de collection
samlarsamhälle
- antropol societate de collectores
samlarvärde
- valor pro collectores
samlas
- reunir se, agglomerar se, aggregar se, agglomerar se, (a)massar se, assemblar se, attruppar se, convenir
samlevnad
- vita insimul, conviventia, cohabitation;
- (konkubinat) concubinage [-ad3e];
- biol symbiose, symbiosis
samlevnadsform
- forma/modo/maniera de cohabitation
samling
- (av föremål) collection;
- (med blandat innehåll) miscellanea;
- (av väsentliga skrifter) spicilegio;(av personer) reunion, session, assemblea, unimento;
- (enande) unification;
- (i flock) attruppamento;
- (anhopning) (ac)cumulation, amassamento, congerie;
- fig recollection, concentration
samlingsband
- bokb volumine mixte, miscellanea, collection, anthologia
samlingslins
- fys lente convergente
samlingslokal
- sala de reunion/de incontro
samlingsnamn
- nomine collective, collectivo
samlingsplats
- loco de reunion/de incontro
samlingspunkt
- puncto de incontro
samlingspärm
- classificator, camisa
samlingsregering
- governamento de coalition
samlingssal
- aula
samlingsverk
- litt collection, compilation, anthologia, spicilegio
samliv
- vita insimul, conviventia, cohabitation;
- (konkubinat) concubinage [-ad3e]
samljud
- mus sono consonante
samljudande
- mus consonante
samläsning
- (i skola) inseniamento insimul
samma
- mesme;
- det gör det ~ non importa;
- det gör mig det ~ isto es a me equal;
- i ~ ögonblick al mesme momento;
- med det ~ immediatemente;
- på ~ gång al/in mesme tempore;
- på ~ sätt del mesme maniera, equalmente;
- tack det ~! equalmente/ditto/idem lat gratias!
sammald
- kul;
- sammalt mjöl farina integral/de tote grano
sammaledes
- equalmente, idem lat, ditto
sammalen
- kul;
- bröd av sammalet mjöl pan complete (de farina) integral/de tote grano
sammalunda
- equalmente, idem lat, ditto
samman
- (in)simul, conjunctemente con, in collaboration con;
- sluta sig ~ confederar;
- ta sig ~ recolliger se
sammanbinda
- ligar, attachar [-sh-] con un corda
sammanbindande
- språk copulative
sammanbiten
- concentrate, energic;
- (krampaktig) crispate
sammanblanda
- (com)miscer;
- (förväxla) confunder;
- språk contaminar
sammanblandning
- commixtion;
- (förväxling) confusion;
- språk contamination
sammanbo
- viver insimul, conviver, cohabitar
sammanboende
- convivente, cohabitante;
- ~ person convivente, cohabitante
sammanbrott
- collapso, fallimento
sammanbygga
- concatenar
sammanbyggning
- concatenation
sammandra|sammandraga
- (el. sammandraga) contraher, astringer, constringer;
- mil reunir, concentrar, attruppar;
- språk contraher;
- med astringer
sammandrabba
- combatter, luctar
sammandrabbning
- combatto, lucta, scaramucia
sammandrag
- résumé fr [rezyme], compendio, recapitulation, abbreviation, abbreviamento, abbreviatura, condensation, texto condensate, summa(rio), summarisation, synopse, synopsis, synthese, synthesis, epitome;
- göra ett ~ rediger/facer un résumé, compendiar, resumer, recapitular, condensar, abbreviar, summarisar, epilogar, synthetisar, epitomar;
- i ~ in summa;
- person som gör ett ~ compendiator, resumitor
sammandragande
- contrahente, constrictor, constrictive, constringente, contractive, contractile;
- med styptic, astringente;
- (krampaktigt) convulse;
- ~ medel remedio astringente/styptic, astringente, styptico;
- ~ muskel musculo constrictor
sammandragbar
- contractile
sammandragbarhet
- contractilitate
sammandragning
- contraction, constriction;
- med astringentia;
- mil concentration, attruppamento
sammanfall
- (överensstämmelse) coincidentia, correspondentia;
- (sönderfall) collapso;
- astron conjunction;
- astrol conjunction, synodo
sammanfalla
- congruer;
- (inträffa samtidigt) coincider;
- mat converger, incontrar se
sammanfallande
- coincidente, coincidental, identic (a)
sammanfatta
- resumer, recapitular, condensar, abbreviar, summarisar, epilogar, synthetisar, epitomar
sammanfattning
- résumé fr [rezyme], compendio, recapitulation, summario, summa, summarisation, synopse, synopsis, synthese, synthesis, epitome, abbreviation, abbreviamento, abbreviatura, condensation, texto condensate;
- göra en ~ rediger/facer un résumé;
- person som gör en ~ compendiator, resumitor
sammanfattningsvis
- in summa
sammanflyta
- (om floder) confluer;
- (om färger) confunder se, miscer se
sammanflytning
- confluente, confluentia
sammanfläta
- interlaciar
sammanflätning
- interlaciamento
sammanflöde
- confluente, confluentia
sammanfoga
- (re)unir, junger, combinar;
- (sidor) compaginar;
- tekn assemblar, montar;
- fig soldar
sammanfogning
- junction, junctura, (re)union;
- tekn assemblage [-ad3e], montage [-ad3e];
- med coaptation
sammanföra
- introducer;
- (till ett helt) consolidar, coalisar
sammangadda
- ~ sig conspirar, conjurar
sammangaddning
- conspiration, conjuration
sammangyttrad
- conglomerate, agglomerate
sammangyttring
- conglomeration, agglomeration
sammangående
- consociation;
- (fusion) fusion
sammanhang
- coherentia, contexto, connexion, relation;
- fys cohesion, coherentia;
- bilda/ha ~ coherer;
- brist på ~ incoherentia;
- lösryckt ur sitt ~ isolate de su contexto;
- oavbrutet ~ continuitate
sammanhangslös
- incoherente
sammanhangslöshet
- incoherentia
sammanhukad
- quattate
sammanhäftad
- crampate;
- (om sidor) compaginate
sammanhäftande
- cohesive
sammanhäftning
- cohesion
sammanhängande
- coherente, cohesive, consistente, continue;
- (sammanbunden) connexe, ligate
sammanhållen
- unite;
- (sammanhängande) coherente
sammanhållning
- solidaritate;
- (enighet) unitate;
- fys cohesion
sammanhållningskraft
- fys (fortia de) cohesion
sammanhörande
- coherente, consistente, continue;
- (sammanbunden) connexe, ligate
sammanjämkning
- compromisso
sammankalla
- convocar
sammankallning
- convocation
sammankedjad
- concatenate
sammanklibbad
- agglutinate, conglutinate, collate
sammanklibbning
- agglutination, conglutination
sammanklistrad
- agglutinate, conglutinate
sammanknipen
- pressate, comprimite, serrate
sammanknuten
- ligate, attachate [-sh-] con un corda
sammanknäppt
- ~a händer manos juncte
sammanknådning
- impastamento
sammankomst
- reunion, assemblea, congresso, conferentia, convention;
- (sluten) conclave
sammankoppla
- accopular, junger, connecter
sammankoppling
- accopulamento, junction, connexion
sammankurad
- quattate
sammanlagd
- (total) total, in toto, in summa
sammanleva
- viver insimul, conviver, cohabitar
sammanlevnad
- vita insimul, conviventia, cohabitation;
- (i konkubinat) concubinage [-ad3e]
sammanlimning
- agglutination, conglutination
sammanläggning
- addition, summarisation, totalisation
sammanlänka
- concatenar
sammanlänkning
- concatenation
sammanlöda
- soldar
sammanlödning
- soldatura
sammanlöpa
- converger;
- (om vattendrag) confluer
sammannitning
- rivetage [-ad3e]
sammanplockning
- compilation
sammanpressa
- comprimer, compactar
sammanpressbar
- compressibile;
- ej ~ incompressibile
sammanpressning
- compression
sammanpressningsapparat
- compressor
sammanrafsad
- (re)colligite in haste/hastivemente
sammanrullad
- bot convolute
sammanräkna
- facer le summa/addition de, additionar, summar, totalisar;
- (röster) scrutinar
sammanräkning
- addition, summarisation, totalisation;
- (av röster) scrutinio
sammanrörd
- mixte
sammansatt
- componite, composite, complexe;
- (blandad) mixte;
- (invecklad) complexe;
- kem complexe;
- tekn compound eng [kåmpaund];
- bot, språk componite, composite;
- ~ blad/blomma folio/flor componite/composite;
- ~ bråk mat fraction componite/composite/mixte;
- ~ förening kem composito complexe;
- ~a ord parolas componite/composite, compositos;
- ~a tal mat numeros componite/composite/mixte
sammansatthet
- complexitate
sammansjungning
- (le) cantar in choro
sammansjunken
- curve, cave, collabite
sammanskjuta
- (pengar) contribuer insimul
sammanskjutning
- (av pengar) contribution commun
sammanskott
- (av pengar) contribution commun
sammanskriva
- scriber in un parola
sammanslagning
- fusion, fusionamento, amalgamation
sammanslingrad
- interlaciate
sammanslingring
- interlaciation
sammansluta
- ~ sig unir se, associar se
sammansluten
- federate
sammanslutning
- union;
- (förening) association, societate, circulo, cenaculo, coalition, club eng [klab];
- (litterär) atheneo;
- (av yrkeskamrater) corporation;
- (hemlig) conclave;
- (mellan stater) federation, entente fr [a)ta):t];
- hand trust eng [trast], consortio, cartel
sammanslående
- fusion
sammansmälta
- funder se;
- fig unir se, fusionar (se), integrar se, amalgamar se
sammansmältning
- fusion;
- fig fusion, amalgamation, integration
sammansno
- torquer
sammansnoende
- torquimento
sammansnöra
- constringer, serrar
sammansnörning
- constriction
sammanstråla
- converger
sammanstrålning
- convergentia
sammanställa
- construer, componer, constituer, confectionar, combinar, formar, assemblar;
- (skrift) compilar, componer, rediger, formular
sammanställning
- composition, combination, compilation, constitution;
- språk (handling) composition;
- (ord) composito
sammanstöta
- collider
sammanstötning
- collision, choc [sh-], impacto;
- fig conflicto
sammansvetsad
- tekn soldate;
- fig intimemente unite
sammansvetsning
- tekn soldatura
sammansvuren
- conspirate, conjurate;
- ~ person conspirator, conjurator, conjurato
sammansvärjning
- conspiration, conjuration, complot, machination, cabala, intriga, intrico;
- bilda en ~ organisar/tramar/machinar/ordir un conspiration/un complot, complotar, cabalar;
- delta i en ~ conspirar, conjurar, colluder, complotar, cabalar, intrigar
sammansättning
- composition, combination, constitution, compilation;
- tekn montage [-ad3e], assemblage [-ad3e];
- språk (handling) composition;
- (ord) composito
sammantagen
- conjuncte
sammantrycka
- comprimer, pressar, serrar
sammantryckbar
- comprimibile, compressibile
sammantryckning
- compression
sammantryckningsapparat
- compressor
sammanträda
- reunir se
sammanträde
- reunion, session
sammanträffa
- coincider, concurrer
sammanträffande
- coincidentia, concurrentia, conjunctura;
- astron conjunction;
- astrol conjunction, synodo
sammantränga
- concentrar, condensar, compactar, stringer
sammanträngning
- concentration, condensation
sammantvinnad
- torquite
sammantvinning
- torquimento
sammanviga
- maritar
sammanvuxen
- sammanvuxna tvillingar geminos siamese
sammanväva
- contexer
sammanvävning
- contextura
sammanväxning
- bot concrescentia;
- med concrescentia, coalescentia
sammelband
- bokb volumine mixte, miscellanea, collection, anthologia
sammelnamn
- nomine collective, collectivo
sammelplats
- loco de reunion/de incontro
sammelsurium
- farragine, confusion, mixtura confuse
sammelverk
- litt collection, compilation, anthologia, spicilegio
sammet
- text villuto, velvet eng [velvit];
- (manchestersammet) villuto costate
sammetsaktig
- villutate
sammetsblomster
- bot (släkte) tagetes
sammetslen
- suave como le villuto
sammetsögd
- con oculos como le villuto
sammäld
- kul farina integral/de tote grano
samnit
- hist samnita
samnitisk
- hist samnitic
Samnium
- hist Samnio
samnordisk
- pannordic
samnordiska
- språk lingua nordic original
Samoa
- Samoa
samoan
- samoano
samoansk
- samoan
samoanska
- 1 språk samoano 2 (kvinna) samoana
samojed
- samoyede
samojedhund
- (can) samoyede
samojedisk
- samoyede
samojediska
- 1 språk samoyede 2 (kvinna) samoyede
samojedspets
- zool (can) samoyede
samordna
- coordinar;
- ~de satser språk propositiones coordinate
samordnande
- språk copulative, coordinante, de coordination, paratactic;
- ~ konjunktion conjunction copulative/coordinante/de coordination
samordnare
- coordinator
samordning
- coordination;
- språk coordination, parataxis
samordningsförmåga
- poter/capacitate de coordination
samovar
- samovar ry
sampan
- sjö sampan
sampel
- statist controlo al hasardo/per sondage [-ad3e]
sampla
- statist facer un controlo al hasardo/per sondage [-ad3e]
samplanering
- planification insimul
sampling
- statist controlo al hasardo/per sondage [-ad3e]
samproducera
- producer insimul
samproduktion
- coproduction
samregering
- condominio
samråd
- consultation, deliberation
samråda
- consultar, deliberar
samröre
- connexion/collaboration inapte
sams
- de accordo
samsas
- esser de accordo, poner se de accordo, convenir (se), accordar (se), concordar;
- ej ~ discordar
samsikt
- kul farina integral/de tote grano
samsjungning
- canto in choro
samskola
- schola mixte
samspel
- joco combinate/de insimul;
- (växelverkan) interaction;
- sport joco combinate/de insimul/de equipa;
- mus insimul
samspela
- jocar (insimul)
samspelt
- qui joca ben insimul
samspråk
- conversation, colloquio, dialogo, interlocution
samspråka
- conversar, dialog(is)ar
samstyre
- condominio
samställd
- bot componite, composite
samstämd
- concorde
samstämdhet
- concordo
samstämmig
- (enhällig) concorde, unanime, in (commun) accordo con;
- (överensstämmande) conforme, analoge;
- mus (enstämmig) unisone
samstämmighet
- (enhällighet) consenso, accordo, concordia, concerto;
- (överensstämmelse) analogia, concordo, congruitate;
- mus harmonia, unisono
samsända
- radio, TV emitter/transmitter junctemente
samsändning
- radio, TV emission/transmission juncte
samsång
- canto in choro, insimul
samt
- I adv jämt och ~ semper e semper, continuemente, sin interruption;
- ~ och synnerligen totos, omnes, sin exception
II konj e, plus, e etiam
samtagen
- conjuncte
samtal
- conversation, colloquio, dialogo, interlocution;
- tele telephonata;
- deltagare i ett ~ interlocutor;
- inleda ett ~ comenciar un conversation, entrar in conversation;
- som avser ~ interlocutori
samtala
- conversar, dialog(is)ar, colloquer
samtalsavgift
- tele costos del telephonata
samtalsgrupp
- gruppo de discussion
samtalsmarkering
- tele marca telephonic
samtalsmätare
- tele contator telephonic
samtalspartner
- interlocutor
samtalsrum
- (i kloster) parlatorio
samtalsterapi
- psyk psychotherapia
samtalston
- tono de conversation
samtalsvis
- per conversation, in forma de dialogo
samtalsämne
- subjecto/topico/thema de conversation
samtaxering
- taxation juncte
samtid
- proprie tempore, tempore contemporanee/presente/actual
samtida
- contemporanee, del proprie tempore;
- ~ person contemporaneo
samtidig
- contemporanee, simultanee, simul, synchrone, synchronic;
- fil coexistente
samtidighet
- contemporaneitate, simultaneitate, synchronia, synchronismo, concordantia temporal
samtidigt
- in le/al mesme tempore
samtidshistoia
- historia contemporanee/del proprie tempore
samtidskonst
- arte contemporanee/del proprie tempore
samtliga
- osjälvst tote le, omne le;
- självst totos, omnes
samtrafik
- traffico de servicio juncte
samtryck
- typ impression juncte
samtycka
- consentir, assentir, acceder, acquiescer
samtycke
- consenso, consentimento, assentimento, acquiescentia
samum
- meteor samum arab, simun
samundervisning
- coeducation
samuraj
- samurai
samvaro
- intervista, reunion, tempore insimul
samverka
- (beträffande personer) laborar/travaliar insimul, collaborar, cooperar;
- (beträffande företeelser) combinar, concurrer, contribuer
samverkan
- cooperation, collaboration, concerto, action concertate, labor/travalio de equipa;
- i nära ~ med in stricte collaboration/cooperation con
samverkansorgan
- organisation de cooperation
samvete
- conscientia;
- dåligt ~ conscientia cargate;
- lätta sitt ~ discargar/liberar su conscientia;
- rymligt ~ conscientia large/elastic;
- ~ts röst le voce/appello del conscientia;
- tynga ~t pesar super le conscientia
samvetsagg
- remorso, compunction, contrition
samvetsbetänklighet
- scrupulo (de conscientia), objection de conscientia, compunction;
- komma över sina ~er vincer su scrupulos
samvetsfrid
- ha ~ haber le conscientia tranquille/in pace
samvetsfrihet
- libertate de conscientia
samvetsfråga
- question/problema de conscientia
samvetsförebråelse
- compunction, remorso, contrition;
- ha ~r compunger se
samvetsgrann
- conscientiose, scrupulose
samvetskonflikt
- crise/crisis/conflicto de conscientia, conflicto moral
samvetskval
- compunction, remorso, contrition;
- ha ~ compunger se
samvetslös
- sin scrupulos/conscientia, inscrupulose, immoral, machiavellic
samvetslöshet
- manco/mancantia/falta de scrupulos/de conscientia, immoralitate, machiavellismo
samvetsnöd
- dilemma moral
samvetssak
- caso de conscientia
samvetsäktenskap
- conviventia/cohabitation sin maritage [-ad3e]
samvetsöm
- conscientiose, scrupulose;
- vara ~ mil non voler portar armas
samvälde
- confederation
samägande
- jur indivision
samärva
- jur cohereditar
samåka
- ir/venir insimul
San Marino|San|Marino
- San Marino
sanatorieläkare
- medico de sanatorio
sanatorievård
- cura sanatorial/in sanatorio
sanatorium
- sanatorio
sand
- sablo, arena; bygga på lösan ~ construer super le sablo;
- fylla/täcka med ~ arenar, (in)sablar
sanda
- arenar, (in)sablar
sandaktig
- sablose, arenose, arenacee
sandal
- sandalia
sandalett
- sandalia legier [-d3-]
sandbad
- banio de sablo/de arena, arenation
sandbank
- banco de sablo/de arena, insablamento, sic(c)a;
- (i flodmynning) barra
sandblästra
- mund(ific)ar con sablator, sablar
sandblästring
- mundification con sablator
sandbotten
- solo/terreno sablose/arenose/arenacee
sanddyn
- duna sablose/arenose/arenacee/de sablo/de arena
sandel
- (ligno de) santal
sandelm
- bot elymo arenari
sandelolja
- oleo de santal
sandelträ
- (ligno de) santal
sandelträd
- bot santal;
- (familj) santalaceas
sandfilter
- filtro de sablo/de arena
sandfluga
- zool phlebotomo
sandflugefeber
- med febre de phlebotomo
sandflykt
- dunas mobile
sandfält
- campo de sablo/de arena
sandfärgad
- de color de sablo/de arena
sandgrop
- sabliera, arenario
sandhavre
- bot elymo arenari
sandhed
- landa sablose/arenose/arenacee
sandhi
- språk sandhi
sandhink
- situla a sablo
sandhög
- cumulo de sablo/de arena
sandig
- sablose, arenose, arenacee
sandinist
- pol sandinista
sandinistisk
- pol sandinista
sandjord
- solo/terreno sablose/arenose/arenacee
sandjägare
- zool cicindela campestre;
- (familj) cicindelidas
sandkaka
- kul torta sablose/arenose
sandkorn
- grano de sablo/de arena
sandkrypare
- zool gobio
sandlilja
- bot antherico
sandloppa
- zool pulice de sablo/de arena
sandlåda
- cassa de sablo/de arena
sandmo
- landa sablose/arenose/arenacee
sandmoln
- nube de sablo/de arena
sandmålare
- pictor in le sablo/in le arena
sandnarv
- bot arenaria
sandning
- insablamento
sandningsbil
- camion/carro pro insablamento
sandpapper
- papiro abrasive/de sablo, papiro-smerilio
sandpappra
- fricar con papiro-smerilio
sandrevel
- banco de sablo/de arena, insablamento, sic(c)a;
- (i flodmynning) barra
sandskädda
- zool limanda
sandslott
- castello de sablo/de arena
sandsten
- petra arenacee, gres
sandstensaktig
- gresose
sandstensbrott
- mina/petreria de rocca arenacee/de gres
sandstorm
- tempesta/huracan de sablo/de arena
sandstrand
- plagia [-d3-] de sablo/de arena
sandsäck
- sacco pro/de sablo/arena
sandtag
- sabliera, arenario
sandtrav
- bot arabis arenose
sandtäckt
- arenate, (in)sablate
sandtäkt
- sabliera, arenario
sandur
- I (timglas) horologio de sablo/de arena, sabliero
II geol sandur isl
sandvikare
- kul sandwich eng [sænwid3, -witsh]
sandwich
- kul sandwich eng [sænwid3, -witsh]
sandwichman
- homine sandwich eng [sænwid3, -witsh], homine annuncio
sandödla
- zool lacerta agile
sandöken
- deserto sablose/arenose/arenacee/de sablo/de arena
sanera
- (göra sundare) rehabilitar;
- (röja upp bland bebyggelse) restaurar, modernisar;
- (få ordning på finanser) reorganisar;
- (befria från skadliga ämnen) disinfectar;
- mil (befria från giftgas) degasificar
sanering
- rehabilitation;
- (av bebyggelse) restauration, modernisation;
- (av finanser) reorganisation;
- (desinfektion) disinfection;
- mil (av giftgas) degasification
sanforisera
- sanforisar
sang
- kortsp sin triumpho
sangria
- kul sangria sp
sanguinism
- temperamento sanguinee
sangviniker
- persona sanguinee
sangvinisk
- sanguinee;
- ~ läggning temperamento sanguinee
sanhedrin
- hist sanhedrin hebr, synedrio
sanitet
- sanitate
sanitetsanläggning
- establimento (pro facilitates) sanitari
sanitetsbinda
- cordon sanitari/de sanitate
sanitetsgods
- equipamento sanitari
sanitetsporslin
- equipamento sanitari
sanitetsvara
- articulo sanitari
sanitär
- sanitari, de sanitate, hygienic
sank
- I s skjuta i ~ sjö affundar
II adj paludic, paludose
sankmark
- terreno paludose
sankmosse|sankmyr
- (el. sankmyr) palude
sankt
- sancte;
- (vid kvinnliga namn) sancta;
- ~ Pers nycklar bot orchis mascule;
- ~a Birgitta Sancta Birgitta;
- ~a Lucia Sancta Lucia;
- ~e Per Sancte Petro
sanktbernhardshund
- sancte-bernardo
sanktifiera
- sanctificar;
- person som ~r sanctificator
sanktifiering|sanktifikation
- (el. sanktifikation) sanctification
sanktion
- (godkännande) sanction, approbation;
- (straffåtgärd) sanction
sanktionera
- sanctionar, approbar
sanktionering
- sanction, approbation
sanktionspolitik
- politica de sanctiones
sanktionsåtgärd
- mesura de sanction
sanktuarium
- sanctuario
sankäng
- palude
sanmarinier
- habitante de San Marino, sanmarinese
sanmarinsk
- de San Marino, sanmarinese
sanmarinska
- femina de San Marino, sanmarinesa
sann
- ver, veridic, sincer, authentic, real, genuin;
- (sannskyldig) veritabile;
- (trogen) fidel;
- den ~ kärleken le amor ver/veritabile;
- det var så sant a proposito de isto;
- en ~ berättelse un historia ver/veridic/authenthic/real;
- inte sant? nonne?;
- sant att säga a dicer le veritate
sanna
- ~ mina ord! tu va vider que io ha ration!
sanndröm
- sonio que se realisa
sanndrömmare
- persona qui ha sonios que se realisa
sannerligen
- vermente, in veritate, realmente, in effecto, de facto;
- (förvisso) certo
sannfärdig
- ver, verace, probe, fidel, authentic
sannfärdighet
- veracitate, probitate, fidelitate, authenticitate
sannhet
- veritate
sanning
- veritate;
- den nakna ~en le veritate nude (e crude);
- den beska ~en le veritate acerbe;
- dölja ~en disguisar le veritate;
- förtiga ~en tacer le veritate;
- förvränga ~en violentar/mutilar/trair le veritate;
- i ~! certo!;
- ~en att säga a dicer ver/le veritate;
- ~en ligger någonstans mitt emellan le veritate es in le medio;
- tala ~ dicer le veritate
sanningsenlig
- verace, veridic, ver, conforme al veritate
sanningsförsäkran
- jur affirmation de veracitate
sanningshalt
- grado de veracitate
sanningskrav
- pression de veritate
sanningskriterium
- criterio de veracitate
sanningskärlek
- amor del veritate, veracitate
sanningslidelse
- passion del veritate, veracitate
sanningslös
- false, sin fundo, inverace
sanningsserum
- sero de veritate
sanningssägare
- qui dice le veritate crude
sanningsvittne
- teste fidel
sanningsvärde
- grado de veracitate
sanningsälskande
- qui ama le veritate/le veracitate
sannolik
- probabile, verisimile, verosimilante, plausibile, presumptive
sannolikhet
- probabilitate, verisimilitude, verosimilantia;
- jur presumption;
- med stor ~ con grande probabilitate
sannolikhetsberäkning
- calculo de probabilitate
sannolikhetskalkyl
- calculo de probabilitate
sannolikhetslag
- lege de probabilitate(s)/del hasardo
sannolikhetsteori
- calculo/theoria del probabilitates
sannsaga
- conto/historia ver/veridic/authentic/real
sannskyldig
- ver, verace, veridic, veritabile
sannskyldighet
- veracitate
sannspådd
- qui face predictiones/prophetias que se realisa
sans
- (medvetande) conscientia;
- (måttfullhet) moderation, moderatessa, temperantia, me(n)sura;
- förlora ~en perder le conscientia/le sensos, cader in syncope;
- förlora vett och ~ fig perder le testa;
- komma till ~ recuperar/recovrar le conscientia/le sensos;
- med ~ och måtta moderatemente, con me(n)sura/moderation;
- vid ~ consciente
sansa
- ~ sig calmar se, continer se
sansad
- (lugn) composite, serie, grave, formal, imperturbabile, tranquille;
- (måttfull) moderate, temperate, me(n)surate
sansculott
- sansculotte fr [sa)kylåt]
sanskrit
- språk sanscrito, sanskrito
sanskritforskare
- sanscritista, sanskritista
sanskritisk
- språk sanscrite, sanskrite
sanskritist
- språk sanscritista, sanskritista
sanskritlitteratur
- litteratura in sanscrito/in sanskrito
sanslös
- inconsciente;
- med lethargic;
- fig (otrolig) incredibile
sanslöshet
- inconscientia;
- med lethargia, syncope
sansning
- (besinning) continentia
sapfisk
- litt sapphic;
- ~ kärlek amor lesbian
Sapfo
- Sappho
saponifiera
- kem saponificar
saponifiering|saponifikation
- (el. saponifikation) kem saponification
saponin
- kem saponina
sapotillväxter
- bot (familj) sapotaceas
sappör
- mil sappator
saprofyt
- bot saprophyto
saprofytisk
- bot saprophyte, saprophytic
saraband
- mus sarabanda
saracen
- hist saraceno
saracensk
- hist saracen, saracenic
sard
- sardo
sardana
- mus sardana
sardell
- kul filet fr [file] de anchova [-sh-] salate
sardin
- zool sardina;
- ~er på burk sardinas in conserva
sardinare
- sardo
sardinburk
- latta/cassa de sardinas
sardinfiskare
- piscator de sardinas, sardinero
Sardinien
- Sardinia
sardinier
- sardo
sardinindustri
- sardineria
sardininläggeri
- sardineria
sardiniska
- 1 språk (dialekt) sardo 2 (kvinna) sarda
sardinsk
- sarde
sardisk
- sarde
sardiska
- 1 språk (dialekt) sardo 2 (kvinna) sarda
sardonisk
- sardonic;
- ~t leende surriso sardonic
sardonyx
- miner sardonyce
sarg
- bordo, margine;
- (ram) quadro;
- mus (sidostycke på stråkinstrument) pariete lateral
sarga
- (såra) ferir;
- (slita sönder) lacerar
sargasso
- bot sargasso
Sargassohavet
- le Mar del Sargassos
sargassotång
- bot sargasso
sari
- sari
sarkasm
- sarcasmo
sarkastisk
- sarcastic, caustic
sarkofag
- sarcophago
sarkoidos
- med sarcoidose, sarcoidosis, sarcoide
sarkolemma
- anat sarcolemma
sarkom
- med sarcoma
sarkomaktig
- med sarcomatose
sarkoplasma
- biol sarcoplasma
sarong
- sarong malaj
sars
- text serge fr [sär3]
sarv
- zool 1 (rentjur) ren mascule 2 (fisk) scardinio
satan
- satan, diabolo, demone, demonio;
- Satan bibl Satan;
- person som dyrkar ~ satanista
satanisk
- satanic, demoniac, diabolic, mephistophelic
satanism
- satanismo
satanist
- satanista
satanskult
- satanismo
sate
- (djävul) satan, diabolo, demone, demonio;
- (stackare) povretto
satellit
- astron satellite (natural), planeta secundari;
- rymd satellite (artificial);
- pol satellite;
- sända upp en ~ lancear un satellite
satellit-TV|satellit|TV|satellit-tv|tv
- (el. satellit-tv) television per satellite
satellitbana
- trajectorio satellite, orbita de un satellite
satellitbild
- photo(graphia) de satellite
satellitförbindelse
- communication/connexion per satellite
satellitmottagare
- receptor satellite
satellitstad
- citate satellite
satellitstat
- stato/pais satellite
satellitsändning
- television per satellite
satellituppsändning
- lanceamento de un satellite
satellitöverföring
- television per satellite
satgubbe
- vetulo malevole/malevolente/repulsive
satin|satäng
- (el. satäng) text satin fr [satä)]
satinaktig
- satinate
satinera
- satinar
satinering
- satination, satinage [-ad3e]
satineringsmaskin
- satinator
satinvävare
- satinator
satir
- satira;
- (smädeskrift) pasquin(ada);
- (förlöjligande) ridiculo
satirförfattare
- satirico, satirista
satiriker
- satirico, satirista
satirisera
- satirisar, ridiculisar
satirisk
- satiric
satirteckning
- caricatura
satisfaktion
- satisfaction
satisfiera
- satisfacer
satisfiering
- satisfaction
satkärring|satmara
- (el. satmara) vetula malevole/malevolente/repulsive, viragine, maga
satrap
- hist satrapa;
- som avser ~ satrapic
satrapi|satrapskap|satrapvälde
- (el. satrapskap, satrapvälde) hist satrapia
sats
- 1 (mängd, portion) portion, ration, lot;
- kul lot 2 språk phrase;
- (bisats) proposition;
- fil proposition, these, thesis;
- mat proposition, theorema;
- (axiom) axioma;
- mus periodo musical;
- typ composition 3 (ansats) cursa, curso;
- ta ~ facer un cursa/un curso
satsa
- (investera) investir;
- (riskera) aventurar, riscar;
- (spela) jocar, sponder;
- (anstränga sig) effortiar se
satsaccent
- språk accento de phrase
satsanalys
- språk analyse/analysis phrastic/del phrase
satsbord
- (uppsättning bord) nido de tabulas
satsbräda|satsbräde
- (el. satsbräde) sport planca de cursa/de curso
satsbyggnad
- språk construction del phrase, syntaxe, syntaxis
satsdel
- språk parte/membro del phrase, syntagma;
- mus phrase
satsfläta
- språk phrase complexe/composite plural/multiple
satsfogning
- språk relation inter propositiones, hypotaxis;
- sidoordnad ~ coordination;
- underordnad ~ subordination
satsförkortning
- språk phrase elliptic
satskommatering
- språk punctuation
satslogik
- fil logica propositional/del propositiones
satslära
- språk syntaxe, syntaxis
satslösning
- språk analyse/analysis phrastic/del phrase
satsmelodi
- språk melodia del phrase, intonation
satsning
- (investering) investimento;
- (insats i spel) moneta spondite;
- (ansträngning) effortio, drive eng [draiv]
satsstruktur
- språkv structura del phrase, syntaxe, syntaxis
satsuma
- bot satsuma jap
satsyta
- typ dimension del composition, facie typographic
satt
- (undersätsig) de statura curte e robuste
sattyg
- maleficio, diaboleria;
- (otyg) malitia
satunge
- diaboletto
saturera
- kem saturar
saturering
- kem saturation
saturnaliefest
- hist saturnales
saturnalier
- hist saturnales
saturnalisk
- hist saturnal, saturnie
saturnisk
- saturnal, saturnie
saturnism
- med saturnismo, intoxication saturnin
Saturnus
- myt, astron Saturno;
- ~ ringar le anellos de Saturno;
- som avser ~ saturnal, saturnie
satyr
- myt satyro
satyriasis
- med satyriasis, erotomania
satyrisk
- satyric
satyrspel
- teat comedia/drama satyric
satäng
- se satin
sauce tartare|sauce|tartare
- kul sauce tartare fr [så:s tarta:r]
saudiarab
- saudi
Saudiarabien
- Arabia Saudi/Saudita
saudiarabisk
- saudi
saudiarabiska
- (femina) saudi
saudier
- saudi
saudisk
- saudi
saudiska
- (femina) saudi
sauna
- sauna fi
sautera
- kul imbrunir (hastivemente)
sauté|saute
- kul sauté fr [sote]
sauvera
- salvar, proteger;
- ~ sig salvar le apparentias/su reputation
sauvering
- salvamento, salvation
sav
- bot succo (de arbore)
sava
- bot;
- träden ~r le succo monta
savann
- savanna
savanngräs
- bot thermeda triandre
savannskog
- bosco de savanna
savarin|savaräng
- (el. savaräng) kul savarin fr [savarä)]
savas
- bot träden ~ le succo monta
savfull|savig
- (el. savig) bot plen de succo, succose, succulente
savoir faire|savoir|faire
- savoir faire fr [savwa:r fä:r]
savoir vivre|savoir|vivre
- savoir vivre fr [savwa:r vi:vrö]
savojard
- savoyarde
Savojen
- Savoya
savojkål
- bot caule/brassica de Savoya/de Milano
sax
- 1 (klippverktyg) (un par de) cisorios pl;
- (fångsredskap) pedica, trappa 2 mus saxophono
saxa
- (klippa) secar, taliar;
- (korsa) cruciar
saxare|sachsare
- (el. sachsare) saxone
saxhorn
- mus saxhorno
saxifraga
- bot saxifraga
saxisk|sachsisk
- (el. sachsisk) saxone
saxkornett
- mus saxcornetta
saxofon
- mus saxophono
saxofonist
- mus saxophonista
saxofonsektion
- mus section de saxophonos
saxsektion
- mus section de saxophonos
saxsprint
- spinula findite
saxtuba
- mus saxtuba
scampi
- kul langustinas, scampi it;
- ~ fritti langustinas frite, scampi fritti it
scanna
- se skanna
scanner
- se skanner
scanning
- se skanning
scarf
- charpa [sh-], panello de collo, fichu fr [fishy]
scen
- teat, fig scena;
- ställa till med en ~ fig facer un scena;
- sätta i ~ teat poner/mitter in scena
scenanvisning
- teat indication scenic
scenarbetare
- machinista
scenario
- film, teat scenario
scenartist
- artista scenic, actor/actrice
scenbearbetning
- teat adaptation theatral/scenic/pro le scena, theatralisation
scenbild
- teat decoration de theatral/de scena
sceneri
- (landskap) paisage [-ad3e];
- (utsikt) vista;
- teat (scenbild) decoration theatral/de scena;
- (scenario) scenario
scenframträdande
- teat representation
scenförfattare
- autor/scriptor theatral/dramatic, dramaturgo
scenförändring
- teat cambio/cambiamento scenic
sceningång
- entrata pro artistas
scenisk
- teat scenic
scenkonst
- arte theatral/dramatic/scenic
scenkonstnär
- artista dramatic, actor, actrice
scenlösning
- teat solution scenic
scenmästare
- teat inscenator
scenograf
- teat scenographo
scenografi
- teat scenographia
scenografisk
- teat scenographic
scenskapelse
- teat pièce (de theatro), drama, comedia, labor dramatic
scenskola
- schola/academia de arte dramatic
scenuppsättning
- teat mise en scene fr [mi:za)sä:n]
scenvana
- experientia de representation scenic
scenversion
- teat version scenic
scenväxling
- teat cambio/cambiamento scenic
scenöppning
- teat proscenio
scepter
- sceptro
scepterbärare
- massero
sch
- ~! st!
schaber|sjaber
- (el. sjaber) pecunia, moneta;
- kosta ~ esser costose
schablon
- (mönster, mall) patrono, forma, modello;
- fig platitude fr [-tyd], cliché fr [-she], stereotypo
schablonavdrag
- (i deklaration) deduction uniforme commun
schablonera
- copiar super/secundo un patrono
schablonmässig
- stereotype, stereotypic
schablontaxera
- taxar secundo un modello simplificate
schablontillägg
- (i deklaration) supplemento uniforme commun
schablonuppfattning
- opinion stereotype/stereotypic
schabrak
- grande copertura de sella;
- fig grande pecia de texito (multicolor)
schack
- I s (hot mot kungen i schackspel) chaco [sh-];
- göra ~ matt facer chaco e mat, matar;
- hålla i ~ fig reprimer
II s (schackspel) chacos [sh-] pl;
- spela ~ jocar al chacos
III interj ~! chaco [sh-] (al rege)!;
- ~ matt! chaco e mat!
IV adj chaco [sh-];
- kungen är ~ le rege es in chaco
schacka
- mitter le rege in chaco [sh-]
schackbonde
- pedon
schackbord|schackbräde
- (el. schackbräde) tabuliero de chacos [sh-] pl, chachiero [shak-]
schackdator
- computator de chacos [sh-]
schackdrag
- movimento de chacos [sh-]
schackel
- sjö anello unitive
schackgeni
- jocator de chacos [sh-] de genio, genio de chacos
schackklubb
- club eng [klab] de chacos [sh-]
schackling
- sjö accopulamento
schackmatt
- chaco [sh-] e mat;
- göra ~ facer chaco e mat, matar
schackmästare
- maestro de chacos [sh-]
schackningsperiod
- sport periodo de basse forma
schackparti
- partita de chacos [sh-]
schackpjäs
- pecia de chacos [sh-];
- oskyddad ~ pecia de chacos non protegite
schackproblem
- problema de chacos [sh-]
schackra
- trafficar, baratar
schackrare
- trafficante, trafficator
schackspel
- joco de chacos [sh-]
schackspelare
- jocator de chacos [sh-]
schackturnering
- torneo/concurso de chacos [sh-]
schackur
- horologio/pendula de chacos [sh-]
schagg|sjagg
- (el. sjagg) text shag eng [shæg]
schah
- shah [sha]
schajas|sjajas
- (el. sjajas) (odugling) persona inutile/bon a nihil;
- (skojare) fraudator, impostor
schakal|sjakal
- (el. sjakal) zool chacal [sh-]
schakt
- I (gruvhål) puteo;
- (hisstrumma) cavia de ascensor
II (utgrävning) excavation
schakta
- excavar, terrassar;
- ~ bort remover (le terra)
schaktare
- excavator
schaktmaskin
- excavator
schaktning
- excavation
schakå
- mil shako [sh-]
schal
- se sjal
schalett
- se sjalett
schalom
- shalom hebr [shalåm]
schalottenlök
- bot ascalonia
schaman|shaman
- (el. shaman) shaman
schamanism|shamanism
- (el. shamanism) shamanismo
schampo
- shampoo eng [shæmpu:]
schamponera
- facer un shampoo eng [shæmpu:]
schamponering
- shampoo eng [shæmpu:]
schamponeringsmedel
- shampoo eng [shæmpu:]
schangtil|sjangtil
- (el. sjangtil) generose
schanker
- med chancre fr [sha):kr] hård ~ chancre syphilitic;
- mjuk ~ chancre molle
schapp
- se sjapp
schappa
- se sjappa
schappen
- se sjappen
scharlakan
- scarlato
scharlakanröd
- scarlatin, vermilie
scharlakansfeber
- med febre scarlatin, scarlatina
schartauan
- rel schartauano [sh-]
schartauanism
- rel schartauanismo [sh-]
schartauansk
- rel schartauan [sh-]
schas|sjas
- (el. sjas) ~! foras!, via!
schasa|sjasa
- (el. sjasa) chassar [sh-];
- ~ bort chassar via
schattera
- (skugga) variar le colores de, ornar de colores differente;
- (nyansera) nuanciar [nya):s-]
schattering
- varietate, diversitate, multiplicitate, nuance fr [nya):s]
schatull
- cassetta
schavott
- scafolt, patibulo
schavottera
- esser super le scafolt
schejk|shejk
- (el. shejk) sheik [sh-]
schejkdöme
- territorio de un sheik [sh-]
schejkvärdighet
- dignitate de sheik [sh-]
schellack|shellack
- (el. shellack) gumma-lacca, shellac eng [shelæk, shölæk]
schema
- schema, plano;
- (i skola) empleo del tempore, horario
schematisera
- schematisar, representar per/in un schema
schematisering
- schematisation
schematisk
- schematic;
- ~ framställning representation schematic, schema, schematisation
schematism
- schematismo
schersmin
- bot philadelpho
scherzando
- mus scherzando it [-ts-]
scherzo
- mus scherzo it [-ts-]
scherzosats
- mus scherzo it [-ts-]
schibbolet
- bibl s(c)hibboleth hebr [sh-]
schillerkrage
- collo/collar aperte
schillerskjorta
- camisa a/con collo/collar aperte
schimpans
- zool chimpanze [sh-]
schism
- schisma
schismatiker
- schismatico
schismatisk
- schismatic
schistosomiasis
- med schitsomiasis, bilharzia, bilharziasis
schizofren
- psyk schizophrene, schizophrenic
schizofreni
- psyk schizophrenia;
- person som lider av ~ schizophrenico, schizophreno
schizoid
- psyk schizoide;
- ~ läggning schizoidia
schizotym
- psyk schizothymic;
- ~ läggning schizothymia
schlager
- canto/cantion popular/de moda
schlagerfestival
- festival del canto;
- Europeiska ~en le Festival del Eurovision
schlaraffenland
- eldorado
Schlesien
- Silesia;
- invånare i ~ silesiano;
- Övre/Nedre ~ Alte/Basse Silesia
schlesisk
- silesian
schnauzer
- zool schnauzer ty [shnautsö]
schnitzel
- kul schnitzel ty [shnitsl]
schoddy
- text shoddy eng [shådi]
schola cantorum|schola|cantorum
- mus schola cantorum lat
scholaris
- scholar
schorlit
- miner turmalina nigre, schorlita
schottis
- mus schottisch ty [shåtish]
schrammelkvartett
- mus quartetto Schrammel ty [shraml]
schvung
- elan fr [ela)], brio it, dynamismo
schvungfull
- impressive, dynamic
Schwaben
- Suabia
schwabier
- suabo
schwabisk
- suabe
schwabiska
- 1 språk (dialekt) suabo 2 (kvinna) suaba
Schwarzwald
- Schwarzwald ty [shvartsvalt], Foreste Nigre
schwarzwaldtårta
- kul torta Schwarzwald ty [shvartsvalt]
Schweiz
- Suissa;
- hist Helvetia
schweizare
- suisso
schweizerfranc
- num franco suisse
schweizerost
- kul caseo suisse
schweizerstuga
- chalet fr [shale]
schweizisk
- suisse, helvetic;
- ~a gardet le Guarda Suisse
schweiziska
- 1 språk (dialekt) suisso 2 (kvinna) suissa
schyst|sjyst
- (el. sjyst) juste, correcte, bon
schäfer
- zool can lupo/lupin
schäferi
- (fårbesättning) bestial de oves;
- (fårhjord) grege de oves;
- (gård med fåravel) ferma con elevamento de oves
schäs
- wagon a duo rotas con un (sol) sede;
- fatta ~en fig comprender le situation
schäslong
- chaise longue fr [shä:zlå)], lecto de reposo
science fiction|science|fiction
- litt science-fiction eng [saiöns fikshn]
sciencefictionbok|science fiction-bok|science|fiction|bok
- (el. science fiction-bok) libro science-fiction eng [saiöns fikshn]
scientist
- membro de Christian Science eng [kristshön saiöns]
scientolog
- scientologo
scientologi
- scientologia
scilla
- bot scilla
scintigrafi
- se skintigrafi
scintillation
- scintillamento, scintillation
scintillationsmätare
- fys scintillometro
Scipio
- Scipio
scirocco|sirocco
- (el. sirocco) sirocco
scone
- kul scone eng [skån, skoun]
scoop
- nova exclusive, scoop eng [sku:p]
scopolamin
- se skopolamin
scout
- scout eng [skaut]
scoutdräkt
- uniforme scout eng [skaut]
scouthälsning
- salute scout eng [skaut]
scouting
- scoutismo [skau-]
scoutjamboree
- jamboree eng [d3æmböri:]
scoutläger
- campo scout eng [skaut]
scoutlöfte
- promissa de scout eng [skaut]
scoutmöte
- (internationellt) jamboree eng [d3æmböri:]
scoutrörelsen
- le scoutismo [skau-]
scoutverksamhet
- scoutismo [skau-]
scratch
- scratch eng [skrætsh], nulle;
- börja från ~ comenciar ab le initio/sin adjuta;
- stå på ~ esser a nulle
screentryck
- graf serigraphia
scripta|skripta
- (el. skripta) film, TV script-girl eng [skriptgö:l]
scrotum
- anat scroto, bursa
scrub
- bot scrub eng [skrab]
se
- vider;
- (titta) reguardar;
- (betrakta) reguardar, spectar, mirar;
- (varsebli) discoperir, vider, (ap)perciper;
- (urskilja) distinguer, discerner;
- (åse) spectar;
- (verka) semblar, parer, haber le aere (de);
- den som lever får ~ qui vivra verra fr [ki vivra vera];
- ~ blek ut haber le aere pallide;
- ~ bort ifrån fig abstraher de;
- ~ bra/dåligt haber (un) bon/mal vista;
- ~ bra ut haber un belle aspecto;
- ~ dubbelt vider duple;
- ~ efter (ta sig an) respicer;
- ~ fram mot expectar;
- ~ framåt prospicer;
- ~ genom fingrarna med conniver;
- ~ här! ecce!;
- ~ igenom perspicer;
- (flyktigt) percurrer;
- ~ ner på (ringakta) despectar, dispreciar;
- ~ på reguardar, spectar, mirar;
- ~ ut som semblar, parer, haber un aspecto (de)/le aere (de);
- (likna) similar;
- ~ sig för guardar se, vigilar;
- ~ sig om reguardar circa/circum se;
- ~ till attender;
- ~ till att attender que;
- ~ tillbaka respicer;
- ~ upp! attention!;
- ~ över (granska) revider;
- som man kan ~ bort från negligibile;
- vi får ~ nos videra;
- vi ~s! a revider!, au revoir! fr [orövwa:r]
seans
- session;
- spiritistisk ~ session spiritistic/de spiritismo
Sebaot
- bibl Zebaot hebr
sebar
- visibile
seborré|seborre
- med seborrhea
sebra
- se zebra
sebu
- zool zebu
secernera
- fysiol secerner
second hand|second|hand|secondhand
- (el. secondhand) second-hand eng [seköndhænd], de secunde mano
second hand-försäljare|second|hand|försäljare
- (av kläder) mercante de roba usate
sed
- more, costume, habitude, usage [-ad3e], uso;
- ~er och bruk costumes e traditiones, usos e costumes
sedan
- I adv (efteråt) depost, postea, pois, post, (de)inde, ulteriormente, plus tarde;
- (tillbaka) retro;
- för två år ~ duo annos retro;
- vad ska vi göra ~? que facera nos postea/plus tarde?
II prep (efter) ab, de, desde, (de)post, depois;
- allt ~ desde;
- ~ dess desde alora;
- ~ igår ab/depost/desde heri;
- ~ länge desde longe
III konj (efter det att) desde que, depost que, depois que;
- ~ hon kom är allt förändrat desde que illa ha arrivate toto es cambiate
IV s sedan fr [söda)]
sedativ
- I adj med sedative, calmante
II s farm sedativo, calmante
sedebetyg
- nota de comportamento
sedefördärv|sedeförfall
- (el. sedeförfall) perversion/decadentia/corruption moral/del mores/del costumes, dissolution/depravation/gangrena del mores
sedel
- scheda, schedula;
- (banksedel) billet/nota bancari/de banca, papiro moneta
sedelag
- lege moral/ethic
sedelautomat
- distributor de billetes/notas bancari/de banca
sedelbunt
- pacchetto de billetes/notas bancari/de banca
sedelförfalskare
- falsificator de billetes/notas bancari/de banca
sedelförfalskning
- falsification de billetes/notas bancari/de banca
sedelpress
- pressa de billetes/notas bancari/de banca
sedeltryckeri
- imprimeria de billetes/notas bancari/de banca
sedelutgivning
- emission de billetes/notas bancari/de banca
sedelära
- moral, ethica
sedelärande
- moral, ethic
sedermera
- (längre fram) depost, plus tarde;
- (efteråt) depost, postea, pois
sedesam
- decente, pudic, caste;
- (överdrivet) pudibunde, prude fr [pryd]
sedesamhet
- decentia, pudor, castitate
sedesformat
- boktr sextodecimo
sedeskildring
- description de mores
sedeslös
- immoral, impudic, libertin, licentiose, dissolute, obscen, depravate
sedeslöshet
- immoralitate, licentia, libertinage [-ad3e]
sedesupplaga
- boktr edition in sextodecimo
sedig
- obediente
sedighet
- obedientia
sediment
- sedimento
sedimentation
- sedimentation
sedimentera
- sedimentar
sedimentering
- sedimentation
sedimentologi
- geol sedimentologia
sedimentär
- sedimentari
sedlig
- decente, pudic, caste, moral;
- (överdrivet) pudibunde, prude fr [pryd]
sedlighet
- decentia, pudor, castitate, moralitate
sedlighetsbrott
- delicto contra le pudor
sedlighetsivrare
- puritano
sedlighetssårande
- contrari al bon mores, que offende/ultragia [-d3-] le bon mores, immoral, obscen
sedum
- bot sedum
sedvana
- costume, uso, habito, habitude, usantia, consuetude, usage [-ad3e]
sedvanerätt
- jur derecto consuetudinari
sedvanlig
- usual, habitual, ordinari, general, costumari, consuetudinari, consuete, traditional
sedvänja
- costume, uso, habito, habitude, usantia, consuetude, usage [-ad3e]
seeda
- sport seed eng [si:d];
- ~d seeded eng [si:did]
seende
- s vista
sefard
- sefardita;
- ~er sefardim
sefardim
- sefardim
sefardisk
- sefardi, sefardita
sefir
- text zephyro
sefyr
- (västanvind) zephyro
seg
- dur, forte, resistente;
- (trögflytande) viscose;
- fig (uthållig) tenace;
- (envis) obstinate, restive;
- (utdragen) prolixe, prolongate
sega
- ~ sig upp levar se con grande effortio
segdragen
- prolixe, prolongate
segel
- sjö vela;
- för fulla ~ a plen velas;
- ha vind i seglen haber le vento in poppa;
- hissa ~ hissar/altiar le velas;
- stryka ~ abassar le velas;
- sätta ~ prender le/poner al vela;
- sätta till alla ~ fig facer tote le effortios possibile;
- under ~ sub vela;
- underslående av ~ invirgatura
segelbar
- navigabile
segelbarhet
- navigabilitate
segelbräda
- sport planca de vela/de surfing eng [sö:fing]/de surf eng [sö:f]/de resacca
segelbåt
- barca a/de vela(s), veliero
segelduglig
- navigabile
segelduk
- (tyg avsett för segel) tela a/de vela;
- (tyg avsett för annat ändamål) canevas;
- tjärad ~ tela catranate
segelfart
- navigation a vela
segelfartyg
- veliero
segelfisk
- zool merlin
segelflyg
- volo planate
segelflyga
- planar
segelflygare
- pilota de planator
segelflygning
- volo planate
segelflygplan
- planator
segelflykt
- volo planate
segelfärdig
- preste a facer vela
segelföring
- sjö invirgatura, superficie/superfacie del velas
segelgarn
- filo de velas, corda
segeljakt
- yacht eng [jåt] a/de velas, veliero
segelkapacitet
- rendimento de velas
segelklar
- preste a facer vela
segelkutter
- cutter eng [katö]
segelled
- route/passage [-ad3e] de navigation
segelmakare
- velero
segelmakeri
- veleria
segelmassa
- sjö superficie/superfacie del velas, invirgatura
segelplan
- planator
segelränna
- stricte canal (de navigation), stricte parte navigabile
segelskepp
- nave/yacht eng [jåt] a/de velas
segelsport
- yachting eng [jåting]
segelsällskap
- club eng [klab] nautic, yacht-club eng [jåtklab]
segelsömmare
- velero
segeltur
- excursion in veliero/in un barca a/de vela(s)
segelyta
- sjö superficie/superfacie del velas, invirgatura
seger
- victoria, triumpho;
- dyrköpt ~ victoria costose;
- fira ~n celebrar/festar le victoria/le triumpho;
- ta hem ~n ganiar/obtener le victoria, triumphar
segerfanfar
- fanfar de victoria
segerfest
- festa del victoria;
- hålla en ~ festar un victoria
segergudinna
- dea de victoria
segerherre
- victor, vincitor, triumphator
segerkrans
- corona triumphal
segermonument
- monumento triumphal/de triumpho
segerpalm
- palma de victoria
segerrik
- triumphante, victoriose
segerrop
- crito triumphal/de victoria/de triumpho
segerrus
- euphoria de victoria
segersäll
- euphoric de victoria
segersång
- hymno/canto triumphal/de victoria/de triumpho
segertecken
- signo del victoria, tropheo
segertåg
- marcha [-sh-]/procession triumphal/victoriose/de victoria/de triumpho
segervilja
- voluntate de vincer
segervinnare
- victor, vincitor, triumphator
segerviss
- secur de vincer
segeryra
- euphoria de victoria
segflytande
- viscose
seghet
- viscositate;
- fig tenacitate
segla
- facer vela, navigar al vela, vogar;
- ~ längs kusten costear;
- ~ runt circumnavigar;
- (runda) duplar;
- ~ ut facer vela
seglare
- (person) persona qui face vela;
- (fartyg) veliero
seglarskola
- schola de vela
seglation
- navigation a vela, yachting eng [jåting]
seglats
- (segling) navigation a vela, yachting eng [jåting];
- (segeltur) excursion in veliero/in un barca a/de vela(s)
segling
- navigation a vela, yachting eng [jåting]
seglingsklar
- preste a facer vela
seglingssport
- sport de navigation a vela/a yachting eng [jåting]
seglivad
- fig difficile a occider
segment
- segmento
segmentell
- segmental
segmentera
- segmentar
segmentering
- segmentation
segmentformig
- segmental
segna
- I (digna, sjunka till marken) cader, collaber, succumber
II (bli seg) devenir viscose
segra
- 1 (vinna seger) vincer, triumphar, ganiar 2 kem segregar
segrare
- victor, vincitor, triumphator, ganiator
segregat
- kem segregation
segregation
- segregation
segregativ
- segregative
segregera
- segregar, separar
segregering
- segregation
segring
- kem segregation
segsliten
- fig difficile a solver
seismisk
- seismic, seismal
seismograf
- seismographo
seismografisk
- seismographic
seismogram
- seismogramma
seismolog
- seismologo
seismologi
- seismologia
seismologisk
- seismologic
seismometer
- seismometro
seismometrisk
- seismometric
sej
- I zool pollachio virente
II se sig
sejd
- shamanismo nordic ancian (seiðr fornisl)
sejda
- practicar shamanismo nordic ancian
sejdare|sejdman
- (el. sejdman) shaman nordic ancian
sejdel
- potto a/pro bira;
- en ~ öl un pinta de bira, un bock eng
sejdkona|sejdkvinna
- (el. sejdkvinna) shaman feminin nordic ancian
sejdsång
- canto de shamanismo nordic ancian
sejour
- sojorno, visita
sejval
- zool balenoptera boreal
sekant
- mat secante
sekatör
- cisorios pl horticultural, secator
sekel
- seculo
sekelgammal
- secular, multisecular, plurisecular
sekellång
- secular, multisecular, plurisecular
sekelskifte
- cambiamento/fin de seculo;
- kring ~et circa le fin del seculo
sekelslut
- fin del seculo
sekiner
- moneta, pecunia
sekond
- sjö secunde commandante, subcommandante;
- sport secundo
sekret
- I s fysiol (avsöndringsvätska) secretion, excretion
II s hist sigillo minor
III adj secrete
sekretariat|sekretariatsavdelning
- (el. sekretariatsavdelning) secretariato
sekreterarbefattning
- secretariato
sekreterare
- secretario/secretaria
sekreterarfågel
- zool secretario, serpentario
sekreterarskap
- secretariato
sekretess
- (hemlighållande) secreto, silentio;
- (tystnadsplikt) secreto professional
sekretessbelägga
- imponer secreto
sekretesslag
- jur lege de secreto
sekretion
- fysiol secretion;
- förminskad ~ med hyposecretion;
- inre ~ fysiol secretion interne;
- som avser ~ secretori;
- överdriven ~ med hypersecretion
sekretionsorgan
- organo secretori
sekretionsrubbning
- agitation/commotion secretori/del secretion
sekretorisk
- secretori
sekretär
- scriptorio
sekt
- I (trossamfund) secta
II kul vino spumante, champagne [sha)panj] german, sekt ty
sektanda
- spirito sectari/de secta, sectarismo
sekterisk
- sectari, schismatic
sekterism
- sectarismo, spirito sectari
sekterist
- sectario, schismatico
sekteristiskk
- sectari, schismatic
sektion
- (genomskärning) section;
- (avdelning) section, departimento;
- med dissection;
- (obduktion) autopsia;
- mil section
sektionschef|sektionsföreståndare
- (el. sektionsföreståndare) chef [sh-]/commandante de section;
- mil chef/commandante de section
sektionssammanträde
- reunion de section
sektionsvis
- in sectiones;
- fördela ~ sectionar
sektor
- sector;
- den offentliga ~n le sector public
sektorformig
- sector(i)al
sektoriell
- sector(i)al
sektorisera
- sectionar/divider in sectores
sektväsen
- sectarismo
sekularfest
- centenario
sekularisation
- secularisation
sekularisera
- secularisar
sekularisering
- secularisation
sekulär
- (hundraårig) secular;
- (världslig) secular, temporal
sekund
- secunda;
- mus secunda;
- liten/stor ~ mus secunda minor/major
sekunda
- de secunde ordine/classe/categoria, inferior
sekundant
- secundo, teste
sekundavara
- articulo inferior/de secunde classe
sekundera
- secundar
sekundmeter
- metro per secunda
sekundsnabb
- momentanee
sekundvisare
- agulia del secundas
sekundär
- secundari;
- av ~ betydelse de importantia secundari, de minor importantia
sekundärbelysning
- illumination secundari/indirecte
sekundäreffekt
- effecto secundari/accessori/additional/accidental
sekundäremission
- fys emission secundari
sekundärinfektion
- med infection secundari/additional
sekundärminne
- data memoria secundari
sekundärradar
- mil radar secundari, radar IAI (Identification de Amico o Inimico)
sekundärstrålning
- fys radiation cosmic secundari
sekundärström
- el currente/electricitate secundari
sekvens
- sequentia;
- real/tonal ~ mus sequentia real/tonal
sekventiell
- data sequential, successive
sekvester
- jur (kvarstad) sequestro;
- med (död vävnad) texito morte, sequestro;
- avstöta ~ med sequestrar;
- belägga med ~ jur sequestrar;
- upphäva ~ jur levar le sequestro
sekvestrera
- jur, med sequestrar
sekvestrering
- jur, med sequestration
sekvoja
- bot sequoia;
- amerikansk ~ sequoia sempervirente
sel
- aqua calme (inter rapidos)
sela
- harnesar;
- ~ av remover/levar le harnese
seldon
- harnese;
- sätta på ~ harnesar;
- ta av ~ remover/levar le harnese
sele
- harnese;
- (för barn) harnese de securitate;
- ligga i ~n fig esser (sempre) occupate
selektera
- seliger, selectionar
selektering
- selection
selektion
- selection
selektionsteori
- theoria del selection natural
selektiv
- selective
selektivitet
- selectivitate
selen
- kem selenium;
- som innehåller ~ selenifere
Selene
- myt Selena
selenograf
- selenographo
selenografi
- selenographia
selenografisk
- selenographic
selenolog
- selenologo
selenologi
- selenologia
selensyra
- kem acido selenic/de selenium
selfaktor
- text self-actor eng [selfæktr]
selfmade
- self-made eng [selfmeid]
selleri
- bot apio, seleri
sellerirot
- bot seleri/apio rapa, tuberculo de apio
selot|zelot
- (el. zelot) zelator, zelote
selotisk|zelotisk
- (el. zelotisk) zelote
selotism|zelotism
- (el. zelotism) zelotismo
seltersglas
- bicario/vitro minor (pro aqua mineral)
seltersvatten
- aqua mineral/de Seltz ty [zelts]
seltyg
- harnese;
- sätta på ~ harnesar;
- ta av ~ remover/levar le harnese
semafor
- semaphoro
semaforarm
- bracio semaphoric/de semaphoro
semaforera
- signalar per semaphoro, communicar per bandieras de signal(es)
semaforering
- signalamento
semaforist
- signalator
semantik
- språk, fil semantica, semasiologia
semantiker
- språk, fil semanticista, semasiologo
semantisk
- språk, fil semantic, semasiologic
semasiologi
- språk, fil semasiologia, semantica
semasiologisk
- språk, fil semasiologic, semantic
semem
- språk semema
semester
- vacantias pl, ferias pl;
- (kort) congedo;
- ha ~ haber vacantias, vacar, feriar;
- ta ~ prender vacantias
semesteradress
- adresse de vacantias pl/durante le vacantias
semesterby
- village [-ad3e] de vacantias pl
semesterdag
- die/jorno de vacantias pl
semesterersättare
- adjuta pro le periodo del vacantias pl
semesterersättning
- paga de vacantias pl
semesterfirare
- feriante, tourista [tu-];
- (på sommaren även) estivante
semesterlag
- jur lege del regulation de vacantias pl
semesterledig
- vara ~ haber vacantias, vacar, feriar
semesterlön
- paga de vacantias pl
semestermånad
- mense de vacantias pl
semesterort
- loco/centro touristic [tu-]/de vacantias pl, villegiatura [-d3-]
semesterperiod
- periodo del vacantias pl
semesterresa
- viage [-ad3e] touristic [tu-]/de vacantias pl
semesterställe
- loco de vacantias pl
semestersäsong
- saison fr [säzå)] touristic [tu-]/de vacantias pl
semestertid
- tempore del vacantias pl
semestertopp
- puncta del saison fr [säzå)] touristic [tu-]/de vacantias pl
semestervecka
- septimana de vacantias pl
semestervikariat
- reimplaciamento durante le vacantias pl
semestervikarie
- reimplaciante durante le vacantias pl
semestra
- haber vacantias, vacar, feriar
semestrare
- feriante, tourista [tu-];
- (på sommaren även) estivante
semiarid
- semiaride, subdesertic
semifinal
- semifinal
semifinalist
- semifinalista
semikolon
- puncto e virgula, semicolon
seminarist
- seminarista
seminarium
- seminario
semination
- insemination
seminbefrukta
- inseminar
seminera
- inseminar
seminering
- insemination
seminör
- inseminator
semiologi
- med, språk semiologia
semiologisk
- med, språk semiologic
semiotik
- med, språk semiotica
semiotiker
- med, språk semiotico
semiotisk
- med, språk semiotic
semipelagianism
- teol semipelagianismo;
- företrädare för ~ semipelagiano;
- som berör ~ semipelagian
semipermeabel
- semipermeabile
semipermeabilitet
- semipermeabilitate
Semiramis
- Semiramis;
- ~ hängande trädgårdar le jardines suspendite de Semiramis
semit
- semita
semitisera
- semitisar
semitisering
- semitisation
semitisk
- semitic
semitism
- semitismo
semitist
- semitista
semitrailer
- semitrailer eng [semitreilö]
semla
- kul panetto de martedi grasse
semologi
- med, språk semiologia, semantica, semasiologia
semologisk
- med, språk semiologic, semantic, semasiologic
sen
- I adj tarde, tardive;
- (försenad) retardate, in retardo;
- (långsam) lente;
- bättre ~t än aldrig potius sero quam nunquam lat, melio tarde que jammais
II adv se 1sedan
III prep se 2sedan
IV konj se 3sedan
V s num sen jap
sena
- anat tendine, tendon;
- sport (på racket) corda
senap
- kul mustarda;
- bot sinapis;
- svart~ brassica nigre;
- vit~ sinapis alba
senapsburk
- potto a/de mustarda, mustardiera
senapsfrö
- semine de mustarda
senapsgas
- kem gas de mustarda, yperite
senapsgul
- jalne mustarda
senapskorn
- grano de mustarda
senapsolja
- essentia/oleo a/de mustarda
senapsplåster
- med sinapismo
senapspulver
- kul pulvere de mustarda
senapssked
- coclear pro le/a/de mustarda
senapssås
- kul sauce fr [så:s] al/de mustarda
senapstillverkare
- fabricante de mustarda, mustardero
senar
- litt trimetro iambic blanc
senare
- I adj plus recente, ulterior, posterior, secundari;
- i den ~ betydelsen in le significantia secundari
II adv plus tarde, postea, pois, (de)post, (de)inde, posteriormente, ulteriormente;
- förr eller ~ tosto o plus tarde
senarelägga
- ajornar
senareläggning
- ajornamento
senast
- I adj le plus tarde;
- (som inträffat alldeles nyligen) le plus recente;
- (nyaste) le plus nove;
- ~e mode le moda in voga;
- ~e nytt novas pl flammante
II adv al plus tarde;
- ~ i morgon kväll al plus tarde deman vespere;
- tack för ~! qual bon vespere nos passava in vostre casa!, nos nos trovava vermente ben in vostre casa!
senat
- senato;
- som avser ~ senatorial
senator
- senator
senatsbeslut
- decision del senato;
- hist senatoconsulto
senatsmedlem
- membro del senato, senator
senatsval
- electiones pl senatorial
senbarock
- konst, litt, mus basse baroco
sendrag
- (i nacken) med torticollis
Senegal
- Senegal
senegales
- senegalese
senegalesisk
- senegalese
senegalesiska
- senegalesa
senfärdig
- lente, tarde, morose
senfärdighet
- lentor, tardivitate, morositate
sengotik
- arkit basse gothico
sengrekisk
- del basse antiquitate grec
sengrekiska
- språk basse greco
sengröe
- bot poa palustre
sengustaviansk
- arkit basse gustavian
sengångare
- zool tardigrado;
- (familj) bradypodidas;
- tretåig ~ bradypo tridactyle;
- tvåtåig ~ cholepo didactyle
senhinna
- anat membrana tendinose/de tendon
senhöst
- ultime parte del autumno, fin del autumno
senig
- anat, kul tendinose
senil
- senil
senildemens
- med dementia senil
senildement
- med qui suffre de dementia senil
senilitet
- senilitate
seninflammation
- med tendinitis
senior
- I s sport senior
II adj senior;
- NN ~ NN senior/patre
seniorlag
- sport equipa/team eng [ti:m] de seniores
seniormästerskap
- sport campionato de seniores
seniorspelare
- sport jocator senior
seniortävling
- sport concurso pro seniores
senklassisk
- konst, litt del basse classicismo
senknarr
- med crepitation de ligamento
senknut
- anat nodo tendinose
senkomling
- retardatario
senkommen
- tardive
senlatin
- språk basse latino
senlatinsk
- språk del basse latino
senmedeltid
- basse medievo
senmedeltida
- del basse medievo
senna
- bot cassia senna lat
senrenässans
- arkit, konst, litt, mus basse renascentia
senromantik
- konst, litt, mus basse romanticismo
senromersk
- del basse Imperio Roman
sensation
- sensation;
- väcka ~ facer/causar/producer sensation
sensationalism
- sensationalismo
sensationell
- sensational;
- ~ nyhet nova/notitia sensational/de sensation
sensationsjournalistik
- jornalismo sensational
sensationslysten
- qui cerca/ama le sensation
sensationslystnad
- sensationalismo
sensationspress
- pressa sensational
sensationssökare
- cercator/amator de sensation
sensibel
- sensibile
sensibilisera
- med, foto sensibilisar
sensibilisering
- med, foto sensibilisation
sensibilitet
- sensibilitate
sensitiv
- sensitive
sensitiva
- bot sensitiva;
- fig persona sensitive
sensitivitet
- sensibilitate excessive, sensitivitate
sensitivitetsträning
- psyk training eng [træining] del sensitivitate
sensitometer
- foto sensitometro
sensitometri
- foto sensitometria
sensiträning
- psyk training eng [træining] del sensitivitate
senskida
- anat vaina tendinose/de tendon
senskideinflammation
- med tendovaginitis
sensmoral
- sensmoral fr [sa)måral], senso moral
sensommar
- ultime parte del estate, fin del estate
sensomotorisk
- fysiol sensomotoric
sensor
- tekn sensor, detector, palpator, tastator
sensorisk
- fysiol, tekn sensorial
sensorium
- anat sensorio
sensträckning
- med distension de un tendine/de un tendon
sensträng
- anat corda
sensualism
- sensualismo
sensualist
- sensualista
sensualistisk
- sensualista
sensualitet
- sensualitate, carnalitate
sensuell
- sensual, carnal, lascive
sentens
- sententia, gnoma, aphorismo;
- (före kapitel i bok) epigrapho;
- (levnadsregel) maxima
sentensartad
- sententiose
sentera
- (ap)preciar, estimar
sentida
- recente
sentiment
- sentimento
sentimental
- sentimental;
- göra ~ render sentimental;
- vara ~ esser sentimentalista
sentimentalisera
- (göra sentimental) render sentimental;
- (vara sentimental) esser sentimentalista
sentimentalism
- sentimentalismo
sentimentalist
- sentimentalista
sentimentalitet
- sentimentalitate
senvinter
- ultime parte del hiberno, fin del hiberno
senväg
- genvägar är ~ar vias directissime es vias tardivissime
senvår
- ultime parte del primavera, fin del primavera
separabel
- separabile
separat
- I adj separate, particular, a parte;
- sända ~ inviar separatemente/per posta separate/in copertura separate
II s boktr (särtryck) tirage [-ad3e] separate/a parte
separatfred
- pace separate
separatim
- separatim lat, separatemente, particularmente, a parte
separation
- separation
separationsångest
- psyk agonia/angustia de/pro separation
separatism
- separatismo, dissidentia, secessionismo
separatist
- separatista, dissidente, secessionista
separatistisk
- separatista, separatistic, secessionista, secessionistic
separatistparti
- partito separatista/de separatistas
separator
- separator
separattryck
- boktr (särtryck) tirage [-ad3e] separate/a parte
separatutställning
- exhibition separate/individual
separera
- separar
separering
- separation
seperatiströrelse
- movimento seperatistic/secessionistic
sepia
- (färg) sepia;
- zool sepia
sepiabrun
- brun sepia
sepialavering
- konst sepia
sepsis
- med sepsis, septicemia
september
- septembre
septemvir
- hist septemviro;
- som avser ~ septemviral
septemvirat
- hist septemvirato
septennium
- septenario, septennato, septennio, periodo de septe annos;
- som avser ~ septennal
septett
- mus septetto
septiktank
- fossa septic
septima
- mus septima
septimackord
- mus accordo de septima
septisk
- septic
septuagesima
- septuagesima
septum
- anat septum
sequoia
- bot sequoia;
- amerikansk ~ sequoia sempervirente
seraf
- seraphin
serafimerorden
- le Ordine de Seraphimes
serafimerriddare
- cavallero del Ordine de Seraphimes
serafisk
- seraphic
seralj
- seralio
serb
- serbo
Serbien
- Serbia
serbisk
- serbe
serbiska
- 1 språk serbo 2 (kvinna) serba
serbokroatisk
- serbocroate
serbokroatiska
- språk serbocroato
seren
- (klar, ren) seren;
- (fridfull) seren, placide, calme
serenad
- mus serenada;
- hålla en ~ för någon dar/facer un serenada a un persona
serenitet
- (klarhet, renhet) serenitate;
- (frid) serenitate, placiditate, calma
serge
- text serge fr [-3]
sergeant
- mil sergente [-d3-]
serie
- serie, progression, sequentia;
- aritmetisk ~ mat serie/progression arithmetic;
- en ~ på fyra nummer i ett lotteri un quaterna;
- fallande ~ serie descendente;
- geometrisk ~ mat progression/serie geometric; i ~ in serie, serial;
- ordna i ~ seri(alis)ar;
- stigande ~ serie ascendente;
- tecknad ~ banda designate/de designos;
- tillverka i ~ fabricar/producer in serie
seriealbum
- album de bandas designate
seriefigur
- personage [-ad3e] de bandas designate
seriefinal
- sport final de football eng [futbå:l] serial
seriefotboll
- sport football eng [futbå:l] serial
serieframställning
- fabrication/production serial/in serie
seriekoppla
- el connecter/accopular in serie
seriekoppling
- el connexion/accopulamento in serie
seriekrock
- collision multiple/in catena
seriell
- serial, in serie
seriemagasin
- magazin de bandas designate
seriematch
- sport match eng [mætsh] (de football eng [futbå:l]) serial
serieproduktion
- production serial/in serie
seriespel
- sport joco (de football eng [futbå:l]) serial
serietabell
- sport tabula (del resultatos) del football eng [futbå:l] serial
serietecknare
- autor/designator de bandas designate
serietidning
- magazin de bandas designate
serietillverka
- fabricar in serie
serietillverkning
- fabrication/production serial/in serie
serigrafi
- graf serigraphia
serigrafisk
- graf serigraphic
seriös
- serie, seriose
serolog
- med serologo, serologista
serologi
- med serologia
serologisk
- med serologic
serpentin
- (alla betydelser) serpentino
serpentinera
- serpentar
serpentinisera
- serpentar;
- miner transmutar (se) in serpentino
serpentinkurva
- serpentino
serpentinslinga
- (pecia de) serpentino
serpentinväg
- cammino serpentin
serum
- med sero;
- spruta in ~ i någon injicer/injectar sero a un persona;
- vetenskapen om ~ serologia
serumaktig
- med serose
serumbehandling
- med serotherapia
serumdiagnostik
- med diagnostica de sero
seruminjektion
- injection de sero
serumsjuka
- med maladia seric
serumvätska
- liquido serose
serva
- 1 sport facer un servicio, servir 2 (betjäna) servir
serval
- zool serval
servare
- sport servitor
serve
- sport servicio;
- ha ~n haber le servicio;
- slå en ~ facer un servicio, servir
serveboll
- sport balla de servicio
serveess|serveäss
- (el. serveäss) sport asse de servicio
servegame
- sport partita de servicio
servelinje
- sport linea de servicio
servera
- servir
serveretur
- sport retorno de servicio
servering
- servicio
serveringsavgift
- (costos pl de) servicio
serveringsbord
- credentia
serveringsbricka
- tabuliero de servicio
serveringsdisk
- banco de servicio
serveringsfat
- platto de servicio
serveringsrum
- dispensa
serveringsvagn
- tabula rolante/con rotas
serveruta
- sport quadrato de servir
servett
- servietta (de tabula);
- bryta ~er plicar serviettas;
- ta emot fienden med varma ~er fig reciper le inimico con foco intense
servettring
- anello/rondo de servietta
serveäss
- se serveess
service
- servicio
serviceanläggning
- station de servicio
serviceavdelning
- departimento/section de servicio
servicebostad
- appartamento con servicio;
- (för handikappad) appartamento adaptate pro handicapatos/impeditives
servicebox
- cassa forte de nocte, cassa de securitate nocturne
servicebutik
- magazin/boteca aperte foras le horas de vendita ordinari
servicecenter
- centro de approvisionamento
servicecentral
- establimento medico-social/de curas
servicecentrum
- centro de approvisionamento
servicefartyg
- nave de servicio
servicehus
- edificio con servicio(s) pro vetule personas
serviceinriktad
- servicial
servicekostnad
- (costos pl de) servicio;
- ~er inräknade servicio includite
servicelägenhet
- appartamento con servicio
serviceman
- operator
servicenäring
- sector de servicios
servicesektorn
- le sector de servicios
servicestation
- station de servicio
serviceyrke
- empleo de servicio
servil
- servil, sclave, serve
servilism
- servilismo, servilitate
servilitet
- servilitate, servilismo
servis
- servicio;
- (serveringsavgift) (costos pl de) servicio;
- mil (kanonjär) serviente
servitris
- servitrice
servitut
- jur servitude
servitör
- servitor
servo
- servomotor, servomechanismo
servobroms
- servofreno
servomekanism
- servomechanismo
servomotor
- servomotor
servoroder
- governaculo/timon auxiliar
servostyrning
- controlo per servomechanismo
servosystem
- servosystema
serös
- med serose
ses
- (träffas) incontrar se
sesam
- I bot sesamo
II ~ öppna dig! Sesam, aperi te!
sesamben
- anat osso sesamoide
sesambröd
- kul pan al sesamo
sesamformel
- le formula de ’Sesam, aperi te!’
sesamfrö
- semine/grana de sesamo
sesamolja
- oleo de sesamo
session
- session
sessionssal
- sala de reunion/de assemblea
sestin
- litt sextina
seston
- biol seston
set
- 1 sport set eng 2 (uppsättning) collection, serie
setboll
- sport setpoint eng [setpåint], balla de set
setter
- zool setter eng [setö];
- irländs ~ setter irlandese
settlement
- colonia, settlement eng [setlmönt]
settlementrörelse
- le movimento de settlements eng [setlmönts]
Sevilla
- Sevilla sp [-ilj-];
- från ~ sevillan [-ilj-];
- invånar i ~ sevillano [-ilj-]
sevärd
- digne de esser vidite, curiose, interessante
sevärdhet
- curiositate, attraction
sex
- I räkn sex;
- klockan är fem i ~ il es sex horas minus cinque (minutas)
II s (kön) sexo;
- (sexualitet) sexualitate;
- (samlag) copula, copulation, coito;
- (sexuell dragningskraft) sex-appeal eng [seksöpi:l]
sexa
- 1 (siffran 6) le numero 6;
- en ~ brandy sex centilitros de brandy eng [brændi] 2 (lättare måltid efter fest etc) nachspiel ty [naXshpi:l]
sexagesima
- rel sexagesima
sexarmad
- de sex bracios
sexbladig
- de sex folios
sexbomb
- fig femina multo sexy eng [seksi]
sexbrott
- crimine sexual
sexcylindrig
- a/de sex cylindros
sexdagarskriget
- le guerra de sex dies/jornos
sexdagarslopp
- sport cursa de sex dies/jornos
sexdubbel
- sextuple
sexdubbla
- sextupl(ic)ar
sexfingrad
- sexdigital, sexdigitari, sexdigitate
sexfotad
- zool hexapode;
- litt hexametre, hexametric;
- ~ vers hexametro
sexfoting
- zool hexapodo
sexhundra|sex hundra|sex|hundra
- (el. sex hundra) sex centos
sexhörning
- mat sexangulo, hexagono
sexig
- sexy eng [seksi], erotic
sexighet
- apparentia/apparition sexy eng [seksi]
sexism
- sexismo
sexist
- sexista
sexistisk
- sexista
sexkant
- mat sexangulo, hexagono
sexkantig
- sexangular, hexagone, hexagonal
sexling
- sextuplo
sexliv
- vita sexual, sexualitate
sexmord
- assassinamento/assassination sexual
sexolog
- sexuologo, sexuologista
sexologi
- sexuologia
sexologisk
- sexuologic
sexorgie
- orgia sexual
sexpartner
- partner eng [pa:tnö] sexual
sexradig
- litt de sex lineas/versos
sexrumsvåning
- appartamento de sex cameras
sexsidig
- mat hexahedre, hexahedric
sexsiding
- mat hexahedro
sexsiffrig
- de sex cifras/numeros
sexspråkig
- in sex linguas
sexstavig
- litt hexasyllabe, hexasyllabic;
- ~ vers hexasyllabo
sexsträngad
- mus a/de sex chordas, hexachorde
sexstämmig
- mus pro sex voces
sexsymbol
- symbolo de sexualitate
sext
- mus sexta
sextackord
- mus accordo de sexta
sextant
- sextante
sextett
- mus sextetto
sextimmarsdag
- die de sex horas de labor/de travalio
sextio
- sexanta
sextionde
- sexantesime, sexagesime
sextiondedel
- sexantesime/sexagesime parte, sexantesimo, sexagesimo
sextiotal
- (ca sextio) sexantena;
- på ~talet in le annos sexanta
sextiotalism
- litt litteratura del annos sexanta
sextiotalist
- litt autor del generation del annos sexanta
sextiotalistisk
- litt del litteratura del annos sexanta
sextioårig
- sexagenari, de sexanta annos
sextioåring
- sexagenario
sextioårsdag
- anniversario de sexanta annos
sextioårsjubileum
- jubileo de sexanta annos
sextioårsåldern
- le etate de sexanta annos
sexton
- dece-sex, sedece
sextonde
- dece-sexte, decimosexte, sedecesime
sextondelsnot
- mus semichroma
sextonhundratalet
- le dece-septime/decimoseptime seculo
sextusen|sex tusen|sex|tusen
- (el. sex tusen) sex milles
sexualakt
- acto sexual, copula, copulation, coito
sexualbrott
- crimine sexual
sexualdrift
- instincto/pulsion sexual, sexualitate, libido
sexualförbrytare
- criminal sexual
sexualhormon
- hormon sexual
sexualhygien
- hygiene sexual/genital
sexualia
- factos/circumstantias del vita sexual
sexualisera
- sexualisar
sexualitet
- sexualitate
sexualkunskap
- sexuologia
sexualliv
- vita sexual, sexualitate
sexualmoral
- moral/ethica sexual
sexualmord
- assassinamento/assassination sexual
sexualorgie
- orgia sexual
sexualpartner
- partner eng [pa:tnö] sexual
sexualpsykologi
- psychologia del sexualitate/del vita sexual
sexualrådgivning
- consilio de questiones sexual
sexualskräck
- anxietate/angustia (del vita) sexual
sexualsystem
- bot systema sexual
sexualundervisning
- inseniamento de sexuologia
sexualupplysning
- information de questiones sexual
sexuell
- sexual;
- det ~a le sexo;
- ~ förbindelse contacto/relation sexual;
- ~ mognad maturitate sexual;
- ~ upphetsning excitation sexual;
- ~a avvikelser divergentias sexual
sexvingad
- de sex alas
sexvåningshus
- casa de sex etages [-d3-]
sexårig
- (som är sex år) de sex annos;
- (som varar sex år) que dura sex annos
sexåring
- infante de sex annos
Seychellerna
- le Seychelles [sesheles]
seychellier
- seychelliano [sesh-]
seychellisk
- seychellian [sesh-]
seychelliska
- seychelliana [sesh-]
sfinkter
- anat muscolo sphincteric, sphincter
sfinx
- sphinge
sfinxlik
- sphingic, enigmatic, mysteriose
sforzando
- mus sforzando it
sforzato
- mus sforzato it
sfragistik
- sphragistica
sfumato
- konst sfumato it
sfär
- (klot) sphera, globo;
- (stämning) atmosphera;
- (omgivning) ambiente;
- (skikt, krets, verksamhetsområde) sphera;
- ~ernas harmoni le harmonia del (alte) spheras;
- vistas i de högre ~erna esser in le alte spheras
sfärisk
- spheric, globular, globulose;
- ~ aberration fys aberration spheric;
- ~ astronomi astronomia spheric;
- ~ geometri geometria spheric;
- ~a koordinater coordinatas spheric
sfäroid
- spheroide
sfäroidisk
- spheroidal
sfärometer
- spherometro
sgabello
- sgabello it
sgraffito
- konst sgraffito it
shagg
- tabaco de cigarrettas (a rolar)
shah
- shah [sha]
shaka
- dansar shake eng [sheik]
shake
- mus shake eng [sheik]
shaker
- shaker eng [sheikö]
shakespearedrama
- litt drama shakespearian [sheikspiöriön]
shakuhachi
- mus shakuhachi jap [shakuhatshi]
shalom
- shalom hebr [shalåm]
shaman
- se schaman
shamanism
- se schamanism
shantung|shantungsiden
- (el. shantungsiden) text shantung
shanty
- mus shanty eng [shænti]
shantytown
- shanty-town eng [shæntitaun]
sharia
- rel sharia arab [sharia]
sharp
- mus diese
shejk
- se schejk
shelf
- geol platteforma continental
shellack
- se schellack
shelterdäck
- sjö proa/deck eng protective/de protection
sheriff
- sheriff eng [sherif]
sherpa
- sherpa
sherry
- kul sherry eng [sheri]
shetlandsponny
- pony eng [pouni] de Shetland eng [shetlönd]
shetlandsull
- lana de Shetland eng [shetlönd], shetland
Shetlandsöarna
- le Insulas Shetland eng [shetlönd]
shetländare
- shetlandese
shetländsk
- shetlandese
shetländska
- 1 språk (dialekt) shetlandese 2 (kvinna) shetlandesa
shia
- rel shia
shiamuslim
- rel shiita
shiit
- rel shiita
shiitisk
- rel shiita
shilling
- num shilling eng [shiling]
shimmy
- mus shimmy eng [shimi]
shingel
- capillatura curte, shingle eng [shinggl]
shingla
- taliar/secar in capillatura curte
shinto
- rel shintoismo
shintoism
- rel shintoismo;
- anhängare av ~en shintoista
shintoistisk
- rel shintoistic, shintoista
shipping
- sjö navigation
shirting
- text shirting eng [shö:ting]
shoddy
- text shoddy eng [shådi]
shogun
- shogun jap
shop
- boteca, magazin
shoppa
- facer (le) compras
shopping
- (le) comprar in botecas, shopping eng [shåping]
shoppingcenter
- centro commercial/de shopping eng [shåping], shopping centre eng [shåping sentö]
shoppingvagn
- carretto, caddie eng [kædi]
shoppingväska
- shopping bag eng [shåping bæg]
shorts
- shorts eng [shå:ts], pantalones curte
show
- teat show eng [shou], spectaculo, representation
showa
- teat representar in shows eng [shous]/in spectaculos;
- fig burlar
showbiz
- teat show-biz eng [shoubiz], show-business eng [shoubiznis], industria del spectaculo
showbusiness
- teat show-business eng [shoubiznis], show-biz eng [shoubiz], industria del spectaculo
showfilm
- film musical
shunt
- el shunt eng [shant];
- (grenledning i värmesystem) derivation
shunta
- (parallelkoppla) el shuntar [shant-];
- (i värmeledning) facer passar per derivation
shuntkoppla
- el shuntar [shant-]
shuntledning
- (i värmesystem) derivation
shuntning
- derivation
shuntventil
- valvula de shunt eng [shant]
si
- I s mus si
II adv det är lite ~ och så med städningen le nettamento non es satisfactori;
- han talar än ~, än så hodie ille parla de un maniera, e deman de un altere
III interj vide!
sia
- (förutsäga, spå) predicer, prognosticar, prophetisar, portender, augurar, vaticinar;
- (förkunna) presagir, annunciar, promitter, augurar
sial
- geol sial;
- som avser ~ sialic
Siam
- hist Siam
siames
- hist siamese;
- zool (siameskatt) catto siamese
siamesisk
- siamese;
- ~a tvillingar geminos siamese
siameskatt
- catto siamese
siarblick
- reguardo/oculo/vista prophetic
siare
- (profet) propheta;
- (spåman) divinator, predictor, vaticinator;
- hist augure, auspice
sibet
- (sibetolja) oleo de viverrinas
sibetdjur
- zool (familj) viverridas
sibetkatter
- zool (underfamilj) viverrinas
sibetolja
- oleo de viverrinas
sibetråtta
- zool ondatra zibethic
Sibirien
- Siberia
sibirier
- siberiano
sibirisk
- siberic, siberian;
- ~ gran bot abiete siberic;
- ~ lämmel zool lemming brun/siberic;
- ~ nunneört bot corydalis nobile;
- ~ ärtbuske bot caragana arborescente
sibylla
- sibylla
sibyllespådom
- oraculo sibyllin
sibyllinsk
- sibyllin
sic
- ~! sic! lat
sicilianare
- siciliano
siciliano
- mus siciliana it
siciliansk
- sicilian
sicilianska
- 1 språk (dialekt) siciliano 2 (kvinna) siciliana
Sicilien
- Sicilia
sickativ
- sic(c)ativo
sickel
- grattator, raspator
sicken
- qual, que;
- ~ otur! qual malfortuna!; sicket väder! que tempore!
sicksack
- zigzag;
- i ~ in zigzag;
- röra sig i ~ zigzagar
sicksacka
- zigzagar;
- text (på symaskin) suer con punctos de zigzag, zigzagar
sicksackformig
- in forma de zigzag
sicksacklinje
- (linea in) zigzag
sicksackstygn
- text puncto de zigzag
sicksackväg
- cammino zigzag
sid
- (om klädedräkt) que va al cavilias
sida
- latere, bordo, flanco;
- (i bok) pagina;
- (på grammofonskiva) facie;
- fig aspecto, latere, campo, parte, partito;
- båda sidor bär skulden on debe blasmar le duo partitos, ambe partes ha alque/alco del culpa;
- den etiska ~n av problemet le aspecto ethic del problema;
- från min ~ de mi latere;
- knuffa någon i ~n colpar un persona al flanco;
- någons sämre ~ le mal latere/le latere disfavorabile de un persona;
- stå på någons ~ prender le parte/partito de un persona;
- ~ vid ~ bordo a bordo;
- vid ~n av al latere de, apud;
- å ena ~n... å andra ~n de un aspecto/parte... del altere aspecto/parte;
- åt ~n a parte
sidantal
- numero de paginas
sidbena
- ha ~ haber le capillos dividite al latere
sidbestrykning
- mil infilada
sidbyte
- sport cambio/cambiamento de latere
sideboard
- buffet fr [byfä], credentia
siden
- text seta;
- av ~ de seta, seric
sidenaktig
- setose
sidenapa
- zool guereza, (pro)colobo
sidenblank
- satinate, setose
sidenbrokad
- text brocato de seta
sidenfabrik
- fabrica de (stoffas de) seta, seteria
sidenglans
- brillantia/lustro setose/de seta
sidenglänsande
- satinate, setose
sidenhandel
- commercio de seterias/de seta, seteria
sidenhandlare
- mercante de seterias/de seta
sidenmask
- zool larva/verme a/de seta
sidenmjuk
- suave como le seta, setose
sidensvans
- zool bombycilla garrule
sidentyg
- text stoffa de seta, foulard fr [fula:r]
sidenvaror
- stoffas/textiles de seta, seteria
sidenvävare
- texitor de seta
sidenväveri
- seteria
sidenört
- bot asclepias syriac
siderisk
- astron sideral;
- ~ omloppstid revolution sideral;
- ~ år anno sideral
siderit
- miner siderite
siderolit
- siderolitho
sideros
- med siderose, siderosis
sideroskop
- sideroscopio
siderostat
- siderostato
sidficka
- tasca lateral
sidfläsk
- kul lardo, bacon eng [beikn]
sidhänvisning
- referentia de pagina
sidled
- i ~ verso le/al latere
sidledes
- verso le/al latere
sidnummer
- numero de pagina;
- sätta ut ~ paginar
sidnumrera
- paginar
sidnumrering
- pagination
sidnumreringsmaskin
- numerator
sidoaltare
- arkit altar lateral
sidoanmärkning
- commentario a parte
sidoapparat
- tele apparato extra/secundari
sidoarm
- bracio lateral
sidobelysa
- illuminar del latere
sidobelysning
- illumination/lumine/luce lateral
sidoblick
- reguardo lateral/oblique
sidobord
- buffet fr [byfä], credentia
sidobyggnad
- ala de un edificio
sidodörr
- porta lateral
sidoeffekt
- effecto secundari/collateral
sidogata
- strata lateral/transverse/transversal
sidogren
- (på stamträd) branca/linea collateral;
- (av vattendrag) bracio, affluente;
- bot (på träd) branca/ramo lateral;
- (utlöpare) nove ramo
sidogång
- corridor lateral
sidoingång
- entrata/ingresso lateral
sidoinkomst
- invenito/recepta supplementari
sidokapell
- arkit cappella lateral
sidokast
- sport jecto lateral/al/del latere
sidokommentar
- commentario a parte
sidolinje
- (på stamträd) linea collateral;
- sport linea lateral;
- järnv ferrovia secundari
sidoljus
- lumine/luce lateral
sidoläktare
- (inomhus) galeria/balcon lateral;
- (utomhus) tribuna/stand eng [stænd] lateral
sidomanöver
- (manovra de) diversion
sidoordna
- coordinar
sidoordnad
- coordinate
sidoordning
- coordination;
- språk parataxis
sidoreplik
- replica a parte
sidorikta
- diriger verso le/al latere
sidoriktning
- direction lateral/verso le/al latere
sidoroder
- timon de direction
sidorot
- bot radicella
sidorum
- camera lateral/annexe
sidorörelse
- movimento lateral
sidoskepp
- arkit nave (col)lateral
sidoskott
- bot planton lateral
sidosprång
- salto lateral/al latere;
- fig (avvikelse från ämnet) digression, divagation;
- göra ~ fig divagar, digreder;
- som gör ~ digressive
sidospår
- via lateral/secundari;
- fig disviar del question principal
sidosteg
- passo al latere
sidostycke
- pecia/parte lateral, flanco
sidoställa
- juxtaponer
sidoställd
- collateral
sidoställning
- juxtaposition
sidostöd
- appoio lateral
sidovagn
- side-car eng [saidka:]
sidovind
- vento de transverso
sidoväg
- cammino/via lateral/transverse/transversal
sidroder
- timon de direction
sidruta
- fenestra lateral
sidsiffra
- numero de pagina
sidsteppa
- fig (undvika) evitar;
- (förbigå, ställa utanför) ignorar
sidsöm
- sutura lateral
sidvart
- verso le/al latere
sidvördnad
- minusprecio, disdigno, disestima, depreciation, contempto
sierra
- geogr sierra sp
Sierra Leone|Sierra|Leone
- Sierra Leone
sierraleonier
- habitante de Sierra Leone
sierraleonisk
- de Sierra Leone
sierska
- prophetessa, pythonissa, sibylla
siesta
- siesta sp;
- ta ~ facer/dormir siesta
sifferbetyg
- nota in cifras
sifferkarl
- bon calculator
sifferkolumn
- columna/colonna de cifras
sifferkombination
- combination de cifras
sifferlås
- serratura a cifras/a/de combination
siffermaterial
- cifras
sifferminne
- memoria de numeros/de cifras
siffermässig
- in cifras, numeric
sifferräkning
- arithmetica
sifferserie
- serie numeric/de numeros
sifferskrift
- scriptura cifrate/in cifras;
- överföra till ~ cifrar
siffersymbol
- symbolo numeral
siffersymbolik
- symbolica/symbolismo del cifras, numerologia
siffersystem
- systema numeral
siffertabell
- tabula numeric/de cifras
siffertecken
- indication numeral/numeric, cifra
siffervärde
- valor numeric
siffra
- cifra, numero;
- arabiska siffror cifras/numeros arabe/arabic;
- romerska siffror cifras/numeros roman;
- skriva med siffror cifrar
sifon
- siphon
sifonflaska
- siphon
sig|sej
- (el. sej) se;
- ~ själv se (mesme)
sightseeing
- sightseeing eng [saitsi:ing], tourismo [tu-]
sigill
- sigillo;
- bryta ett ~ dissigillar;
- förse med ~ sigillar;
- läran om ~ sigillographia, sphragistica
sigillack
- cera a/de/pro sigillos
sigillera
- sigillar
sigillring
- anello de/con sigillo
sigillstämpel
- sigillo
sigma
- (grekisk bokstav) sigma;
- mat sigma
sigmaformad
- sigmoide
signa
- (välsigna) benedicer;
- (helga, inviga) sacrar;
- (uttala besvärjelser) prestigiar
signal
- signal;
- fig function de advertimento, indication, indicator;
- ge ~ facer un signal, signalar;
- (på bilhorn) sonar le klaxon;
- slå någon en ~ telephonar a un persona
signalbok
- libro/codice de signales
signalement
- description, characteristica
signalera
- (ge signal) signalar;
- (visa på) signalar, indicar, facer remarcar, traher le attention a
signalering
- signalamento, signalisation
signalflagga
- bandiera pro signalar/de signal(es)
signalfärg
- color dominante
signalhorn
- corno de appello, klaxon;
- mil trompetta militar
signalist
- signalator
signalkod
- codice de signales
signallampa
- lampa de signales
signalmast
- semaphoro
signalpistol
- pistola de signales
signalraket
- sagitta de foco, rocchetta
signalskott
- tiro pro dar un signal, colpo de signal
signalställ
- collection de bandieras pro signalar/de signal(es)
signalsubstans
- fysiol hormon
signalsystem
- systema/codice de signales
signaltrupper
- mil truppas del communication avantiate per signales
signatur
- (namnteckning) signatura, firma;
- (pseudonym) pseudonymo
signaturmelodi
- melodia de recognoscentia
signatärmakt
- stato signator/signatario
signelse
- benediction
signera
- signar
signeri
- conjuration, invocation
signering
- signatura
signet
- sigillo
signetring
- anello sigillari
signifikans
- significantia, importantia
signifikant
- (betecknande) significante, significative;
- (betydande) importante
signifikativ
- significante, significative
signum
- signo
sik
- zool coregono
sikel
- bibl shekel hebr
sikh
- sikh
sikhisk
- sikh
sikhism
- sikhismo
siklöja
- zool coregono albula lat
sikrom
- kul ovos pl de coregono
sikt
- I 1 (synförmåga) vista, vision;
- (synvidd) visibilitate;
- dålig/god ~ mal/bon visibilitate;
- som ger god ~ clar 2 (tidsrymd); på kort ~ a curte termino;
- på lång ~ a longe termino, al longe;
- på ~ al longe
II (redskap för rensning/sortering) cribro, colo, colatorio, tamis, tamisio, setasso
sikta
- 1 (med skjutvapen) visar, mirar;
- (skönja) discerner;
- ~ in sig på fig mirar a, visar a, concentrar se a 2 (sålla) colar, cribrar, passar per un cribro/un tamis, setassar, tamisar;
- ~ bort cerner, vannar
siktbar
- (möjlig att se) visibile, discernibile;
- (som ger god sikt) clar
siktbarhet
- visibilitate
sikte
- (synhåll) vista;
- (på skjutvapen) mira;
- inte lämna ur ~ non lassar ex vista;
- ta ~ på mirar a, visar a;
- tappa ur ~ perder de vista
siktförbättring
- visibilitate meliorate
siktförhållande
- visibilitate
siktförsämring
- visibilitate reducite/pejorate
siktig
- (möjlig att se) visibile, discernibile;
- (som ger god sikt) clar
siktighet
- visibilitate
siktlinje
- linea de mira
siktlös
- sin visibilitate
siktmaskin
- vannator
siktmärke
- (på skjutvapen) mira
siktpunkt
- puncto de mira
sil
- colatorio, colo, percolator, filtro;
- (injicerad dos narkotika) injection de narcotico
sila
- (per)colar, stillar, filtrar
silben
- anat osso ethmoide/spongiose [-d3-], ethmoidal
silduk
- tela de tamis
silen
- myt sileno, satyro
sileshår
- bot drosera
sileshårväxter
- bot (familj) droseraceas
silhuett|siluett
- (el. siluett) silhouette fr [silwät], profilo, umbra;
- teckna i ~ silhouettar [-wät-]
silhuettera|siluettera
- (el. siluettera) silhouettar [-wät-]
silicium
- kem silicium
siliciumförening
- kem composito de silicium
silikat
- kem silicato
silikon
- kem silicone
silikos
- med silicose, silicosis
silk screen|silk|screen
- graf serigraphia;
- som avser ~ serigraphic
silk screen-tryckare|silk|screen|tryckare
- serigrapho
silke
- text seta
silkesaktig
- setose
silkesavfall
- seta flossa
silkesfjäril
- zool bombice
silkesgarn
- filo de seta
silkesglans
- brillantia/lustro setose/de seta
silkesglänsande
- satinate, setose
silkeslen
- suave como le seta, setose
silkesmask
- zool larva/verme a/de seta
silkespapper
- papiro de seta
silkessammet
- text villuto/velvet eng [velvit] de seta
silkessnodd
- cordon de seta
silkessnöre
- cordon de seta;
- få ~t fig esser recommendate de resignar se
silkesspinnare
- filator de seta;
- zool bombice
silkesspinneri
- (handling) filatura de seta;
- (plats) filanda/filatura/filanderia de seta
silkesstrumpa
- calcea de seta
silkestråd
- filo de seta
silkesvante
- guanto de seta;
- behandla någon med silkesvantar fig tractar un persona con guantos de villuto/de velvet eng [velvit]
silkig
- setose
sill
- zool haringo;
- färsk ~ haringo fresc/nove/verde;
- inlagd ~ haringo marinate;
- rökt ~ haringo fumate;
- saltad ~ haringo salmuriate
sillake
- kul salmuria de haringo
sillbank
- banco pro le pisca de haringos
sillbricka
- kul platto de un assortimento de haringos marinate
sillbulle
- kul bolletta de haringo
sillburk
- latta/cassa de haringos
sillfiske
- pisca de haringos
sillflotta
- flotta del haringo
sillgratäng
- kul gratin fr [gratä)] de haringos (con patatas, cibollas e crema)
sillgrissla
- zool uria aalge lat
sillhaj
- zool lamna naso/cornubic
sillkrig
- guerra de haringo
sillkung
- zool regaleco
sillkvot
- quota de haringo
sillmjölke
- semine de haringo;
- fig coardo
sillnot
- large rete de haringo
sillsallad|sillsalat
- (el. sillsalat) kul salata de haringos
sillstim
- banco de haringos
sillstrypare
- speciero
silltrut
- zool laro fusc
silltunna
- barril/barrica de haringos
sillval
- zool balenoptera physalo lat
sillåda
- kul gratin fr [gratä)] de haringos (con un mixtura de ovos e lacte/crema)
silo
- lantbr silo sp;
- bevara i ~ insilar
siluett
- se silhuett
siluettera
- se silhuettera
siluettering
- se silhuettering
silur
- geol periodo selurian/siluric, seluriano
silurisk
- geol selurian, siluric
silver
- argento;
- (silvermedalj) medalia de argento;
- få/ta ~ sport ganiar un medalia de argento;
- smida ~ forgiar [-d3-] argento
silveraktig
- argentee, argyric;
- (försilvrad) argentate;
- ~ klang sono argentin
silverarbete
- argenteria
silverarv
- bot cerastio tomentose
silverbad
- banio de argento
silverbeslag
- ferratura de argento
Silverbibeln
- Codex argenteus lat, le Codice argentee
silverblank
- argentate
silverbrokad
- text brocato de argento
silverbromid
- kem bromido/bromuro de argento
silverbröllop
- nuptias de argento
silverbägare
- cuppa de/in argento
silverfasan
- zool faisan argentate
silverfisk
- zool lepisma
silverfärg
- color argentate/argentin/de argento
silverfärgad
- argentin, argentate, argentee
silverföremål
- objecto de/in argento
silverförgiftning
- med argyrismo
silverglans
- brillantia/lustro/fulgor argentate/argentin;
- miner galena de argento, argentite;
- ge ~ argentar
silvergran
- bot abiete blanc/argentee/albe
silvergruva
- mina de argento
silvergrå
- gris argentate/argentin
silverhalt
- percentage [-ad3e]/titulo de argento
silverhaltig
- argentifere, argentose
silverhår
- capillos argentate
silverhårig
- con capillos argentate
silverkedja
- catena de/in argento
silverklang
- sono argentin
silverklar
- (om ton) argentin
silverkurs
- precio del argento
silverlind
- bot tilia argentate
silverlänk
- catena de/in argento
silvermedalj
- medalia de argento
silvermedaljör
- ganiator de un medalia de argento
silvermynt
- moneta de argento
silvernitrat
- kem, med nitrato argentic/de argento, petra infernal
silverpapper
- papiro argentate/de argento
silverpengar
- moneta de argento
silverpenning
- bibl denario
silverpläter
- argenteria, placato de argento
silverplåt
- argento in laminas
silverpokal
- cuppa in argento
silverpoppel
- bot poplo blanc/albe
silverputs
- pasta a/pro polir argenteria, lustro/polimento de/pro argenteria
silverräv
- zool vulpe argentee/argentate
silversidor
- zool (familj) atherinidas
silversked
- coclear de argento;
- vara född med ~ i munnen fig esser un filio del fortuna
silversmed
- argentero
silversmedja
- argenteria
silversmide
- argenteria
silverstämpel
- marca de argento
silversulfid
- miner galena de argento
silverte
- kul the argentee (bibita de aqua calde con lacte)
silvertråd
- filo de argento
silvertärna
- zool sterna arctic
silvervaror
- objectos de argento, argenteria
silververk
- argenteria
silverviol
- bot viola albe
silvervit
- de argento
silveryxfiskar
- zool (ordning) stormiiformes
silveråder
- vena/filon argentifere/de argento
silvra
- argentar
silvrig
- argentin, argentate, argentee
sim
- natation
simbassäng
- bassino de natation, natatorio, piscina
simblåsa
- zool vesica natatori
simborgarmärke
- spinula attribuite a personas qui sape natar 200 m
simbyxor
- calceones de banio
simbälte
- cinctura de natation
simdiplom
- diploma/certificato de natation
simdräkt
- costume de banio
simdyna
- flottator de natation
simfena
- zool pinna
simfot
- zool pata/pede palmate, palma;
- som har simfötter palmipede, palmate
simfågel
- zool (ave) palmipede
simhall
- piscina coperte/coperite
simhopp
- sport (idrottsgren) salto de testa artistic;
- (enstaka hopp) salto de testa/de capite (in le aqua)
simhoppare
- sport sportista/sportivo de salto de testa artistic
simhoppning
- sport (idrottsgren) salto de testa artistic
simhud
- zool membrana natatori/interdigital;
- fot med ~ palma
simhudsförsedd
- zool palmate
simili
- simile, petra/material false
similidiamant
- diamante false
similiguld
- similauro
simkandidat
- sport candidato natatori
simkonst
- arte natatori, natation
simkunnig
- qui sape natar
simkunnighet
- (le) saper de natar/de natation
simlektion
- lection de natation
simlärare
- instructor de natation
simma
- natar;
- sport practicar le natation, natar;
- inte kunna ~ non saper natar;
- ~ i pengar fig natar in le abundantia;
- ~ klädsim natar con le vestimentos;
- ~ ryggsim natar super le dorso
simmagister
- sport magistro natatori
simmare
- natator
simmerska
- natatora
simmig
- (trögflytande) viscose;
- (oklar) dense;
- (fuktglänsande) humide;
- ~ blick fig reguardo humide/nebulose
simning
- natation
simoni
- simonia;
- person som gör sig skyldig till ~ simoniaco, simonista;
- som gör sig skyldig till ~ simoniac
simpel
- (enkel) simple, simplice, modeste, rustic;
- (om mat) frugal;
- (vanlig) vulgar, ordinari, trivial;
- (lumpen) vil, villan, vulgar, infame, turpide, basse
simpelhet
- (enkelhet) simplicitate;
- (vanlighet) vulgaritate;
- (lumpenhet) turpitude, villania, vulgaritate
simplex
- språk parola simplice
simplifiera
- simplificar
simplifikation
- simplification
simpor
- zool (familj) cottidas;
- hornsimpa myoxocephalo quadricorne;
- rötsimpa myoxocephalo scorpioide
simpromotion
- sport promotion natatori
sims
- arkit (gesims) cornice, modulatura
simsalabim
- ~! abracadabra!
simskola
- schola de natation
simsport
- (sport de) natation;
- utöva ~ practicar le natation
simsätt
- modo/stilo de natation
simtag
- movimento, colpo
simtävling
- concurso de natation
simulant
- simulator, fingitor
simulation
- simulation
simulator
- tekn simulator
simulera
- simular, finger
simulering
- simulation
simultan
- I adj simultanee
II s spel, sport partita simultanee
simultanitet
- simultaneitate, concomitantia
simultanparti
- spel partita simultanee
simultanspelare
- jocator simultanee
simultantolk
- interprete simultanee
simultantolka
- interpretar simultaneemente
simultantolkning
- interpretation/traduction simultanee
simövning
- exercitio natatori/de natation
sin
- I pron su;
- självst le sue;
- ~a su;
- självst le sues;
- de ~a le sues;
- var ~ cata uno le sue
II s kon står/är i ~ le vacca es sic
sina
- (om ko: upphöra att ge mjölk) sic(c)ar;
- (avta, minska, tryta) diminuer, refluer, exhaurir se;
- ett aldrig ~nde flöde un fluxo insic(c)abile;
- pengarna börjar ~ för mig mi moneta reflue, io es curte de moneta
Sinai
- Sinai
Sinaiberget
- le Monte Sinai
Sinaihalvön
- le Peninsula del Sinai
sine qua non|sine|qua|non
- sine qua non lat
sinekur
- sinecura, canonicato
singales
- cingalese
singalesisk
- cingalese
singalesiska
- 1 språk cingalese 2 (kvinna) cingalesa
Singapore
- Singapore eng [singgöpå:]
singaporian
- singaporiano
singaporiansk
- singaporian
singaporianska
- singaporiana
singel
- I adj sport singule
II s sport partita individual, singule
III s (grovt grus) gravella
singelmatch
- sport partita individual, singule
singelolycka
- accidente con solmente un vehiculo involvite
singelskiva
- singulo
singla
- (kasta) jectar, ballottar;
- (sväva) flottar;
- (virvla) dansar;
- ~ slant om något jectar/ballottar de un cosa
singular
- I adj språk singular
II s språk singular
singularböjning
- språk declination del singular
singularform
- språk (forma del) singular
singularis
- språk singular
singularism
- fil monismo
singularitet
- singularitate
singulär
- (ensam i sitt slag) singule;
- (egendomlig) estranie
sinisk
- chinese [sh-]
sinister
- sinistre, funeste
sink
- retardo
sinka
- I v 1 (hopfoga trä) incastrar a cauda de hirundine, indentar;
- (hopfoga porslin) crampar 2 (fördröja) retardar, obstruer, differer, relentar, tardar
II s 1 (hopfogning i trä) indentation;
- (krampa) crampa 2 spel (femma) cinque 3 mus cornetta it, zinke ty [ts-]
sinkabirum
- hamna i ~ esser arrestate
sinkadus
- spel cinque e duo;
- fig (örfil) claffo;
- (slump) hasardo
sinkfog
- (i trä) indentation
sinko
- vacca sic
sinksam
- retardative, obstructive
sinnad
- (hågad) inclinate;
- (benägen) disposite;
- allvarligt ~ seriose, serie;
- fientligt ~ hostil;
- vänligt ~ amical
sinne
- (själ, håg) mente, anima, spirito, character, disposition;
- (fallenhet) inclination;
- fysiol senso;
- glad till ~s joiose/gaudiose de humor, de bon humor, allegre;
- ha ett sjätte ~ haber intuition;
- ha i ~t haber le intention de, intentar, intender;
- ha ont i ~t haber mal intentiones;
- ha ~ för haber le talento/le inclination de, comprender;
- inte vara vid sina ~ns fulla bruk esser folle, haber perdite le testa/le capite;
- ~ för ordning senso del ordine;
- ~ för rättvisa senso de justitia;
- sätta sig i ~t mitter se in testa (de), proponer se (de);
- vara vid sina ~ns fulla bruk esser mentalmente san, esser maestro de se mesme
sinnebild
- emblema, figura emblematic, symbolo, allegoria
sinnebildlig
- emblematic, symbolic, allegoric
sinnelag
- character, humor, mentalitate, temperamento, natura(l), disposition
sinnesart
- disposition natural
sinnesbeskaffenhet
- temperamento, humor
sinnescell
- anat receptor
sinnesfrid
- pace mental/del mente
sinnesfrånvarande
- distracte
sinnesfrånvaro
- distraction
sinnesförfattning
- stato de anima
sinnesförmögenhet
- facultate/capacitate mental/intellectual
sinnesförnimmelse
- perception sensorial
sinnesförvirrad
- mentalmente confuse
sinnesförvirring
- confusion mental/in le spiritos
sinnesförändring
- cambio/cambiamento de mentalitate/de attitude
sinnesintryck
- sensation, impression
sinnesjämvikt
- equilibrio mental
sinneslugn
- tranquillitate de spirito
sinnesläge
- stato del anima
sinnesnärvaro
- presentia de spirito
sinnesorgan
- organo sensorial, sensorio
sinnesro
- serenitate, tranquillitate mental
sinnesrubbad
- alienate, folle, lunatic, insensate, demente, maniac, paranoide, vesanic;
- bli ~ affollar se;
- göra ~ affollar
sinnesrubbning
- alienation
sinnesrörelse
- emotion, perturbation, affecto;
- (stark) passion
sinnessjuk
- mentalmente malade, malade de mente, alienate, insan
sinnessjukdom
- maladia mental, alienation, insanitate
sinnessjukhus
- hospital psychiatric
sinnesslö
- demente, idiota, imbecille
sinnesslöhet
- dementia, idiotismo, imbecillitate
sinnesstämning
- stato/disposition mental/de anima
sinnestillstånd
- stato de anima
sinnesvilla
- illusion, hallucination
sinnevärld
- mundo visibile/physic
sinnlig
- (som kan uppfattas/förmedlas av sinnena) sensorial;
- (vällustig) sensual, carnal, voluptuose, voluptuari, concupiscente, lascive, sybaritic, faunic
sinnlighet
- sensualitate, sensualismo, carnalitate, volupt(uosit)ate, lascivitate
sinnrik
- ingeniose
sinnrikhet
- ingeniositate
sinolog
- sinologo, sinologista
sinologi
- sinologia
sinologisk
- sinologic
sinom
- I pron i ~ tid pauco a pauco, poco a poco, a tempore debite
II adv tusen ~ tusen mille vices mille
sinsemellan
- inter se, reciprocamente
sint
- furibunde, furiose, irate
sinter
- geol (droppsten) stalactite;
- tekn (metallavfall) scoria
sintermetall
- scoria
sintra
- tekn scorificar
sintring
- tekn scorification
sinuit
- med sinusitis
sinus
- anat, mat sinus, sino
sinusformig
- mat sinusoidal
sinusit
- med sinusitis, inflammation del sinos
sinusknut
- anat nodo sinusal
sinuskurva
- mat (curva) sinusoide
sionism
- sionismo
sionist
- sionista
sionistisk
- sionista
sioux
- 1 språk sioux eng [su:] 2 (person) sioux
siouxindian
- indiano sioux eng [su:]
sipp
- prude fr [pryd]
sippa
- bot anemone, pulsatilla, hepatica;
- back~ pulsatilla vulgare;
- blå~ hepatica nobile;
- fält~ pulsatilla pratense;
- gul~ anemone ranunculacee;
- mo~ pulsatilla vernal;
- nip~ pulsatilla patente;
- röd~ hepatica nobile;
- tov~ anemone silvestre;
- vit~ anemone nemorosa
sipphet
- pruderie fr [prydri]
sippra
- colar, stillar, manar, guttar;
- ~ genom infiltrar se;
- ~ ut percolar;
- fig transpirar
sir|Sir
- I ornamento, decoration
II Sir Sir eng [sö:]
sira
- ornar, decorar
sirap
- kul sirop, melassa
sirapsaktig
- siropose
sirat
- ornamento, decoration
siratlig
- elegante, gratiose, ornate;
- fig ceremoniose, meticulose, rigorose, formal
siratlighet
- elegantia, gratia, ceremonia
sire
- Senior, Sire fr [sir]
siren
- tekn sirena;
- myt sirena
sirendjur
- zool (ordning) sirenios;
- som avser ~ sirenie
sirensignal
- colpo de sirena
sirensång
- cantar de sirenas
sirentjut
- ulular de sirena(s)
sirenton
- appello de sirena(s)
Sirius
- astron Sirius, Canicula
sirlig
- elegante, gratiose, ornate;
- fig ceremoniose, meticulose, rigorose, formal
sirlighet
- elegantia, gratia, ceremonia
sirning
- ornamento, decoration
sirocco
- se scirocco
sirpa
- cantar, stridular;
- gräshoppan ~r le locusta canta
sirpning
- canto, stridulation
sirra
- cantar, stridular;
- gräshoppan ~r le locusta canta
sirrning
- canto, stridulation
sirventes
- litt sirvente;
- som avser ~ sirventese
sisal|sisalhampa
- (el. sisalhampa) bot sisal
sisaltågvirke
- filo de sisal
siska
- zool carduelo;
- grå~ carduelo flammee;
- grön~ carduelo spinus lat
siskagrön
- verde carduelo
siskor
- zool (familj) cardueliaceas
sist
- ultimemente, in le ultime loco;
- komma ~ esser le ultime;
- till ~ al fin, finalmente
sista
- ultime, final;
- (yttersta) supreme;
- den ~ i månaden le ultime del mense;
- hennes ~ stund har kommit su ultime hora ha sonate;
- i ~ minuten/ögonblicket al ultime minuta/momento;
- lägga ~ handen vid något dar le ultime mano a un cosa;
- på ~ tiden ultimemente, recentemente;
- Sista måltiden rel le Ultime Cena;
- ~ vilja voluntate supreme;
- till ~ sucken al ultime suspiro
sisteman
- mil serra-fila
sistfödd
- ultimogenite;
- ~ person ultimogenito
sistliden
- ultime;
- sistlidna onsdag ultime mercuridi
sistnämnd
- ultime;
- ~a person iste ultime (persona)
sistone
- på ~ ultimemente, recentemente
sistrum
- mus sistro
sisu
- sisu fi
sisyfosarbete
- travalio/labor de Sisypho
sisådär
- ~! assatis!
sit-up|sit|up
- sport sit-up eng [sitap]
sitar
- mus sitar
sitarspelare
- sitarista
sits
- (säte) sede;
- (läge, situation) position, situation;
- kortsp distribution del cartas
sitta
- seder, esser sedite;
- (befinna sig) esser, trovar se;
- (ha funktion som) esser;
- (bo) esser, habitar, viver;
- (passa) seder, ir;
- ~ av (häst) descender de cavallo;
- (straff) expiar un pena (in carcere);
- ~ bredvid assider;
- ~ emellan fig esser le suffritor;
- ~ fast fixar se, blocar se;
- få ~ kvar i skolan (efter undervisningens slut) deber remaner in le schola, esser retenite in le schola;
- (gå om klassen) repeter le classe/le curso;
- ~ i fängelse esser in (le) prision;
- ~ intill assider;
- ~ i styrelsen esser membro del consilio directive;
- ~ kvar restar, remaner;
- ~ modell posar;
- ~ nära assider;
- ~ och lata sig otiar;
- ~ och skriva (esser occupate de) scriber;
- ~ på huk quattar;
- ~ på kontor esser/travaliar in un officio/bureau fr [byro];
- ~ på pengarna esser un ver avaro;
- ~ till bords esser al tabula;
- ~ upp (på häst) montar, ascender;
- ~ uppe (vaka) vigilar;
- skorna sitter bra le scarpas/calceos sede ben
sittarbete
- travalio/labor sedentari
sittbad
- (banio a) semicupio
sittbadkar
- semicupio
sittben
- anat ischio
sittbensknöl
- med tuberositate ischiatic
sittbrunn
- sjö cupa
sittdemonstration
- demonstration sedentari
sittdyna
- cossino
sittfläsk
- ha dåligt ~ non esser capabile de restar sedite longe tempore
sittgrupp
- (basse) tabula con sofa(s) e confortabiles
sittgöra
- travalio/labor sedentari
sittning
- session;
- konst posa
sittopp
- claffo, colpo
sittplats
- sedia
sittriktig
- correctemente designate pro conforto sedentari;
- en ~ stol un sedia confortabile
sittrum
- (satis) placia a/pro seder
sittsoffa
- divan, sofa, canape fr
sittstrejk
- exopero sedentari
sittställning
- position sedentari
sittvagn
- (för barn) cochietto [-sh-] de infante;
- järnv wagon sin lectos
situation
- situation, position, conjunctura;
- invecklad ~ imbrolio;
- vara herre över ~en esser maestro del situation, dominar le situation
situationism
- konst situationismo
situationist
- konst situationista
situationistisk
- konst situationista, situationistic
situationsbild
- schizzo it [skitså] del situation
situationskomik
- circumstantia(s) comic del situation
situationsplan
- plano del sitution
situerad
- vara väl ~ esser ric
situla
- situla
situs
- anat sito
Sixtinska kapellet|Sixtinska|kapellet
- le Cappella Sixtin
SJ
- (Statens Järnvägar) le Ferrovias Statal
sjabbel
- (fumlighet) tentativa sin successo;
- (slarv) inattention, negligentia
sjabbig
- mal vestite, de povre aspecto
sjabbighet
- povre aspecto
sjabbla
- (fumla) tentar sin successo;
- (slarva) esser inattente/inattentive/negligente
sjaber
- se schaber
sjafsig
- negligente
sjafsighet
- negligentia
sjagg
- se schagg
sjajas
- se schajas
sjakal
- se schakal
sjal|schal
- (el. schal) chal [sh-]
sjalett|schalett
- (el. schalett) pannello de testa/de capite
sjalkrage
- collar chal [sh-]
sjana
- femina immodeste/negligente
sjangtil
- se schangtil
sjapp|schapp
- (el. schapp) taverna simple
sjappa|schappa
- (el. schappa) (skynda undan) hastar via;
- (rymma) escap(p)ar, fugir
sjappen|schappen
- (el. schappen) ta till ~ escap(p)ar, fugir, hastar via
sjas
- se schas
sjasa
- se schasa
sjasker
- homine de povre aspecto
sjaskig
- (solkig) sordide;
- (sliten) non plus servibile, usate;
- (sjavig) de aspecto povre/paupere
sjava
- trainar le pedes
sjavig
- (hafsig) negligente;
- (sjaskig) de aspecto povre/paupere
sjok
- grande pecia
sju
- septe;
- som består av ~ delar septenari
sjua
- (le numero/cifra) septe
sjuarmad
- a/de septe bracios
sjubb
- zool procyon
sjuda
- effervescer, (e)bullir, esser in ebullition;
- (låta sjuda) facer bullir;
- kul estufar, subbullir;
- ~ av vrede effervescer de ira;
- ~ tvål facer sapon
sjudagarsperiod
- periodo de septe dies/jornos, septenario
sjudande
- kul subbulliente;
- fig furiose, furibunde
sjudning
- kul subbullition
sjudubbel
- septuple
sjudubbla
- septupl(ic)ar
sjudundrande
- grandiose, excellente
sjufaldig
- septuple
sjufalt
- septuplemente
sjufotad
- litt heptametre;
- sjufotat versmått heptametro
sjuföreställning
- representation a septe horas
sjuglasvagn
- wagon de gala regal a/con septe vitros
sjugradig
- de septe grados
sjuhejare
- (bjässe) colosso;
- (överdängare) persona brillante, asse, crack eng [kræk]
sjuhelsikes
- enorme
sjuhundra|sju hundra|sju|hundra
- (el. sju hundra) septe centos
sjuhundrade
- septe centesime
sjuhörnig
- mat heptagone, heptagonal
sjuhörning
- mat heptagono
sjuk
- malade;
- bli ~ cader malade;
- känna sig ~ sentir se malade;
- ~ humor humor morbide
sjuka
- s maladia, mal, morbo, infirmitate
sjukamp
- sport heptathlon
sjukanmäla
- lista över sjukanmälda lista de malados; ~ någon reportar un persona malade;
- ~ sig registrar se malade
sjukanmälan
- (som görs) reporto de maladia;
- (som noteras) registration de maladia
sjukavdeling
- infirmeria
sjukavdrag
- reduction (del salario) a causa de maladia
sjukbesök
- visita al/del malado(s)/patiente(s)
sjukbidrag
- indemnitate de maladia
sjukbädd
- lecto del malado
sjukbärare
- portator de lectiera
sjukdag
- die/jorno (de absentia a causa) de maladia
sjukdom
- maladia, mal, morbo, infirmitate;
- bekämpa/kämpa mot en ~ luctar contra/combatter un maladia;
- medfödda ~ar maladias congenital;
- obotliga ~ar maladias immedicabile/incurabile/insanabile;
- skylla på ~ pretextar un maladia;
- smittsam ~ maladia contagiose [-d3-], contagion [-d3-];
- sprida en ~ communicar un maladia;
- tillstötande ~ complication;
- ådra sig en ~ contraher/contractar/attrappar un maladia
sjukdomsalstrande
- med morbifere, morbific, morbide, pathogene
sjukdomsbeskrivning
- description de un morbo/maladia;
- med nosographia, pathographia
sjukdomsbild
- med syndrome
sjukdomsfall
- caso de maladia
sjukdomsframkallande
- med morbifere, morbific, morbide, pathogene
sjukdomsförebyggande
- med prophylactic
sjukdomsförlopp
- evolution del maladia;
- med processo pathologic/morbide
sjukdomshistoria
- historia/developpamento/disveloppamento del maladia;
- med anamnese, anamnesis
sjukdomshärd
- focar de contagion [-d3-], fonte de infection
sjukdomslära
- med pathologia, nosologia;
- som avser ~ pathologic;
- specialist på ~ pathologo, pathologista
sjukdomsorsak
- causa de maladia
sjukdomsperiod
- periodo de maladia
sjukdomsprocess
- evolution de maladia;
- med processo pathologic/morbide
sjukdomssymptom|sjukdomssymtom
- (el. sjukdomssymtom) symptoma morbide/de un maladia
sjukdomstecken
- signo de maladia;
- med symptoma;
- (tidigt) signo premonitori de un maladia;
- med prodromo
sjukdomstid
- periodo de maladia;
- under hans ~ durante su maladia
sjukersättning
- indemnitate de maladia
sjukfrånvaro
- absentia a causa de maladia
sjukförsäkring
- assecurantia de maladia
sjukförsäkringsavgift
- contribution al assecurantia de maladia
sjukförsäkringsförmån
- prestation/servicio del assecurantia de maladia
sjukförsäkringsläkare
- medico de assecurantia de maladia
sjukgymnast
- physiotherapeuta, physiotherapista
sjukgymnastik
- med gymnastica medical, physiotherapia
sjukhem
- hostello
sjukhus
- hospital, clinica, infirmeria;
- ligga på ~ esser al/in le hospital, esser hospitalisate;
- lägga in på ~ hospitalisar
sjukhusanläggning
- complexo hospitalari
sjukhusavdelning
- clinica, infirmeria
sjukhusavgift
- costos pl de hospitalisation
sjukhusbesök
- visita a un hospital
sjukhusinfektion
- med infection hospitalari
sjukhusklinik
- clinica
sjukhusledning
- direction de hospital
sjukhuslukt
- odor hospitalari
sjukhusmiljö
- ambiente hospitalari
sjukhuspraktik
- practica hospitalari
sjukhuspräst
- prestre de hospital
sjukhusrutin
- routine fr [rutin] hospitalari
sjukhussal
- sala de malados/de hospital
sjukhussjuka
- med maladia hospitalari
sjukhussäng
- lecto de hospital
sjukhusvistelse
- sojorno/visita in un hospital
sjukhusvård
- tractamento hospitalari
sjukjournal
- reporto hospitalari del malado
sjukkassa
- cassa de assecurantias contra le maladia, assecurantia de maladia
sjukkassebesked
- carta del assecurantia de maladia
sjukkontroll
- controlo del cassa de assecurantia de maladia
sjukledig
- vara ~ haber congedo (a causa) de maladia/de convalescentia
sjukledighet
- congedo (a causa) de maladia/de convalescentia
sjuklig
- malsan, morbide, pathologic;
- (klen) delicate, valetudinar;
- ~ person valetudinario;
- ~t intresse interesse morbide
sjuklighet
- stato valetudinar, morbiditate
sjukling
- valetudinario, malado, morbido
sjukläger
- lecto del malado
sjuklön
- salario de maladia
sjukna
- cader malade
sjukpenning
- indemnitate de maladia
sjukpension
- pension de maladia
sjukpensionera
- congedar con pension de maladia
sjukpensionär
- pensionario a causa de maladia
sjukperiod
- periodo de maladia
sjukrapport
- lista del malados
sjukrum
- camera de malado
sjuksal
- sala de malados/de hospital
sjukskriva
- congedar/permitter a causa de maladia
sjukskrivning
- congedo/permission de maladia/de convalescentia
sjukskötare
- infirmero, hospitalero
sjuksköterska
- infirmera
sjuksköterskeelev
- alumno infirmera
sjukstuga
- infirmeria
sjuksyster
- infirmera
sjuksäng
- lecto de malado
sjuktransport
- transporto de malados, servicio de ambulantia
sjuktåg
- traino hospitalari
sjukvård
- cura/assistentia a malados, servicio medical;
- (förebyggande) servicios de hygiene/sanitate public
sjukvårdare
- mil infirmero militar
sjukvårdsaffär
- boteca/magazin de/pro articulos sanitari
sjukvårdsartikel
- articulo sanitari
sjukvårdsbiträde
- infirmera/infirmero auxiliar/assistente
sjukvårdsdistrikt
- districto medico-social
sjukvårdskunnig
- vara ~ haber un formation sanitari
sjukvårdskurs
- curso sanitari
sjukvårdsmaterial
- material sanitari
sjukvårdsminister
- ministro del Sanitate
sjukvårdsområde
- districto medico-social
sjukvårdsorganisation
- organisation del servicio medical/del sanitate
sjukvårdspersonal
- personal de assistentia
sjumannalag
- sport equipa/team eng [ti:m] de septe personas/jocatores
sjumannastyre
- hist heptarchia
sjumannavälde
- hist heptarchia
sjumila
- de septe millias
sjumilasteg
- passo(s) de septe millias
sjumilastövlar
- bottas de septe millias;
- katten med ~ le catto con bottas de septe millias
sjunde
- septime;
- vara i ~ himlen esser in le septime celo, esser felice
sjundedagsadventist
- rel adventista del septime die
sjundedel
- septime parte, septimo
sjunga
- cantar;
- ~ falskt cantar false;
- ~ Guds lov cantar le laudes pl del Senior;
- ~ i falsett cantar in falsetto;
- ~ om igen recantar;
- ~ rent tener le tono;
- ~ tenorstämma tenorisar;
- ~ ut fig declarar su opinion
sjunka
- affundar se, ir al fundo, submerger se, declinar, descender, abassar se, subsider;
- (förlisa) naufragar, affundar se, ir al fundo;
- ~ ihop collaber, cader a terra;
- solen sjunker le sol se pone
sjunkbomb
- bomba submarin/de profunditate
sjurummare
- appartamento de septe cameras
sjurygg
- zool cycloptero;
- ~ar (familj) cyclopteridas
sjusidig
- mat heptahedre
sjusiding
- mat heptahedro
sjusjungande
- grandiose, excellente
sjusovare
- grande dormitor
sjustavig
- litt heptasyllabe, heptasyllabic;
- ~t versmått heptasyllabo
sjustjärna
- bot trientalis;
- Sjustjärnorna astron le Pleiades
sjusträngad
- mus a/de septe chordas, heptachorde;
- ~ lyra lyra heptachorde, heptachordo
sjustämmig
- mus pro septe voces
sjusärdeles
- extraordinari
sjutalig
- septenari
sjutillhållarlås
- serratura a septe retentores
sjuttio
- septanta
sjuttionde
- septantesime, septuagesime
sjuttiondedel
- septantesime/septuagesime parte, septantesimo, septuagesimo
sjuttiotal
- (ca 70) approximativemente septanta;
- på ~et in le annos septanta;
- ~ets litteratur le litteratura del septantas
sjuttiotalist
- litt autor del generation del annos septanta
sjuttioårig
- septuagenari, de septanta annos
sjuttioåring
- septuagenario
sjuttioårsdag
- septantesime anniversario
sjuttioårsjubileum
- jubileo de septanta annos
sjuttioårsåldern
- le etate de septanta annos
sjuttioåttavarvare
- disco de 78 revolutiones
sjutton
- dece-septe;
- dyr som ~ maledictemente costose;
- fy ~! diabolo!
sjuttonde
- dece-septime, dece-septesime, decimoseptime; 17 maj le 17 (dece-septe) de maio
sjuttondedelen
- le dece-septime parte, le dece-septimo
sjuttonhundratalet
- le dece-octesime/dece-octave/decimoctave seculo
sjuttonåring
- juvene/adolescente de dece-septe annos
sjuttonårsåldern
- le etate de dece-septe annos
sjuttsingen
- fy ~! diabolo!
sjutusan
- en ~ till karl un persona brillante, un asse, un crack eng [kræk]
sjutusen|sju tusen|sju|tusen
- (el. sju tusen) septe milles
sjuvärdig
- kem heptavalente
sjuårig
- de septe annos;
- (som varar sju år) septennal
sjuåring
- infante de septe annos
sjuårsperiod
- periodo de septe annos, septennato, septennio, septenario
sjuårsplan
- plano septennal
sjyst
- se schyst
själ
- anima, psyche, mente, spirito, pneuma;
- en sund ~ i en sund kropp mente san in corpore san;
- få/ha frid i ~en haber pace interior/mental/del anima;
- gå in för något med liv och ~ dar se anima e corpore a un cosa;
- i ~ och hjärta al fundo del/de su corde;
- inte en levande ~ nulle homine/anima vive;
- sälja sin ~ till djävulen vender le/su anima al diabolo;
- vara ~en i ett företag esser le anima del interprisa
själafrid
- pace interior/mental/del anima
själaglad
- multo contente
själamässa
- missa de defunctos, missa de requiem;
- årlig ~ obito
själanöd
- angustia mortal/del anima
själaringning
- sono de campana funebre
själasörjare
- patre/guida spiritual/de animas, pastor
själatåg
- ligga i ~et esser in agonia
själavandring
- metempsychose, metempsychosis, (trans)migration del anima, reincarnation;
- person som tror på ~ metempsychotista
själavånda
- angustia del anima
själavård
- cura de animas, travalio pastoral
själavårdare
- patre/guida spiritual/de animas, pastor
själfull
- animate, spiritual, spirituose;
- (uttrycksfull) expressive
själfullhet
- spiritualitate, spirituositate
Själland
- Selandia
själländsk
- de Selandia, selandese
själlös
- (död) inanimate, sin vita, morte;
- (uttryckslös) inexpressive, trivial
själsadel
- nobilitate de anima
själsanspänning
- effortio intellectual
själsaristokratisk
- nobile de anima
själsbefryndad
- congenial;
- ej ~ incongenial
själsdödande
- monotone, multo enoiose
själsegenskap
- qualitate spiritual/de anima
själsfin
- nobile de anima
själsfrid
- pace interior/mental/del anima
själsfrände
- spirito congenial/affin, partisano del mesme doctrina
själsfrändskap
- parentato spiritual/de spirito, congenialitate, affinitate spiritual/intellectual
själsfrånvarande
- distracte
själsfrånvaro
- distraction
själsförmögenheter
- facultates/capacitates mental/intellectual
själsförvant
- spirito congenial/affin, partisano del mesme doctrina
själshälsa
- sanitate mental/de mente
själsjämvikt
- equilibrio mental
själskamp
- combatto/lucta interior
själskonflikt
- conflicto interior
själskrafter
- fortias mental
själskval
- affliction, suffrentia
själslidande
- dolor del anima, affliction
själslig
- spiritual, spirituose, mental, psychic
själsliv
- vita interior, psychismo
själslugn
- calma/tranquillitate interior/mental/del anima
själsläggning
- psyche
själsläkare
- psychiatro
själsmördande
- monotone, multo enoiose
själsnärvaro
- presentia de spirito
själsnöd
- angustia del anima
själsodlande
- intellectual
själsodling
- cultura intellectual
själsrörelse
- emotion
själssjuk
- mentalmente malade, malade de mente, insan;
- ~ person malado mental/del mente, alienato
själssjukdom
- maladia mental, insanitate
själsskakande
- emotionante
själsstark
- mentalmente forte, forte de mente
själsstor
- magnanime
själsstorhet
- magnanimitate
själsstrid
- combatto/lucta interior
själsstyrka
- fortia mental/de spirito/de anima, energia
själstillstånd
- stato mental/spiritual/de anima/de spirito
själstom
- infacete, insipiente, legier [-d3-]
själsvidgande
- med psychedelic;
- ~ preparat droga psychedelic, psychedelico
själsvånda
- angustia del anima
själsångest
- angustia mortal
själsöppnande
- med psychedelic;
- ~ preparat droga psychedelic, psychedelico
själv
- I pron mesme, ipse;
- av sig ~ spontaneemente, automaticamente, de se, de proprie impulso;
- det följer av sig ~ il va sin dicer;
- fakta talar för sig ~a le factos parla de se mesme;
- för sig ~ separatemente;
- gör som du ~ vill face como te place;
- han kom ~ ille veniva in persona;
- jag ~ io mesme/ipse;
- ~aste kungen mesmo le rege;
- tala för sig ~ parlar a se mesme
II s ego
självaktning
- respecto de su mesme/de se ipse
självalstrande
- biol abiogenetic
självalstring
- biol abiogenese, abiogenesis
självanalys
- autoanalyse, autoanalysis, introspection
självanalyserande
- introspective
självangivelse
- autoconfession
självanklagelse
- autoaccusation
självantändlig
- autocombustibile
självantändning
- inflammation/combustion spontanee, autocombustion, autoinflammation, autoignition
självbedrägeri
- delusion, illusion
självbefläckelse
- masturbation, onanismo
självbefruktande
- bot autogame
självbefruktning
- bot autopollinisation, autofecundation, autogamia
självbehag
- complacentia de se mesme/de se ipse, autosatisfaction
självbehärskning
- controlo/dominio de se mesme/de se ipse, continentia, self-control eng [selfköntroul]
självbekännelse
- autoconfession
självbelåten
- pretentiose, presumptuose, vanitose, infatuate, sufficiente
självbelåtenhet
- pretention, presumption, presumptuositate, vanitate, infatuation, fatuitate, sufficientia
självberöm
- elogio de su mesme
självbesinning
- consideration;
- (sinnesnärvaro) presentia del spirito;
- (självbehärskning) controlo/dominio de se mesme/de se ipse, continentia, self-control eng [selfköntroul]
självbespeglande
- introspective
självbespegling
- autoanalyse, autoanalysis, introspection
självbestämmande
- autonomia, independentia, autodetermination
självbestämmanderätt
- derecto de autodetermination
självbetjäning
- servicio libere, autoservicio, self-service eng [selfsö:vis]
självbetjäningsbutik
- magazin (de) servicio libere, magazin self-service eng [selfsö:vis]
självbetjäningsrestaurang
- restaurante (de) libere servicio, restaurante self-service eng [selfsö:vis]
självbetraktelse
- autoanalyse, autoanalysis, introspection
självbevarelse
- autoconservation
självbevarelsedrift|självbevarelseinstinkt
- (el. självbevarelseinstinkt) instincto de autoconservation
självbildad
- autodidacte
självbindare
- lantbr falcator-ligator
självbiografi
- autobiographia
självbiografisk
- autobiographic
självbjuden
- ~ gäst intruso
självcensur
- autocensura
självcentrerad
- egocentric
självcentrering
- egocentrismo
självdeklaration
- declaration pro le imposto super le receptas
självdeklarationsblankett
- formulario del declaration pro le imposto super le receptas
självdeklarera
- facer le declaration pro le imposto super le receptas
självdestruktiv
- autodestructive, autodestructor
självdisciplin
- autodisciplina
självdö
- morir de morte natural
självfallen
- evidente, obvie, clar, natural, axiomatic;
- det är självfallet il va sin dicer
självfallenhet
- cosa obvie, consequentia natural, veritate evidente, evidentia, truismo
självfinansierad
- autofinanciate
självfinansiering
- autofinanciamento
självförakt
- disprecio de se mesme/de se ipse
självförbränning
- combustion spontanee
självförebråelse
- remorso, compunction, contrition
självförglömmande
- oblidante se mesme/se ipse
självförglömmelse
- oblido de se mesme/de se ipse
självförgudande
- egotistic, egotista, narcissista, narcissistic;
- ~ person egotista
självförgudning
- egolatria, egotismo, narcissismo, culto de se mesme/de se ipse
självförgäten
- oblidante se mesme/se ipse
självförgätenhet
- oblido de se mesme/de se ipse
självförhärligande
- I adj egotistic, egotista, narcissista, narcissistic;
- ~ person egotista
II s glorification de se mesme/de se ipse, egolatria
självförhävelse
- ostentation
självförintande
- autodestructor
självförintelse
- autodestruction
självförnedrande
- humiliante se mesme/se ipse
självförnedring
- humiliation de se mesme/de se ipse
självförnekelse
- abnegation, sacrificio
självförnyelse
- renovation personal
självförsakelse
- abnegation, sacrificio
självförsjunken
- introvertite
självförskyld
- per proprie culpa
självförstörande
- autodestructor
självförstörelse
- autodestruction
självförsvar
- defensa legitime, autodefensa
självförsörjande
- self-supporting eng [selfsöpå:ting]
självförsörjning
- autarkia
självförtroende
- confidentia in se mesme/in se ipse, assecurantia;
- fyld av ~ confidente;
- utan ~ diffidente
självförtröstan
- confidentia in se mesme/in se ipse, assecurantia;
- fyld av ~ confidente;
- utan ~ diffidente
självförtärande
- biol autophagic
självförtäring
- biol autophagia
självförvaltning
- autonomia, self-government eng [selfgavnmönt]
självförverkligande
- affirmation del personalitate
självförvärvad
- autodidacte, autodidactic
självförvållad
- causate per proprie culpa
självförälskelse
- egotismo, egolatria, narcissismo, amor proprie
självgisslare
- flagellante
självgjord
- facite a casa
självgod
- pretentiose, presumptuose, vanitose, infatuate, sufficiente
självgodhet
- pretention, presumption, presumptuositate, vanitate, infatuation, sufficientia
självgående
- automatic
självhjälp
- auxilio/succurso a se mesme/a se ipse;
- hjälp till ~ succurso auxiliar con le scopo que le pais indigente apprende a arrangiar [-d3-] se ipse/se mesme
självhushåll|självhushållning
- (el. självhushållning) menage fr [-a:3] private/individual
självhäftande
- autocollante, autoadhesive
självhärskande
- autocratic
självhärskardöme
- autocratia
självhärskare
- autocrate
självhävdelsebehov
- besonio de facer valer se/de imponer se
själviakttagelse
- introspection
självinduktion
- autoinductantia
självinstruerande
- ~ material material usate a/pro studios autodidactic/sin auxilio de professores
självironi
- ironia de se mesme/de se ipse
självironisk
- ironic de se mesme/de se ipse
självisk
- egoistic, egoista
själviskhet
- egoismo
självjäsande
- kul con levatura;
- ~ mjöl farina con levatura
självkarakteristik
- autocharacterisation
självkarakteristisk
- autocharacteristic
självklar
- evidente, obvie, clar, natural, axiomatic;
- det är ~t il va sin dicer
självklarhet
- cosa obvie, consequentia natural, veritate evidente, evidentia, truismo
självkontroll
- controlo/dominio de se mesme/de se ipse, self-control eng [selfköntroul], continentia
självkostnadspris
- till ~ a precio de costo
självkritik
- autocritica, autocensura
självkritisk
- autocritic
självkännedom
- cognoscentia/cognoscimento de se mesme/de se ipse, autocognoscimento
självkänsla
- conscientia de su/del proprie valor, conscientia de se mesme/de se ipse, autoconscientia
självljud
- språk vocal
självlockig
- a/de buclas natural
självlysande
- phosphorescente, luminescente, fluorescente;
- vara ~ fluorescer
självläka
- curar se spontaneemente
självläkning
- curation spontanee
självlärd
- autodidacte, autodidactic;
- ~ person autodidacto
självmant
- spontanee, sponte, de (bon) voluntate
självmatande
- tekn automatic
självmatning
- tekn transportation automatic
självmedlidande
- compassion/pietate de se mesme/de se ipse
självmedvetande
- conscientia de su/del proprie valor
självmedveten
- secur de se mesme/de se ipse, assecurate
självmedvetenhet
- conscientia de su/del proprie valor
självmord
- morte voluntari, suicidio;
- begå ~ suicidar se;
- som avser ~ suicidal
självmordsbrigad
- brigada de suicidio
självmordsfrekvens
- frequentia de suicidios
självmordsförsök
- tentativa de suicidio
självmordskandidat
- candidato suicida, suicida presumptive
självmordskommando
- commando de suicidio
självmordspilot
- pilota suicida, kamikaze jap
självmordsplaner
- projectos de suicidio
självmordstankar
- pensatas/pensamento suicidal
självmotsägande
- contradictori, inconsequente, inconsequential
självmotsägelse
- inconsequentia
självmål
- sport tiro/colpo al proprie goal eng [goul]
självmördare
- suicida
självplockning
- recolta individual
självplågande
- masochista, masochistic
självplågare
- masochista
självplågeri
- masochismo;
- rel mortification
självpollination|självpollinering
- (el. självpollinering) bot autopollinisation, autofecundation, autogamia
självporträtt
- autoportrait fr [-pårträ]
självprövning
- psyk introspection
självpåtagen
- determinate per proprie election
självrannsakan
- psyk introspection
självrannsakande
- psyk introspective
självregistrerande
- registrator, que registra automaticamente
självregistrering
- registration automatic
självreglerande
- autoregulator
självreglering
- autoregulation;
- biol homeostase, homeostasis
självrenande
- autonettante
självrespekt
- respecto de se mesme/de se ipse
självrinna
- kul fluer/stillar del proprie peso/sin pression
självrisk
- försäkr risco personal
självriskförsäkring
- assecurantia con risco personal
självrättfärdig
- justificative de se mesme/de se ipse
självrättfärdighet
- justification de se mesme/de se ipse
självrådig
- (egenmäktig) autoritari, arbitrari, autocratic, despotic;
- (envis) obstinate
självrådighet
- (egenmäktighet) arbitrarietate, autocratia, despotismo;
- (envishet) obstination
självsagd
- evidente, obvie, clar, natural, axiomatic
självservering
- servicio libere, autoservicio
självskriven
- evidente, obvie, clar, natural, axiomatic;
- det är självskrivet il va sin dicer
självskrivenhet
- cosa obvie, consequentia natural, veritate evidente, evidentia, truismo
självslutande
- a clausura automatic
självsläcka
- ~ sig extinguer se
självsläckning
- extinction natural
självsmörjande
- autolubrificante
självspelande
- automatic
självspilling
- suicida
självspricka
- I s (i hud) fissura natural
II v finder se
självstart
- sport starter eng [sta:tö] automatic
självstudier
- studios autodidactic/sin auxilio de professores
självstympare
- persona qui mutila/stropia se mesme/se ipse
självstympning
- automutilation;
- zool autotomia
självstyrande
- autonome;
- ~ område dominio
självstyre|självstyrelse|självstyrning
- (el. självstyrelse, självstyrning) autonomia, self-government eng [selfgavnmönt]
självständig
- autonome, independente, libere;
- språk substantive
självständighet
- independentia, autonomia
självständighetsföklaring
- declaration de independentia
självstängande
- de clausura automatic
självsuggestion
- autosuggestion
självsvält
- fame spontanee
självsvåld
- indisciplina, licentia, capricios pl;
- (starkare) dissolution
självsvåldig
- indisciplinate, sin disciplina
självsvåldighet
- indisciplina, licentia, capricios pl;
- (starkare) dissolution
självsyn
- reflexion super se mesme/se ipse
självsäker
- secur de se mesme/de se ipse, secur de su proprie fortias, confidente;
- (förmäten) presumptuose
självsäkerhet
- securitate de se mesme/de se ipse, assecurantia;
- (förmätenhet) presumption
självså
- ~ sig bot seminar se spontaneemente
självsådd
- I s semination spontanee/natural
II adj seminate spontaneemente
självtagen
- determinate per proprie election
självtillfredsställelse
- autosatisfaction;
- (sexuell) onanismo, masturbation
självtillit
- confidentia in se mesme/in se ipse, assecurantia;
- full av ~ confidente;
- utan ~ diffidente
självtillräcklig
- pretentiose, presumptuose, vanitose, infatuate, sufficiente
självtillräcklighet
- pretention, presumption, presumptuositate, infatuation, fatuitate, sufficientia, vanitate
självtryck
- pression natural
självtukt
- autodisciplina
självtvivel
- dubita de su/del proprie valor
självtända
- accender automaticamente
självtändning
- accendimento automatic, autoignition
självtänkande
- independente
självunderskattning
- depreciation de se mesme/de se ipse
självundersökning
- examination de se mesme/de se ipse
självuppfostran
- education de se mesme/de se ipse, autoeducation
självuppfunnen
- de proprie invention
självuppfylld
- egocentric
självuppgivelse
- resignation
självuppgiven
- resignate
självuppgörelse
- combatto/lucta interior
självupplevd
- personal, individual
självuppoffrande
- sacrificante
självuppoffring
- abnegation, sacrificio
självupptagen
- egocentric;
- (sjukligt) narcissista, narcissistic;
- sjukligt ~ person narcissista
självupptagenhet
- egocentricitate, egocentrismo;
- (sjuklig) narcissismo
självutlämnande
- multo franc
självutlösare
- foto obturator automatic/a/de posa
självutnämnd
- determinate per proprie election
självutplånande
- humile;
- tekn autoexterminante
självutplåning
- humilitate;
- tekn autoextermination
självvald
- determinate per proprie election
självvattnande
- a irrigation automatic
självverkande
- automatic
självverksamhet
- activitate individual, proprie activitate, effortio pesonal
själväckel
- disgusto de se mesme/de se ipse
självägande
- autonome
självändamål
- fin proprie
självömkan
- autocommiseration
självöverskattning
- superestimation de se mesme/de se ipse, presumption
självövervinnelse
- victoria super se mesme/se ipse
sjätte
- sexte
sjättedel
- sexte parte, sexto
sjå
- labor/travalio dur/forte
sjåare
- (hamnarbetare) orbrero portuari, stivator;
- (slusk) vagabundo
sjåp
- persona inepte
sjåpa
- I s femina inepte
II v ~ sig (bete sig sjåpigt) ager ineptemente;
- (göra sig till) posar
sjåper
- homine inepte
sjåperi
- ineptia, ineptitude;
- (tillgjordhet) affectation, posa
sjåpig
- inepte
sjö
- (insjö) laco;
- (hav) mar;
- driva till ~ss prender le largo;
- gå ner på ~n (om flygplan) amarar;
- gå till ~ss devenir marinero;
- (om fartyg) partir, prender le mar, poner le vela;
- hög ~ mar grosse;
- lugn ~ mar tranquille/calme;
- rum ~ alte mar;
- som avser ~ lacustre, maritime, marin, naval, nautic;
- till land och till ~ss per mar e per terra;
- tåla ~n esser un bon marinero
sjöanemon
- zool anemone marin/del mar, actinia
sjöartilleri
- mil artilleria naval
sjöbefäl
- officiero naval/de marina
sjöbefälsskola
- schola de navigation, instituto nautic
sjöbjörn
- zool urso marin/maritime, arctocephalo;
- fig lupo marin/de mar
sjöblå
- blau marin
sjöborrar
- zool (klass) echinoides;
- sjöborre ericio de mar, echino
sjöbotten
- fundo del mar
sjöbris
- brisa de mar
sjöbuss
- 1 (sjöman) lupo de mar 2 (passagerarbåt) ferry-boat [feribout]
sjödjup
- profunditate del mar
sjöduglig
- navigabile
sjöelefant
- zool elephante de mar
sjöfarare
- navigator
sjöfart
- navigation;
- (på havet) navigation maritime
sjöfartsbok
- certificato de navigation (maritime)
sjöfartsinspektion
- inspection del navigation (maritime)
sjöfartslinje
- linea (regular) maritime/de navigation
sjöfartsmuseum
- museo naval/nautic/maritime
sjöflygplan
- hydro(aero)plano
sjöfolk
- gente de mar, marineros pl
sjöfräken
- zool equiseto fluviatile
sjöfågel
- ave marin/de mar
sjöförbindelse
- communication maritime/per mar
sjöförhör
- investigation post un grave accidente maritime
sjöförklaring
- jur reporto/processo verbal de naufragio
sjöförsvar
- defensa maritime/de mar
sjöförsäkring
- assecurantia maritime
sjögräns
- frontiera maritime
sjögräs
- bot zostera
sjögrön
- verde de mar, verdemar, glauc
sjögud
- deo marin/de mar
sjögull
- bot nymphoides peltata lat
sjögurka
- zool holothuria
sjögående
- apte al navigation de mar, marin
sjögång
- undas del mar
sjöhistorisk
- del historia maritime
sjöhjälte
- heroe del mar(es)
sjöhäst
- zool cavallo marin, hippocampo
sjöhävning
- undulation (del mar);
- (kraftig) agitation (del mar)
sjöingenjör
- ingeniero marin
sjöjungfru
- myt sirena
sjökant
- ripa/bordo del laco
sjökapten
- capitano de nave
sjökarl
- homine de mar
sjökarta
- carta/mappa nautic/maritime/marin
sjöklar
- preste pro le mar, disposite de quitar le porto
sjöko
- zool vacca marin, sirenia;
- ~r (ordning) sirenios;
- som avser ~ sirenie
sjökock
- kul 1 coco/cocinero de bordo 2 zool callionymo
sjökompass
- compasso de mar
sjökort
- carta/mappa nautic/maritime/marin
sjökorv
- zool holothuria
sjökrig
- guerra naval/maritime
sjölag
- lege maritime
sjöledes
- per mar
sjölejon
- zool leon marin/de mar, otaria
sjöliljor
- zool (klass) crinoides
sjöliv
- vita de marinero;
- zool fauna maritime
sjöluft
- aere marin/del mar
sjölägenhet
- communication maritime/per mar
sjölök
- bot urginea maritime
sjömakt
- fortia/potentia maritime/naval, marina, flotta
sjömalm
- miner limonite
sjöman
- homine de mar, navigator, marinero, nauta
sjömansbiff
- kul olla de marinero (pecias de carne bovin, patatas e cibolla bullite insimul)
sjömansblus
- blusa de marinero
sjömansgrav
- ultime demora del marinero
sjömanshus
- casa/focar/home eng [houm] pro marineros
sjömanskap
- arte nautic/del navigation
sjömanskista
- cassa de marinero
sjömansknop
- nodo marin/de marinero
sjömanskostym
- habito de marinero
sjömanskrage
- collo marin/de marinero
sjömanskrog
- taverna de marineros
sjömanskyrka
- ecclesia pro marineros
sjömansliv
- vita de marinero
sjömanslärling
- marinero simple
sjömansmässig
- de marinero
sjömanspräst
- prestre (de ecclesia) pro marineros
sjömansskatt
- imposto de marineros
sjömanssäck
- sacco de marinero
sjömanssång
- canto de marinero
sjömansterm
- termino de marinero
sjömansvisa
- canto de marineros
sjömil
- millia marin/nautic
sjömilitär
- I adj militar naval/de marina
II s militar naval/de marina
sjömina
- mina marin/submarin
sjömärke
- signo de navigation, boia;
- utsättning av ~n boiage [-ad3e]
sjömärkesystem
- boiada
sjömätning
- mensuration hydrographic
sjönöd
- periculo de mar
sjönöt
- bot trapa natante
sjönötsväxter
- bot (familj) trapaceas
sjöodjur
- monstro marin
sjöoduglig
- innavigabile
sjöoduglighet
- innavigabilitate
sjöofficer
- officiero naval/de marina
sjöolycka
- catastrophe/sinistro maritime
sjöområde
- zona maritime
sjöorm
- myt serpente marin/de mar
sjöorre
- zool melanitta;
- svart ~ melanitta nigre
sjöovärdig
- innavigabile
sjöovärdighet
- innavigabilitate
sjöpanträtt
- hypotheca naval
sjöpennor
- zool (ordning) pennatula, pennatularia lat
sjöplommon
- bot nostoc pruniforme
sjöpolis
- policia maritime;
- försäkr polissa de assecurantia maritime
sjöpung
- zool ascidia
sjöranunkel
- bot ranunculo lingua
sjörapport
- bulletin (meteorologic del situation) maritime
sjöreglering
- regulation lacustre
sjöresa
- viage [-ad3e] maritime/de mar/per mar;
- (överfart) transversata
sjöros
- zool anemone marin/del mar, actinia
sjöräddning
- salvamento de naufragos
sjöräddningsbåt
- barca/lancha [-sh-] de salvamento
sjörätt
- jur derecto/legislation maritime
sjörättslig
- jur del derecto/legislation maritime
sjörök
- nebula/bruma (super le mar)
sjörövare
- pirata, bucanero, corsario, filibustero;
- som avser ~ piratic
sjörövarfartyg
- (nave) pirata, corsario
sjöröveri
- pirateria;
- bedriva ~ piratar
sjöscout
- scout eng [skaut] marin
sjöseger
- victoria naval
sjösidan
- latere del mar
sjösjuk
- qui ha le mal de mar, naupathic
sjösjuka
- mal de mar, naupathia
sjösjukemedel
- medio contra mal de mar/de naupathia, antinaupathico
sjöskada
- avaria
sjöskadad
- avariate
sjöskadeförsäkring
- assecurantia maritime
sjöskum
- miner scuma/spuma de mar, sepiolite
sjöskumspipa
- pipa de sepiolite
sjöslag
- combatto/battalia naval/de mar
sjöstad
- urbe maritime
sjöstjärna
- zool stella de mar, asteria
sjöstrand
- plagia [-d3-] litoral/de mar
sjöstrid
- combatto/battalia naval/de mar
sjöstridskrafter
- fortias maritime/marin/naval, marina de guerra
sjöstycke
- konst marina
sjöstyrka
- fortia maritime/marin/naval, marina de guerra
sjöstövel
- botta de marinero
sjösäck
- sacco de marinero
sjösäker
- navigabile
sjösäkerhet
- navigabilitate
sjösätta
- lancear (un nave)
sjösättning
- lanceamento (de un nave)
sjötaxi
- taxi maritime
sjöterm
- termino/parola nautic/maritime
sjöterritorium
- territorio maritime
sjötjänst
- servicio maritime
sjötomt
- sito litoral/confinante le mar/le laco
sjötrafik
- traffico maritime, navigation
sjötransport
- transporto maritime
sjötull
- doana maritime
sjötunga
- zool solea;
- äkta ~ solea
sjöutsikt
- vista verso le mar
sjövan
- accostumate al mar
sjövatten
- aqua lacustre;
- (havsvatten) aqua de mar
sjövett
- senso del vita de marinero
sjövild
- fig multo salvage [-ad3e]
sjövildhet
- fig salvageria [-ad3eria] extreme
sjöväg
- cammino/via/route fr [rut] maritime/del mar
sjövälde
- suprematia maritime/naval
sjövärdig
- navigabile;
- ej ~ innavigabile
sjövärdighet
- navigabilitate
sjövärn
- defensa maritime/de mar
ska
- se 3skola
skabb
- med scabie
skabbig
- med scabiose
skabrositet
- scabrositate
skabrös
- scabrose
skackel
- se skakel
skada
- I s damno(s);
- (vid transport) avaria;
- (nackdel) disavantage [-ad3e], detrimento, prejudicio, torto;
- (kroppslig) lesion;
- lida ~ suffrer damno(s);
- ta ~ patir;
- till ~ för al detrimento/prejudicio de
II v facer/causar/originar damno a, nocer, damnificar, deteriorar, prejudicar, prejudiciar;
- ~ sig ferir se, leder se, deteriorar se, esser victima de
skadad
- lese
skadeanmälan
- reporto de damno(s)
skadebesiktning
- estimation/taxation del damno(s)
skadedjur
- animal damnose/nocive, vermina;
- full av ~ verminose
skadeersättning
- compensation, indemnation, indemnitate
skadefri
- sin accidente
skadeförsäkra
- assecurar contra le damnos
skadeförsäkring
- assecurantia contra le damnos
skadeglad
- malitiose
skadeglädje
- malitia, gaudio maligne
skadegörare
- devastator, sabotator
skadegörelse
- devastation, sabotage [-ad3e]
skadeinsekt
- insecto damnose/nocive
skadelös
- hålla ~ recompensar
skaderapport
- reporto de damno(s)
skadereglering
- liquidation del damno(s)
skadeslös
- intacte, sin damnos;
- jur indemne, compensate;
- hålla ~ indemnisar, compensar, repagar, reimbursar
skadestånd
- compensation, indemnisation, indemnitate;
- betala ~ reimbursar, repagar
skadeståndsanspråk
- reclamation del damno(s)
skadeståndsbelopp
- amonta/summa del indemnitate
skadeståndskrav
- reclamation del damno(s)
skadeståndsskyldig
- responsabile pro damnos
skadeståndsskyldighet
- responsabilitate de damnos
skadeståndsyrkande
- reclamation del damno(s)
skadeverkan|skadeverkning
- (el. skadeverkning) influentia nefaste
skadevärdering
- estimation/taxation del damno(s)
skadlig
- damnose, prejudicial, nocente, nocive, nocue, detrimentose, perniciose, funeste, infeste, nefaste, maligne, ruinose;
- ~ för hälsan perniciose/nocive pro le sanitate
skadlighet
- damnositate, nocivitate, nocuitate, malignitate, perniciositate
skadskjuta
- ferir per un tiro
skaffa
- procurar, provider, fornir, obtener;
- ~ fram producer; ~ någon ett arbete procurar un empleo a un persona;
- ~ sig acquirer, procurar se de
skafferi
- dispensa
skaffning
- (utspisning) alimentation, nutrimento;
- (proviant, proviantering) provision
skafföttes|skaföttes|skavfötters
- (el. skaföttes, skavfötters) ligga ~ cubar/jacer testa a pedes
skaft
- manico, fuste;
- (på pipa) imbuccatura;
- bot pedunculo, pediculo, pedicello;
- arkit trunco, fuste;
- ha huvudet på ~ fig esser acute/astute/perspicace;
- med långt ~ bot longistilate, longistile
skafta
- immanicar
skaftad
- immanicate;
- bot pedunculate, pediculate, pedicellate
skaföttes
- se skafföttes
skaka
- succuter, agitar;
- (darra) tremer, trepidar, vibrar;
- fig commover, perturbar;
- ~ av sig snön på rocken succuter le nive de su mantello;
- ~ av skratt torquer se de rider;
- ~ om flaskan före användandet agitar le bottilia ante le uso;
- ~ på huvudet succuter le capite/le testa, mover le capite/le testa negativemente;
- ~ på sig succuter se
skakad
- fig (upprörd) agitate, excitate
skakande
- succutente, concussive;
- fig choc(c)ante [sh-]
skakare
- agitator
skakbord
- tabula a succussa(s)
skakel|skackel
- (el. skackel) timon;
- hoppa över skaklarna fig haber/facer un escap(p)ada
skakig
- tremulante, vacillante
skakis
- apprehensive, pavorose;
- vara ~ haber timor, timer
skakmaskin
- agitator
skakning
- succussa, agitation, concussion, percussion;
- (darrning) tremor, fremito, trepidation, vibration;
- med commotion
skal
- (hårt) scalia, concha, testa, carapace;
- (mjukt) pelle;
- (på skaldjur) concha, conchylio, testa;
- (skorpa) crusta;
- (halvt musselskal) valva, valvula
skala
- I s (gradering) scala, gamma;
- mus gamma, scala;
- en ~ av färger un gamma de colores;
- graderad ~ scala graduate;
- i en ~ på 1:50 000 al scala de 1:50.000 (un pro cinquanta milles);
- i full ~ a plen scala;
- i stor ~ fig in grande;
- indela i ~ graduar
II v scaliar, pellar, decorticar, mundar
skalare
- pellator
skalbagge
- zool coleoptero, scarabeo
skalbaggelik
- coleoptere
skald
- poeta, scaldo;
- (usel) poetastro;
- hist (bard) bardo;
- (minnesångare) menestrel
skalda
- poetisar, rimar, versificar, facer/componer versos, scriber poesia
skaldebegåvning
- talento poetic
skaldediktning
- poesia
skaldegåva
- talento poetic
skaldekonst
- arte poetic
skaldestycke
- poema
skaldeådra
- talento poetic
skaldinna
- poetessa
skaldisk
- poetic
skaldjur
- zool crustaceo;
- kul (populär benämning på kräftdjur) crustaceos;
- (musslor) lamellibranchios, acephalos, bivalvos;
- (snäckor) gastropodos
skalenlig
- secundo le scala
skalformig
- conchiforme, conchoidal, patelliforme
skalförminskning
- reduction in scala, diminution del proportiones
skalförstoring
- aggrandimento/increscimento in scala, augmentation del proportiones, expansion, extension, amplification
skalindelning
- graduation, calibration
skalk
- 1 (kant) crusta 2 (skälm) buffon, burlator, farsator, picaro sp
skalka
- sjö clauder
skalkaktig
- buffonesc, burlesc, picaresc, malitiose
skalkaktighet
- malitia
skalkas
- burlar
skalkniv
- cultello pro pellar
skall
- (från hund) latrato;
- ge ~ latrar
skalla
- 1 (ljuda starkt) sonar, strider;
- (genljuda) resonar 2 sport colpar con le testa
skallbas
- anat base cranian/del cranio
skallben
- osso cranian/del cranio
skallbensmellanrum
- anat fontanella
skallborr
- med trepano;
- operera med ~ trepanar
skallbrott
- med fractura cranian/del cranio
skalle
- testa;
- anat cranio;
- läran om ~n craniologia, phrenologia
skallerorm
- zool crotalo
skallform
- anat forma del cranio
skallfraktur
- med fractura cranian/del cranio
skallgrop
- anat cavitate cranian/del cranio
skallgång
- recerca per truppa de succurso
skallig
- calve
skallighet
- calvitia
skallmätare
- (person) craniometrista;
- (instrument) craniometro
skallmätning
- craniometria;
- som avser ~ craniometric
skallmått
- indice/index cranian/cephalic
skallning
- sport colpo de testa
skallra
- I s sonalia;
- bot rhinantho;
- fjäll~ rhinantho groenlandese;
- hö~ rhinantho serotinus lat;
- ängs~ rhinantho minor
II v streper
skallrig
- strepente
skallundersökning
- med cranioscopia
skallundersökningsinstrument
- med cranioscopio
skalm
- (skakel) timon;
- (på glasögon) montatura (de berillos);
- (på sax) gamba
skalmeja
- mus calamello
skalmodell
- modella reducite/a scala
skalp
- scalp eng [skælp]
skalpell
- scalpello, bisturi
skalpera
- scalpar
skalperare
- scalpator
skalstreck
- grado
skalv
- tremor de terra
skam
- vergonia, dishonor, infamia, ignominia, opprobrio, disgratia, pudor, pudicitate, chicana [sh-];
- det är ingen ~ att vara fattig non es un disgratia esser povre;
- dra ~ över avergoniar;
- få att känna ~ avergoniar;
- för ~s skull pro decentia;
- komma på ~ faller, haber/facer fiasco;
- känna ~ haber vergonia, vergoniar se
skambud
- offerta scandalosemente basse
skamfila
- deformar, disfigurar;
- fig dishonorar, coperir de vergonia, macular le reputation de
skamfilning
- disfiguration
skamfläck
- macula de opprobrio/vergonia/infamation/infamia, disgratia
skamfull
- vergoniose, scandalose, dishonorante, ignominiose, turpide, indigne, infame, opprobriose
skamgrepp
- prisa in le partes genital/vergoniose;
- fig action/manipulation dishonorabile/injuste
skamkänsla
- pudor, pudicitia, sentimento de vergonia
skamlig
- vergoniose, scandalose, dishonorante, dishonorabile, ignominiose, turpide, indigne, infame, opprobriose, vil
skamlighet
- vergonia, scandalo, infamia, turpitude, bassessa, disgratia
skamlös
- impudic, impudente, sin vergonia/pudor
skamlöshet
- impudentia, impudor, effronteria
skampåle
- pilori
skamsen
- vergoniose
skamsenhet
- vergonia
skamstraff
- punition vergoniose
skamvrå
- angulo de dishonor
skandal
- scandalo;
- orsaka/ställa till med en ~ causar un scandalo
skandalartad
- scandalose, infame
skandalartikel
- articulo scandalose
skandalbetonad
- scandalose, sensational
skandalisera
- scandalisar, dishonorar, compromitter
skandalpress
- pressa a scandalo/a sensation
skandalunge
- scandalo minor
skandalös
- scandalose, infame
skandera
- litt scander, metir
skandinav
- scandinavo
Skandinavien
- Scandinavia
skandinavisera
- scandinavificar
skandinavisering
- scandinavification
skandinavisk
- scandinave
skandinaviska
- 1 språk (blandspråk) lingua scandinave 2 (kvinna) scandinava
skandinavism
- hist scandinavismo
skandinavist
- hist scandinavista
skandinavistik
- litt, språk scandinavistica
skandinavistisk
- litt, språk scandinavistic, de scandinavistica
skandisk
- scandinave;
- det ~a urbergsmassivet le massivo de montanias primari scandinave
skandium
- kem scandium
skanism
- språk idiotismo de Scania, scanismo
skank
- gamba
skanna|scanna
- (el. scanna) tekn scannar, explorar per scanner eng [skænö]
skanner|scanner
- (el. scanner) tekn scanner eng [skænö]
skanning|scanning
- (el. scanning) tekn scanning eng [skæning]
skans
- mil vallo, reducto, bastion, fortification, fortino;
- sjö dunetta, quartiero del officieros;
- förse med ~ mil circumvallar
skansverk
- mil circumvallation
skap
- zool preputio equin/de cavallo
skapa
- crear, generar, modular, modellar, producer, conciper, (con)formar, facer, establir, ingenerar, originar;
- Gud ~de himmel och jord Deo ha create le celo e le terra;
- ~ en atmosfär crear/facer un atmosphera;
- ~ en tradition establir un tradition;
- vara som ~d för något haber nascite pro un cosa
skapande
- creative, creator;
- inte ett ~ grand non del toto, nulle
skapardrift
- impulso/elan fr [ela)] creator/creative
skapare
- creator, formator, originator;
- Skaparen bibl le Creator
skaparförmåga
- facultate/poter/capacitate creator/creative, creativitate
skaparglädje
- joia de crear/de creation, creativitate
skaparkraft
- poter/fortia creator/creative
skaparlust
- creativitate
skaparprocess
- processo creator/creative/de creation
skaparvilja
- voluntate de crear/de creation
skapelse
- creation, creatura, formation, configuration;
- Skapelsen bibl Genese, Genesis;
- som avser ~n genesiac
skapelseberättelse
- historia/narration del creation (del mundo);
- bibl Genese, Genesis
skapelsedag
- bibl die/jorno genesiac/del creation/del genese/genesis
skapelsehistoria
- historia del creation
skapelsekraft
- poter/fortia creator/creative
skapelseprocess
- processo creator/creative/del creation
skapelseverk
- obra del creation
skaplig
- passabile
skaplynne
- disposition, genio, character, typo, temperamento, inclination, natural, talento, tendentia;
- (medfött) predisposition
skapnad
- figura, configuration, forma, apparition;
- (personlighet) personage [-ad3e];
- (kroppsbyggnad) statura, talia
skapular
- rel scapulario
skara
- multitude, turba, truppa
skarabé|skarabe
- scarabeo
skare
- I (skorpa på snö) crusta gelate de nive
II (förkolnad ljusveke) micca carbonisate
skarn
- (avskräde) immunditias, fango;
- (usling) scelerato, villano;
- (slinka) put(an)a
skarp
- (välslipad) acute, affilate, acuminate, trenchante [-sh-];
- (bitande) acute, virulente, caustic, mordace, mordente, acerbe, parsimoniose, trenchante;
- (genomträngande) acute, argute, acrimoniose, pungente, penetrante, acre, aspere, piccante, stridente, incisive;
- (sträng) sever, stricte, dur;
- (brysk) sever, extreme, rude, brusc;
- (med god urskiljningsförmåga) acute, fin, perspicace, subtil, sagace;
- (tydlig) acute, nette, nitide, distincte, precise, ben definite;
- kul (kryddad) condite;
- (besk) acre;
- göra ~ affilar, acutiar;
- mycket ~ vitriolic;
- ~ ironi ironia mordente/caustic;
- en ~ penna fig un penna mordente;
- en ~ tillrättavisning un reprehension sever;
- en ~ tunga fig un linguage [-ad3e] trenchante;
- ~ kontrast contrasto acute/nette;
- ~ kritik critica acute/acerbe/forte/seve/virulente;
- ~a skott ballas;
- ~t foto photo nette/nitide/distincte;
- ~t huvud intelligentia acute/subtil, spirito perspicace/subtil
skarpeggad
- affilate/trenchante [-sh-]
skarpen
- på ~ fortemente
skarpfila
- affilar, acutiar
skarphet
- (skärpa) acritate, virulentia, causticitate, acrimonia, mordacitate;
- (skarpsinnighet) sagacitate, perspicacia, perspicacitate, subtilitate, acuitate, acutessa;
- (tydlighet) nettitate, nitiditate, precision;
- (stränghet) severitate
skarpinställning
- foto focalisation
skarpkantad
- con bordo(s) acute
skarpladda
- cargar con balla(s)
skarpnäst
- con naso punctate/punctute
skarprättare
- carnifice, executor
skarpsill
- zool sprat
skarpsinne
- sagacitate, perspicacitate, perspicacia, ingeniositate, clarividentia, acuitate, acutessa, acumine, penetration, subtilitate
skarpsinnig
- clarividente, acute, astute, astutiose, judiciose, ingeniose, penetrante, penetrative, perspicace, sagace, subtil
skarpsinnighet
- clarividentia, perspicacitate, perspicacia, acuitate, acutessa, acumine, ingeniositate, penetration, sagacitate, subtilitate
skarpskjutning
- tiro con ballas
skarpskytt
- tirator selecte/de precision/de elite
skarpslipa
- acutiar, affilar
skarpsyn
- vista acute;
- fig perspicacia, perspicacitate, clarividentia
skarpsynt
- de vista acute;
- fig perspicace, sagace, clarividente
skarpsynthet
- vista acute;
- fig perspicacia, perspicacitate, clarividentia
skarpsås
- kul sauce fr [så:s] piccante
skarptandad
- con dentes acute
skarptecknad
- a contornos nette
skarptungad
- con un linguage [-ad3e] trenchante [-sh-]
skarptänkt
- clarividente, acute, astute, sagace, astutiose, judiciose, ingeniose, penetrante, penetrative, perspicace, subtil
skarptänkthet
- clarividentia, acuitate, acutessa, sagacitate, perspicacitate, ingeniositate, perspicacia, acumine, penetration, subtilitate
skarpögd
- de vista acute;
- fig perspicace, sagace, clarividente
skarpögdhet
- vista acute;
- fig perspicacia, perspicacitate, clarividentia
skarv
- 1 (fog) junctura, ligatura;
- (på sömnad) sutura 2 zool corvo marin, cormoran
skarva
- (hopfoga) junger;
- (utöka på längden) allongar, prolongar;
- (utöka på bredden) assemblar;
- fig (överdriva) exaggerar;
- (ljuga) mentir
skarvfri
- sin juncturas
skarvskena
- järnv coperi-juncto
skarvsladd
- flexo de junctura/de extension
skarvympa
- bot copular
skarvympning
- bot copulation
skata
- zool pica;
- skogs~ gaio;
- fig bruta
skatbo
- nido de pica
skate
- cyma de arbore aride
skateboard
- skateboard eng [skeitbå:d]
skatnäva
- bot erodio
skatt
- 1 (avgift) imposto, taxa, tributo, contribution;
- befria från ~ exonerar de imposto(s);
- belägga med ~ imponer, taxar;
- betala ~ pagar imposto(s), contribuer;
- betungande ~er impostos onerose;
- direkt/indirekt ~ imposto directe/indirecte;
- införa nya ~er establir nove impostos;
- ~ på varje enskild person hist capitation;
- som avser ~ fiscal, contributive 2 (samling kostbarheter) tresor, thesauro;
- gräva ner en ~ interrar un tresor;
- gräva upp en ~ disinterrar/exhumar un tresor
skatta
- 1 (betala skatt) pagar imposto(s);
- (falla offer för) ~ åt förgängelsen pagar le tributo/debita al natura, morir 2 (värdera) (e)valutar, estimar, supputar, taxar, appreciar;
- ~ sig lycklig congratular se
skatteavdrag
- reduction fiscal/del imposto(s)
skattebedrägeri
- fraude/evasion fiscal
skattebefrielse
- exemption de impostos, franchitia fiscal
skattebelagd
- imponibile, taxabile
skattebelastning
- onere fiscal, carga contributive
skattebetalare
- pagator de impostos, contributor, contribuente
skattebrott
- fraude/evasion fiscal
skattebörda
- pression/cargas pl fiscal, fiscalitate
skattefiffel
- fraude/evasion fiscal
skattefifflare
- (de)fraudator del fisco, evasor fiscal
skatteflykt
- evasion fiscal
skattefri
- libere/exempte de impostos;
- ~tt område zona franc
skattefrihet
- exemption de impostos, franchitia fiscal
skattefusk
- fraude/evasion fiscal
skatteförmån
- avantage [-ad3e] fiscal
skattehöjning
- augmentation fiscal/del imposto(s)
skatteindrivare
- collector de impostos, perceptor
skatteindrivning
- perception
skattejämkning
- alleviation fiscal/del imposto(s)
skattekontor
- officio fiscal
skattelag
- lege fiscal/de impostos
skattelagstiftning
- legislation fiscal
skattelindring
- alleviation/reduction fiscal/del imposto(s)
skattelängd
- registro fiscal/del impostos
skattelättnad
- alleviation/reduction fiscal/del imposto(s)
skatteminskning
- reduction fiscal/del imposto(s)
skattemoral
- moralitate fiscal
skattemyndighet
- fisco, impostos
skattemärke
- timbro fiscal
skattemässig
- fiscal
skatteparadis
- paradiso/refugio fiscal
skatteplanering
- evasion fiscal
skattepliktig
- subjecte a impostos, tributari;
- ~ person contribuente/contributor de impostos, tributario
skattepolitik
- politica fiscal
skattepolitisk
- de politica fiscal
skattereduktion
- reduction fiscal/del imposto(s)
skattereform
- reforma fiscal
skatteregister
- registro fiscal/del impostos
skatterådgivare
- consiliero fiscal
skatteskolk
- evasion fiscal
skatteskolkare
- (de)fraudator del fisco, evasor fiscal
skatteskruv
- vite fiscal;
- dra åt ~en serrar le vite fiscal
skatteskuld
- debita fiscal
skattesmitare
- (de)fraudator del fisco, evasor fiscal
skattesmitning
- evasion fiscal
skattesystem
- systema de impostos
skattesänkning
- reduction fiscal/del imposto(s)
skattetabell
- tarifa fiscal/de impostos
skattetak
- limite fiscal/de impostos
skattetillägg
- imposto additional
skattetryck
- pression/cargas pl fiscal, fiscalitate
skatteuppbörd
- ingressos/receptas pl fiscal/de impostos, perception
skatteuppbördsman
- collector de impostos, perceptor
skatteutjämning
- alleviation fiscal/del imposto(s), repartition
skatteår
- anno fiscal;
- (bokföringsår för firma) anno social
skatteökning
- augmentation fiscal/del imposto(s)
skattgrävare
- cercator de tresores
skattkammare
- tresoreria, thesaureria, thesauro
Skattkammarön
- le Insula del Tresor
skattkista
- cassa de tresor;
- (statskassa) tresoreria/thesaureria public
skattmas
- collector de impostos, perceptor
skattmästare
- tresorero, thesaurero
skattsedel
- declaration fiscal, folio de impostos
skattskriva
- hist imponer
skattskrivning
- hist imposition
skattskyldig
- contributario/contribuente de impostos, tributario
skattsökare
- cercator de tresores
skava
- excoriar, abrader
skavank
- defecto, vitio, menda
skavfräken
- zool equiseto hyemal
skavfötters
- se skafföttes
skavsår
- excoriation
ske
- evenir, occurrer, haber loco, effectuar se, advenir;
- ske Guds vilja! sia le voluntate de Deo!
sked
- coclear;
- (som mått) coclearata;
- text pectine;
- en ~ socker un coclearata de sucro;
- ta ~en i vacker hand fig subordinar se le circumstantias
skeda
- (ösa upp med sked) servir con coclear/in coclearatas;
- text (vid vävning) traher filos de ordimento per le pectine
skedand
- zool anate/spatula clypeate
skedblad
- (som mått) coclearata
skedbladsvis
- in coclearatas
skeddrag
- fiske coclear
skede
- epocha, periodo, era, etate, evo, phase
skedformig
- cocleariforme
skedfull
- coclearata
skedstork
- zool spatula
skedtals
- in coclearatas
skedvis
- in coclearatas
skeende
- curso/evolution del eventos
skeet
- sport skeet eng [ski:t]
skeetskytte
- sport skeet eng [ski:t]
skeka
- (stående/sittande) star/seder con le gambas aperte/large
skela
- esser strabe/strabic
skelett
- anat skeleto, ossatura;
- arkit skeleto, carcassa;
- vandrande ~ skeleto ambulante
skelettartad
- skeletic
skelettbyggnad
- anat conformation del skeleto
skelettcancer
- med cancer del osso
skelettera
- med discarnar le skeleto
skelettering
- med discarnation del skeleto
skelettliknande
- skeletic
skelettlära
- med skeletologia, osteologia;
- som avser ~ osteologic;
- specialist på ~ osteologo
skelettskada
- damno del skeleto
skelning
- med strabismo;
- behandling av ~ orthoptica;
- som avser ~ orthoptic;
- specialist på ~ orthoptista
skelögd
- strabe, strabic
skelögdhet
- med strabismo;
- behandling av ~ orthoptica;
- som avser ~ orthoptic;
- specialist på ~ orthoptista
skelört
- bot chelidonio
sken
- I (ljus) luce, lumine;
- (skimmer) lucentia, splendor, brillantia, refulgentia, resplendentia, fulgor, fulgiditate, lustro;
- fig apparentia; ge ~ av fig intimar, insinuar, indicar, facer creder;
- ge sig ~ av fig dar se aeres de;
- månens ~ le luce/lumine lunar/del luna
II fuga;
- sätta av i ~ mitter se/poner se in fuga
skena
- I s (räls) rail eng [reil];
- med planchetta
II v fugir, escap(p)ar, mitter se/poner se in fuga;
- fig currer/hastar furiosemente;
- fantasin ~r iväg le imagination galopa
skenaktion
- action simulate/fingite, simulacro de action
skenanfall
- attacco simulate/fingite, simulacro de attacco;
- sport finta
skenargument
- argumento false/spurie/captiose
skenavrättning
- execution/supplicio simulate/apparente
skenavtal
- contracto simulate
skenbar
- apparente, chimeric [k-], virtual
skenbarligen
- apparentemente
skenben
- anat tibia;
- som avser ~ tibial
skenbenskydd
- gambiera
skenbevis
- proba/prova apparente
skenbild
- imagine false, simulacro, illusion;
- fys imagine virtual
skenblomstring
- bot floration apparente;
- fig prosperitate false/illusori/apparente
skendebatt
- simulacro de debatto
skendemokrati
- pseudodemocratia
skendö
- morir apparentemente/in apparentia
skendöd
- I adj apparentemente morte, morte in apparentia
II s (företeelse) morte fingite/apparente;
- (person) morto in apparentia
skenfager
- speciose, captiose, fallace
skenfigur
- pseudofigura
skenfrukt
- bot fructo false, syconio
skenfäktning
- battalia/combatto simulate/fingite, simulacro de battalia/de combatto, sciamachia [stsiamakia]
skenförsäljning
- vendita simulate
skengraviditet
- pregnantia/graviditate false
skenhandling
- acto/documento simulate/spurie/false
skenhelig
- hypocrita, pharisaic, false, jesuitic, jesuita;
- ~ person hypocrita, fingitor, dissimulante, dissimulator, impostor, phariseo, jesuita
skenhelighet
- hypocrisia, falsitate, duplicitate, pharisaismo, tartuf(f)eria
skenkontrakt
- contracto simulate
skenkristen
- pseudochristiano
skenköp
- compra fictive/ficticie
skenliv
- simulacro de existentia/de vita
skenlösning
- solution spurie/dubitose, semblante de solution
skenmanöver
- manovra fingite/simulate, finta, simulacro de manovra, diversion
skenproblem
- problema simulate/fingite, simulacro de problema
skenprocess
- processo simulate, simulacro de processo
skenrörelse
- movimento apparente, finta;
- mil diversion;
- sport finta
skenseger
- victoria apparente
skenskarv
- järnv coperi-juncto
skentillvaro
- simulacro de existentia
skentransaktion
- transaction fictive/ficticie/simulate
skenvetenskap
- scientia false
skenvärld
- mundo illusori/fictive/apparente
skenäktenskap
- matrimonio/maritage [-ad3e] ficticie/de pur forma
skepnad
- figura, forma, statura, talia;
- riddaren av den sorgliga ~en le cavallero del triste figura
skepp
- sjö nave, vascello;
- arkit nave;
- typ galea;
- gå ombord på ett ~ abordar un nave, ir/montar a bordo, imbarcar se
skeppa
- ~ in imbarcar;
- ~ ut expedir/inviar per nave
skepparbrev
- permisso de navigation
skeppare
- capitano, patrono, skipper eng [skipö];
- (inomskärs) batellero
skepparexamen
- examine pro le permisso de navigation
skepparhistoria
- historia/conto de marinero
skepparkavaj
- jachetta marin/de marinero
skepparkrans
- barba de marinero
skeppning
- fretamento;
- (inskeppning) imbarcamento, imbarcation;
- (utskeppning) expedition per nave
skeppningsbar
- fretabile
skeppningsdokument
- documento/papiro de bordo/de imbarcamento/de expedition
skeppsbarometer
- barometro nautic
skeppsbesättning
- equipage [-ad3e]
skeppsborrmussla
- zool saxicava rugose
skeppsbro
- quai fr [kä]
skeppsbrott
- naufragio;
- lida ~ facer naufragio, naufragar
skeppsbruten
- naufrago
skeppsbyggare
- constructor naval/de naves
skeppsbygge|skeppsbyggeri|skeppsbyggnad
- (el. skeppsbyggeri, skeppsbyggnad) construction naval/de naves
skeppsbyggnadsingenjör
- ingeniero del constructiones naval, architecto naval
skeppsbyggnadsteknik
- technica de construction naval
skeppsbåt
- (stor) barcassa;
- (liten) yole
skeppsfart
- navigation
skeppsfrakt
- fretamento
skeppsfraktsedel
- cognoscimento, polissa de cargamento
skeppsgosse
- apprentisse marinero
skeppshandel
- mercato del fretes naval
skeppshandlingar
- papiros/documentos de bordo
skeppsjolle
- yole, skiff eng
skeppskanon
- cannon naval, falconetto
skeppsklarerare
- consignator de naves, agente maritime
skeppsklarering
- consignation naval/de naves
skeppsklocka
- campana del nave
skeppskock
- coco/cocinero de bordo, cambusero
skeppskoj
- lectiera
skeppskompass
- compasso naval/nautic/de mar
skeppskran
- grue naval
skeppskök
- cocina del nave, cambusa
skeppslanterna
- fanal
skeppslast
- carga/cargamento (de un nave), frete
skeppslista
- registro nautic/maritime/del naves
skeppslägenhet
- nave
skeppsläkare
- medico naval/de bordo
skeppsmask
- zool teredo naval
skeppsmäklare
- agente maritime/de naves
skeppspapper
- papiro/documento de bordo
skeppspojke
- apprentisse marinero
skeppsproviant
- viveres/provisiones pl de bordo
skeppsredare
- armator
skeppsrederi
- compania/societate de armatores
skeppsregister
- registro nautic/maritime/del naves
skeppsrigg
- manovras pl
skeppssida
- bordo
skeppsskafferi
- dispensa
skeppsskorpa
- kul biscuit dur
skeppsskrov
- skeppb corpore de nave
skeppssättning
- arkeol (tumba prehistoric marcate per) petras in forma de un nave
skeppstimmerman
- carpentero/constructor de naves
skeppsvarv
- skeppb cantier naval, sito de constructiones naval
skeppsvrak
- nave naufragate, carcassa
skepsis
- scepticismo
skepticism
- scepticismo;
- fil scepticismo, pyrrhonismo
skeptiker
- sceptico
skeptisk
- sceptic
sketch
- teat sketch eng [sketsh]
sketen
- sin valor, inutile
skev
- oblique, (dis)torte, inclinate;
- fig prave, distorte, erronee, false;
- bli/göra/vara ~ obliquar;
- löpa/ställa ~t obliquar
skeva
- obliquar
skevbent
- de/con gambas oblique
skevhet
- obliquitate, inclination
skevna
- obliquar
skevning
- obliquitate, inclination
skevningsroder
- flyg governaculo de inclination
skevra
- flyg facer inclinar
skevring
- flyg inclination
skevroder
- flyg governaculo de inclination
skevögd
- de/con oculos oblique
skevögdhet
- obliquitate del oculos/de un oculo
skick
- costume, uso, usage [-ad3e], usantia, consuetude, tradition, habitude, moda, more;
- (tillstånd) stato;
- huset är i perfekt ~ le casa es in un stato perfecte;
- ~ och bruk usos e costumes, conventiones, manieras, mores;
- sätta i ~ reparar, renovar
skicka
- inviar, expedir, remitter;
- ~ bort deportar;
- ~ efter (sak) requirer;
- (person) facer venir;
- ~ iväg expedir;
- ~ pengar remitter moneta;
- ~ som representant delegar;
- ~ ut emitter;
- veta att ~ sig saper conducer se/comportar se ben
skickad
- (lämpad) apte, habile, qualificate;
- göra ~ qualificar
skickelse
- destino, sorte, destination;
- (försyn) providentia;
- lycklig ~ fortuna;
- olycklig ~ fato;
- oundviklig ~ fatalitate
skicklig
- apte, capace, capabile, competente, habile, experte, astute, versate, proficiente, qualificate
skicklighet
- capacitate, capabilitate, competentia, habilitate, qualification, astutia;
- medfödd ~ ingenio
skida
- I s 1 sport ski;
- lära sig åka skidor apprender le ski/a skiar 2 (fodral till vapen) vaina;
- anat, zool theca;
- bot siliqua, scalia, spatha, theca;
- dra ur ~n disvainar;
- sticka i ~n invainar
II v facer ski, skiar
skidbacke
- pista de ski/pro skiatores
skidbindning
- ligatura de ski
skidbox
- (på biltak) porta-skis pl
skidbyxor
- pantalones de skiar
skiddräkt
- costume de skiator
skidfrukt
- bot legumine
skidföre
- nive skiabile
skidgymnasium
- gymnasio/lyceo de ski
skidhopp
- salto a skis
skidhoppning
- (le) saltar a skis
skidhållare
- (på biltak) porta-skis pl
skidklubb
- club eng [klab] de ski
skidlift
- telephero de ski, teleski
skidlärare
- professor/instructor/maestro/monitor de ski
skidlöpare
- skiator
skidlöpning
- ski
skidpjäxa
- scarpa/calce de ski/de skiar
skidskola
- schola de ski
skidskytte
- tiro (olympic) a skis
skidsport
- ski
skidspår
- tracia de skis
skidstav
- baston de ski/de skiator
skidställ
- porta-skis pl
skidtävling
- campionato de ski
skidutrustning|skidutstyrsel
- (el. skidutstyrsel) equipamento de skiator
skidvalla
- cera a/de/pro skis
skidåkare
- skiator
skidåkning
- ski
skiffer
- miner ardesia, schisto ardesiose;
- geol schisto
skifferaktig
- ardesiose, schistoide
skifferberg
- montania de ardesia
skifferbrott
- ardesiera;
- arbetare i/ägare av ~ ardesiero
skiffergruva
- ardesiera;
- arbetare i/ägare av ~ ardesiero
skiffergrå
- gris de ardesia
skifferlager
- strato de ardesia/de schisto
skifferolja
- oleo de schisto
skifferplatta
- placa de ardesia
skiffersten
- ardesia, schisto ardesiose
skiffertak
- tecto de ardesia
skiffla
- mus jocar al skiffle eng [skifl]
skiffle
- mus skiffle eng [skifl]
skiffra
- ~ sig trenchar [-sh-] se, finder se in trenchos [-sh-]
skiffrig
- geol schistose
skiffrighet
- geol schistositate
skift
- (arbetspass) torno, periodo;
- (arbetslag) equipa;
- arkit banda (de petras);
- i ~ in tornos, in periodos (de alternation);
- arkit in formation de banda (de petras)
skifta
- (förändra) cambiar, modificar, alterar, transformar, mutar;
- (förändras) cambiar, alterar, mutar;
- (förvandla) cambiar, alterar, mutar, transformar, substituer, converter, transmutar;
- alternar;
- (fövandlas) cambiar se (in), esser cambiate (in);
- (ändra) cambiar, mutar;
- ~ ett arv jur partir/divider un patrimonio
skiftarbeta
- laborar/travaliar in equipas
skiftarbetare
- obrero qui labora/travalia in equipa
skiftarbete
- labor/travalio in equipa(s)
skiftbar
- cambiabile, transformabile, modificabile, alterabile, convertibile, (trans)mutabile, metamorphosabile
skifte
- (förändring) cambio, cambiamento, alteration, modification, transformation, conversion, (trans)mutation;
- (fördelning) partition, division
skiftesbruk
- lantbr agricultura alternante/alternative
skiftesrik
- variante, variabile, volubile
skiftesvis
- alternativemente
skiftning
- (förändring) cambio, cambiamento, alteration, transformation, modification, conversion, (trans)mutation;
- (fördelning) partition, division;
- (färgnyans) nuance fr [nya):s], tinta, varietate, de color
skiftningsrik
- variante, variabile, volubile
skiftnyckel
- clave anglese
skikt
- strato, jacimento;
- (samhällslager) classe, strato;
- geol jacimento, lecto, strato;
- ljuskänsligt ~ foto emulsion photographic/sensibile;
- samhällets alla ~ tote le classes/stratos del societate;
- ~ av mineral som kommer i dagen affloramento;
- skyddande ~ strato protective;
- underliggande ~ strato inferior;
- ytligt ~ strato superior
skikta
- geol stratificar
skiktad
- stratificate, stratiforme
skiktbildning
- geol stratification;
- vetenskapen om ~ar stratigraphia
skiktning
- geol stratification;
- vetenskapen om ~ stratigraphia
skiktröntgen
- med tomographia
skiktröntgenbild
- med tomogramma
skiktvis
- in stratos/jacimentos
skild
- (åtskild) separate;
- (artskild) differente, varie, variante;
- (frånskild) divorciate
skildkönad
- bot dioic
skildra
- describer, depinger, picturar
skildrare
- descriptor, pictor
skildring
- description, depiction, pictura
skilja
- (lösgöra) separar, dis(as)sociar, appartar, disjunger, disunir, distachar [-sh-], divider, partir;
- (hålla isär) separar, distinguer, discriminar, dis(as)sociar;
- (gå isär) diverger;
- (om mjölk) cualiar;
- ~ sig (upplösa äktenskap) divorciar;
- ~ sig åt diverger;
- ~ ut (sikta) cerner
skiljaktig
- differente, diverse, distincte, divergente, discrepante, dissimile, dissimilar;
- vara ~a differer, esser differente/distincte de, diverger, discrepar, dissentir, dissider
skiljaktighet
- differentia, diversitate, disparitate, distinction, divergentia, discrepantia, dissimilantia, dissimilitude
skiljas
- (upplösa sitt äktenskap) divorciar;
- ~ från (lämna) lassar, quitar
skiljbar
- separabile, dissociabile
skiljbarhet
- separabilitate, dissociabilitate
skiljeavtal
- jur arbitrage [-ad3e]
skiljedom
- jur arbitramento, arbitrage [-ad3e];
- avgöra genom ~ arbitrar
skiljedomare
- jur arbitro, arbitrator;
- (medlare) mediator;
- sport arbitro;
- uppträda som ~ arbitrar
skiljedomsförfarande
- jur arbitration
skiljedomstol
- jur tribunal arbitral/de arbitrage [-ad3e]
skiljegräns
- limite divisive/divisori/separatori/separative/de separation/de demarcation
skiljelinje
- linea divisive/divisori/separatori/separative/de separation/de demarcation
skiljeman
- jur arbitro, arbitrator;
- (medlare) mediator;
- uppträda som ~ arbitrar
skiljemannaförfarande
- jur arbitration
skiljematch
- sport match eng [mætsh] divisional
skiljemur
- muro divisive/divisori/separatori/separative/de separation;
- fig obstaculo, barriera
skiljemynt
- moneta divisional
skiljetecken
- signo de punctuation;
- sätta ut ~ punctuar
skiljeväg
- via crucial, transversa
skiljevägg
- pariete divisive/divisori/separatori/separative/de separation;
- anat septo, septum
skiljoväg
- via crucial, transversa
skilling
- soldo
skillingtryck
- mus cantilena epic popular
skillnad
- (olikhet) differentia, diversitate, disparitate, distinction, divergentia, discrepantia, dissimilantia, dissimilitude, inequalitate;
- (variation) varietate, diversitate, assortimento;
- det gör ingen ~ il non face differentia;
- som anger ~ differential;
- till ~ från a differentia de
skilsmässa
- separation;
- (äktenskapsskillnad) divorcio;
- ansöka om ~ demandar le divorcio
skilsmässobarn
- infante de parentes divorciate
skilsmässoprocess
- processo/procedura/procedimento de divorcio
skiltvakt
- (vakthållning) faction, guarda;
- (soldat) sentinella, guarda
skiltvaktskur
- guarita de sentinella
skimmel
- zool cavallo blanc (con singule pilos gris o rubee/rubeastre)
skimmer
- lucentia, splendor, brillantia, nitiditate, nitor, coruscation, fulgiditate, fulgor, lustro, refulgentia, resplendentia
skimra
- brillar, (re)lucer, coruscar, (re)splender, rutilar, (re)fulger
skimrande
- lucente, splendide, brillante, nitide, coruscante, (re)fulgente, fulgide, fulgural, (re)splendente
skina
- lucer, brillar, splender;
- fig radiar;
- ~ som en sol radiar como le sol;
- solen skiner il face sol
skinande
- lucide, lucente, brillante, lustrose, fulgide, nitide;
- göra ~ blank lucidar
skingra
- dispersar, disperger;
- ~s dispersar se, disperger se
skingring
- dispersion
skinhead
- skinhead eng [skinhed]
skinka
- anat podice, culo;
- kul gambon;
- kokt/rökt/spicken ~ gambon cocite/fumate/crude
skinkskiva
- kul trencho [-sh-] de gambon
skinksmörgås
- sandwich eng [sænwid3, -witsh] a gambon
skinn
- pelle, cute, tonsion;
- (ytterhud) epidermis;
- (pälsverk) pellicia;
- (läder) corio;
- det gyllne ~et le tonsion de auro;
- flå ~et av pellar;
- hålla sig i ~et fig continer se, guardar se;
- rädda ~et fig salvar su pelle;
- sälja sitt ~ dyrt fig vender car su pelle;
- ömsa ~ mutar, spoliar se
skinna
- pellar, spoliar;
- fig (skörta upp) robar, piliar;
- mjölken har ~t sig il ha pelle super le lacte
skinnbagge
- zool hemiptero;
- skinnbaggar (ordning) hemiptera lat
skinnbaggelik
- zool hemiptere
skinnband
- bokb ligatura in corio
skinnbyxor
- pantalones de corio
skinnflådd
- pellate
skinnhandlare
- pelliciero
skinnjacka
- (av läder) jachetta de corio
skinnklädd
- tapissate de corio
skinnkrage
- (av päls) collo/collar de pellicia;
- (av läder) collo/collar de corio
skinnmöbel
- mobile de corio
skinnmössa
- (av päls) bonetto de pellicia;
- (av läder) bonetto de corio
skinnrock
- (av päls) mantello de pellicia;
- (av läder) mantello de corio
skinnskräddare
- pelliciero
skinntorr
- discarnate, magre
skinnvaror
- (pälsvaror) pellicierias;
- (lädervaror) articulos de corio
skinnömsning
- zool muta del pelle
skintigrafi|scintigrafi
- (el. scintigrafi) med scintigraphia
skioptikon
- diascopio
skipa
- ~ rätt/rättvisa administrar justitia
skippa
- (strunta i) negliger, non dar se pena de;
- (överge) lassar, quitar
skir
- I adj (späd) tenere;
- (ömtålig) delicate;
- (om väv) aeree, legier [-d3-];
- (om grönska) tenere
II s text gaza
skira
- kul funder
skirhet
- teneressa, delicatessa
skiss
- schizzo it [skitså], esbosso, plano, schema;
- (utkast, kladd) minuta
skissa|skissera
- (el. skissera) schizzar, esbossar, delinear;
- (i ord) schizzar, describer/depinger schematicamente/in grande lineas
skissartad
- schematic
skissblock
- bloco pro/de esbossos/schizzos it [skitsås]
skissbok
- album de esbossos/de designos
skissning
- delineamento, delineation
skit
- merda, fece, cacata, excremento(s);
- (strunt) cosalia, nonsenso;
- prata ~ commatrar
skita
- I defecar, cacar;
- ~ i fig negliger, non dar se pena de;
- det skiter jag i non me importa
II ~ ner (smutsa ner) polluer
skitbra
- multo/extraordinarimente bon
skitförnäm
- qui da se aere de nobilitate
skitgöra
- labor/travalio sordide
skithus
- cacatorio
skitig
- sordide, merdose
skitkul
- multo/extraordinarimente comic/divertente
skitprat
- commatrage [-ad3e]
skiträdd
- multo/extrememente pavorose
skitsnack
- commatrage [-ad3e]
skitstövel
- persona infidel/non digne de fide
skitunge
- puerastro, pueracio
skitviktig
- (struntförnäm) qui da se aere de nobilitate
skiva
- I s disco;
- (tunn) lamina;
- (av metall) platta;
- (av trä) planca, tabula;
- (grammofonskiva) disco;
- (kalas) festa, orgia, bacchanal;
- tekn rondella, polea;
- data disco (magnetic);
- kul (av bröd/kött) trencho [-sh-];
- skära i skivor laminar;
- kul trenchar [-sh-]
II v laminar, trenchar [-sh-];
- ~ sig laminar se, trenchar se
skivaggregat
- data unitate de discos
skivalbum
- album de disco
skivbar
- I adj trenchabile [-sh-]
II s bar de discos
skivbolag
- societate de (registration super) discos
skivbroms
- tekn freno a/de discos
skivenhet
- data unitate de discos
skivformig
- in forma de disco, discoide, discoidal
skivfräs
- tekn fresa a disco
skivharv
- hirpice a discos
skivhjul
- rota a/de disco
skivig
- que se lamina/se trencha [-sh-]
skivindustri
- industria de discos
skivinspelning
- registration super disco(s)
skivkoppling
- tekn accopulamento a discos;
- (på bil) imbracage [-ad3e] a discos
skivling
- bot agarico;
- ~ar (familj) agaricaceas;
- citrongul slem~ gomphidio glutinose;
- rödgul slem~ chroogompho rutile;
- tuv~ lyophyllo
skivmarknad
- mercato del discos
skivminne
- data memoria a/de discos
skivomslag
- copertura de disco
skivpacke
- data disco pack eng [pæk]
skivpratare
- presentator de discos, disc-jockey eng [disk d3åki]
skivsamlare
- discophilo
skivsamling
- discotheca
skivsektor
- data sector de disco
skivspelare
- torna-discos, radiophonographo
skivställ
- porta-discos
skivstång
- sport barra a/de discos
skivsvamp
- bot agarico;
- ~ar (familj) agaricaceas
skivtallrik
- platto a/de/pro discos
skivväxlare
- cambia-discos
skjorta
- camisa
skjortblus
- blusa a/de camisa
skjortblusklänning
- vestimento a blusa de camisa
skjortbröst
- plastron fr [-å)]
skjortklänning
- vestimento a/de camisa
skjortknapp
- button de camisa
skjortkrage
- collo de camisa
skjortnummer
- talia de camisa
skjortärm
- manica de camisa;
- i ~arna in manicas de camisa
skjul
- cabana, barraca
skjuta
- (med skjutvapen) tirar, discargar;
- (med pilar) tirar flechas [-sh-];
- (döda med skjutvapen) fusilar;
- (döda med pilskott) flechar;
- (flytta) pulsar;
- sport (i fotboll) tirar;
- ~ av (skott) tirar, discargar;
- (pilar) tirar flechas;
- ~ ax bot spicar;
- ~ fram (flytta) pulsar;
- (sticka ut) salir, emerger, esser prominente;
- ~ igen (stänga) clauder;
- ~ ihop (samla) quotisar se; ~ i höjden (växa fort) crescer rapidemente;
- ~ in (replik) interloquer;
- ~ in i varandra telescopar;
- ~ knopp bot gemmar;
- ~ mot mål sport tirar a goal eng [goul];
- ~ ner (med skjutvapen) fusilar;
- (med pilskott) flechar;
- ~ på pulsar;
- (uppskjuta) differer, postponer;
- (ajournera) ajornar;
- ~ rygg curvar le dorso;
- ~ samman (samla) quotisar se;
- ~ skott tirar, discargar;
- bot spicar, crescer, germinar, gemmar;
- ~ till (stänga) clauder;
- (bidra med) contribuer, quotisar se;
- ~ upp (skjuta fram) postponer, differer;
- (ajournera) ajornar;
- rymd lancear;
- bot germinar, gemmar, spicar;
- ~ över ett ansvar på någon annan transferer un/le responsabilitate a un altere persona
skjutavstånd
- distantia de tiro
skjutbana
- campo de tiro;
- (täckt) galeria de tiro;
- (för artilleri) polygono de tiro
skjutdörr
- porta glissabile
skjutfält
- campo de instruction de tiro
skjutfärdig
- prompte a tirar
skjutförmåga
- habilitate a tirar
skjutinstruktion
- instruction/regulamento de tiro
skjutjärn
- arma a/de foco;
- fig interviewer eng [intövju:ö] pungente
skjutjärnsintervju
- interview eng [intövju:] pungente
skjutjärnsjournalist
- journalista pungente
skjutklar
- prompte a tirar
skjutkunnig
- qui sape tirar
skjutmått
- mesura a tirar
skjutning
- tiro
skjutomgång
- fusilada
skjutregel
- I regula/regulamento de tiro
II pessulo a tirar
skjutrigel
- pessulo a tirar
skjutriktning
- direction de tiro
skjuts
- viage [-ad3e], transporto;
- (lift) viage gratuite
skjutsa
- transportar
skjutshåll
- hist posta
skjutskicklig
- habile a tirar
skjutskicklighet
- habilitate a tirar
skjutskola
- schola de tiro
skjutsning
- transportation
skjutställning
- position de tiro/pro tirar
skjuttävling
- concurso de tiro
skjutvapen
- arma a/de foco
skjutvägg
- pariete a tirar
skjutövning
- exercitio de tiro
sklerodermi
- med sclerodermia
sklerometer
- med sclerometro
skleros
- med sclerose, sclerosis;
- förorsaka ~ sclerosar;
- multipel ~ sclerose/sclerosis multiple;
- systemisk ~ sclerodermia
sklerosera
- med sclerosar
sklerotisk
- med sclerotic, sclerose
sko
- I s calceo, scarpa;
- (till häst) ferro de cavallo;
- bekväma ~r scarpas/calceos commode/confortabile;
- byta till andra ~r cambiar de scarpas/de calceos;
- hästen har tappat en ~ le cavallo se ha disferrate;
- högklackad ~ calceo/scarpa a talon alte;
- knyta/knyta upp ~rna laciar se/dislaciar se le calceos/le scarpas;
- lågklackad ~ calceo/scarpa a talon basse;
- ta på sig ~rna mitter se le calceos/le scarpas
II v (en häst) ferrar;
- (kanta) bordar;
- (förstärka) fortificar;
- ~ av en häst disferrar un cavallo
skoaffär
- magazin/boteca de calceaturas/de scarpas, scarperia
skoblock
- bloco a/de/pro calceos/scarpas
skoborste
- brossa a/de/pro calceos/scarpas
skock
- (oordnad mängd) banda, grege, truppa, turba;
- (av djur) grege
skocka
- I s bot (kronärtskocka) artichoc [-sh-];
- (jordärtskocka) heliantho tuberose
II v gregar;
- ~ sig, ~s affluer, agglomerar se, amassar se, attruppar se
skockning
- agglomeration
skodon
- calceatura
skofabrik
- fabrica de calceaturas/de calceos/de scarpas
skoflickare
- reparator de calceaturas/de calceos/de scarpas
skoformig
- bot calceiforme, calceolate
skog
- foreste, bosco, silva;
- igenvuxen ~ foreste impenetrabile/inaccessibile/inexplorabile;
- inte se ~en för bara träd fig le arbores cela le foreste/le bosco, le arbores impedi vider le foreste/le bosco;
- plantera med ~ forestar;
- som avser ~ silvan, forestal, silvatic, silvestre
skogbeklädd|skogbevuxen|skogbeväxt
- (el. skogbevuxen, skogbeväxt) coperte de arbores/de boscos/de forestes, boscose, silvan, silvose
skogfattig
- povre in boscos/forestes/silvas
skogig
- boscose, silvan, silvose, coperte de arbores/de boscos/de forestes
skogklädd
- coperte de arbores/de boscos/de forestes, boscose, silvan, silvose
skoglig
- forestal
skoglös
- sin boscos/forestes/silvas
skogrik
- boscose, silvan, silvose, coperte de arbores/de boscos/de forestes
skogsande
- spirito del boscos
skogsarbetare
- travaliator/laborator/obrero forestal
skogsarbete
- travalio/labor forestal
skogsareal
- area forestal/de boscos
skogsavfall
- residuo forestal
skogsavvekning
- abattimento forestal/de arbores;
- (i större skala) exploitation del foreste;
- (baggböleri) deforestation
skogsbingel
- bot mercurialis perenne
skogsblomma
- flor silvestre/del bosco
skogsbo
- habitante de un foreste/bosco
skogsbotanik
- botanica silvatic/silvestre
skogsbrand
- incendio forestal/de foreste/de bosco
skogsbruk
- silvicultura, arboricultura, foresteria
skogsbryn
- lista/bordo/contorno/orlo/margine de un bosco/de un foreste
skogsbygd
- paisage [-ad3e] silvestre
skogsbälte
- zona de boscos
skogsbär
- bot bacca(s) silvatic/del boscos
skogschampinjon
- bot agarico silvatic
skogsdrift
- foresteria, silvicultura
skogsdunge
- bosco, boschetto, arboreto
skogsduva
- zool columba silvatic/silvestre
skogseld
- incendio forestal/de foreste/de bosco
skogsenergi
- energia (del residuo) forestal
skogsfibbla
- bot hieracio (silvatic)
skogsflora
- flora/plantas pl silvatic/silvestre
skogsfru
- 1 bot epipogio aphylle 2 myt fee del silvas
skogsfräken
- bot equiseto silvestre
skogsfågel
- ave silvatic/silvestre
skogsföretag
- interprisa forestal
skogsförvaltare
- administrator forestal
skogsförvaltning
- administration forestal
skogsföryngring
- plantation de juvene arbores
skogsgeting
- zool vespa silvestre
skogsgud
- fauno, satyro
skogshallon
- bot rubo silvatic/del boscos
skogshare
- zool lepore timide
skogshuggare
- abattitor forestal/de arbores
skogshushållning
- foresteria, silvicultura
skogshygge
- (handling) abattimento forestal/de arbores;
- (område) spatio libere de arbores
skogshögskola
- schola superior forestal
skogsindustri
- industria forestal
skogsinstitut
- instituto forestal
skogskant
- lista/bordo/contorno/orlo/margine de un bosco/de un foreste
skogsklöver
- bot trifolio medie
skogslandskap
- paisage [-ad3e] silvestre
skogslilja
- bot cephalantera
skogsluft
- aere del boscos
skogslämmel
- zool lemming del forestes
skogsmark
- terra de bosco, solo forestal
skogsmaskin
- machina a/de/pro silvicultura/arboricultura/foresteria
skogsmus
- zool apodemo;
- mindre ~ apodemo silvatic;
- större ~ apodemo flavicolle
skogsmyra
- zool röd ~ formica rubie/del boscos
skogsmänniska
- homine del boscos
skogsmästare
- administrator superior forestal
skogsnarv
- bot moehringia trinervate
skogsnoppa
- bot omalotheca silvatic
skogsnymf
- myt (hama)dryade
skogsnäva
- bot geranio silvatic
skogsodling
- silvicultura, arboricultura
skogsområde
- region forestal, zona/area de boscos
skogsplantering
- (handling) plantation de arbores;
- (plats) plantation
skogsprodukt
- producto forestal
skogspromenad
- promenada silvestre/in le bosco(s)
skogsrå
- myt fee del silvas
skogssame
- lappon del boscos
skogsskötsel
- silvicultura, arboricultura, foresteria
skogsskövling
- exploitation forestal
skogssmultron
- fraga silvatic/del boscos
skogssnuva
- myt fee del silva
skogsstig
- sentiero forestal
skogsstjärna
- bot trientalis
skogstekniker
- ingeniero forestal, silvicultor
skogsterräng
- terreno de bosco
skogstomt
- parcella de bosco/de foreste
skogstrakt
- region forestal
skogstry
- bot lonicera xyloste
skogsträd
- arbore forestal
skogsutbildning
- inseniamento forestal
skogsvandring
- promenada silvestre/in le bosco(s)
skogsvetenskap
- scientia forestal
skogsvicker
- bot vicia silvatic
skogsviol
- bot viola/violetta silvatic/del boscos
skogsväg
- cammino forestal
skogsvård
- foresteria, silvicultura
skogsvårdsman
- forestero, guarda-bosco
skogsödla
- zool lacerta vivipare
skogvaktarbostad
- casa forestal
skogvaktare
- guarda forestal, forestero, guarda-boscos
skohorn
- calceator
skoindustri
- industria de calceaturas/de calceos/de scarpas
skoj
- I s (skämt) burla, buffoneria, joco;
- (bedrägeri) duperia, charlataneria [sh-], fraude;
- på ~ in burla
II adj drolle, amusante;
- det var ~ att träffas il esseva un grande placer incontrar te/vos;
- ha ~ diverter se/amusar se multo
skoja
- (skämta) burlar;
- (bedra) duper, frauder;
- ~ med burlar se de, vexar
skojare
- charlatan [sharlata)], dupator, fraudator, impostor, cavallero de industria
skojeri
- duperia, charlataneria [sh-], fraude
skojfrisk
- jocose, galliarde, burlesc
skojig
- drolle, comic, bizarre
skokartong
- cassa a/de calceos/scarpas
skoklack
- talon
skokräm
- crema a/de/pro calceos/scarpas
skol-TV|skol|TV|skol-tv|tv
- (el. skol-tv) television scholar/educative
skola|ska
- I s schola; få sitta kvar i ~n (efter undervisningens slut) deber remaner in le schola, esser retenite in le schola;
- (gå om en klass) deber repeter le classe/le curso;
- gå i en ~ frequentar un schola;
- gå i ~n ir al schola;
- hålla ~ tener schola; som avser ~ scholar, scholastic;
- öppna en ~ aperir un schola
II v (utbilda) formar, instruer, educar, disciplinar, cultivar;
- bot replantar, transplantar;
- en ~d röst un voce cultivate
III skola, ska v (böra) deber, haber a;
- du ska inte stjäla tu non debe furar;
- han ska resa i morgon ille va partir deman;
- han ska komma nästa år ille venira le anno proxime;
- han ska (lär) vara rik on dice que ille es ric;
- vad ska jag göra? que facer?
skolad
- (utbildad) educate;
- (uppövad) cultivate
skolagning
- reparation de calceaturas/de calceos/de scarpas
skolarbete
- thema, exercitio;
- (läxor) deberes (scholar/de schola)
skolastik
- scholastica, scholasticismo
skolastiker
- scholastico
skolastisk
- scholastic
skolatlas
- atlas scholar
skolavslutning
- termination scholar/del schola
skolbarn
- scholar, alumno, discipulo
skolbespisning
- (handling) alimentation scholar;
- (plats) cantina scholar
skolbetyg
- nota(s)
skolbibliotek
- biliotheca scholar
skolbibliotekarie
- bibliothecario scholar
skolbok
- libro/manual scholar/de schola
skolbruk
- till ~ pro uso scholar
skolbuss
- autobus scholar/de schola
skolbyggnad
- edificio scholar
skolbänk
- banco de schola
skolchef
- chef [sh-] de schola
skoldag
- die/jorno scholar/de schola/de classe;
- första ~en le prime die de classe
skoldags
- hora pro le schola
skoldans
- ballo scholar
skoldator
- computator del/pro le schola
skoldiplom
- diploma scholar/de schola
skoldirektion
- direction de schola
skoldirektör
- director de schola
skoldisciplin
- disciplina scholar
skoldistrikt
- districto scholar
skoldrama
- teaterhist drama/spectaculo pedagogic (scribite per maestros e representate per scholares)
skolelev
- scholar, alumno, discipulo
skolengelska
- anglese scholar
skolenhet
- scholas integrate, complexo scholar/de scholas, gruppo scholar
skolexempel
- exemplo typic/classic/typo, caso typo
skolfartyg
- nave schola/scholar
skolfest
- festa scholar/de schola
skolfilm
- film educative/pedagogic
skolflicka
- puera de schola
skolflicksaktig
- pueril
skolflygplan
- avion pro exercitation primari/basic
skolfolk
- pedagogos
skolform
- typo de schola
skolfostran
- formation/education/instruction scholar
skolfoto
- photo(graphia) scholar
skolfranska
- francese scholar
skolfrånvaro
- absentia scholar/in classe/in schola, absent(e)ismo scholar;
- ~ med/utan tillstånd absentia justificate/non justificate
skolfröken
- maestra de schola
skolfux
- maestro pedante/pedantesc
skolfuxeri
- pedanteria
skolförening
- association/club eng [klab] scholar/de alumnos/de scholares
skolföreståndare
- director de schola
skolförsäkring
- assecurantia scholar
skolförvaltning
- administration de schola
skolgosse
- puero de schola
skolgrammatik
- grammatica scholar
skolgång
- (le) ir al schola, (le) frequentar le schola
skolgård
- corte/placia del schola/de recreation
skolhus
- casa scholar
skolhygien
- hygiene scholar
skolhälsovård
- medicina scholar
skolidrott
- sport scholar
skolinspektör
- inspector scholar
skolios
- med scoliose, scoliosis;
- person som lider av ~ scoliotico
skolk
- absentia (scholar) non justificate
skolka
- absentar se (del schola/del classe) sin justification
skolkamrat
- amico/camerada de schola/de classe, condiscipulo
skolkare
- scholar absente sin justification
skolkatalog
- catalogo scholar/de schola
skolklass
- classe
skolklocka
- (ur) horologio de schola;
- (ringklocka) campana de schola
skolkning
- absentia (scholar) non justificate
skolkoloni
- colonia scholar
skolkort
- (foto) photo(graphia) scholar;
- (till samfärdsmedel) billet de abonamento
skolkunskap
- saper/cognoscimento scholar
skolkurator
- assistente social del schola
skolkök
- (lokal) cocina scholar;
- (skolämne) inseniamento de cocina
skolla
- se 2skålla
skollag
- jur lege scholar;
- sport equipa de un schola
skolleda
- tedio del schola
skolledare
- director de schola
skolledning
- direction de schola
skollexikon
- lexico/dictionario (pro uso) scholar
skolliv
- vita scholar
skolljus
- testa/capite de studio
skollokal
- sala de classe, local scholar/de classe
skollov
- vacantias pl scholar
skolläkare
- medico scholar
skollärare
- maestro de schola
skollärdom
- erudition scholar/pedantesc, saper/cognoscentia/cognoscimento libresc
skolmagister
- maestro de schola
skolman
- pedagogo
skolmat
- alimento scholar
skolmatsal
- sala de mangiar [-d3-]
skolmiljö
- ambiente scholar
skolminister
- ministro del education/del instruction public
skolmogen
- preste pro le schola
skolmognad
- maturitate pro le schola
skolmognadsprov
- test eng del maturitate pro le schola
skolmuseum
- museo pedagogic/scholar
skolmyndighet
- autoritate scholar
skolmässig
- de schola
skolmästaraktig
- pedante/pedantesc
skolmästare
- maestro pedante/pedantesc;
- sport champion eng [tshæmpjön], campion del schola
skolmästeri
- pedanteria, pedantismo
skolmästerskap
- sport campionato del schola
skolmästra
- esser pedante/pedantesc
skolmåltid
- repasto scholar
skolmössa
- bonetto del schola
skolning
- education, formation, instruction, apprentissage [-ad3e]
skolorkester
- orchestra scholar/de un schola
skolpersonal
- personal docente
skolplikt
- obligation scholar, inseniamento/instruction/scholaritate obligatori
skolpliktig
- de etate scholar
skolpojke
- puero de schola
skolpojksaktig
- pueril
skolpolis
- policiero de schola
skolpolitik
- politica scholar
skolpolitisk
- de politica scholar
skolproblem
- problema scholar
skolprogram
- programma scholar
skolpsykolog
- psychologo scholar
skolradio
- radio scholar/educational
skolreform
- reforma scholar
skolreglemente
- regulamento scholar/de un schola
skolresa
- excursion/viage [-ad3e] scholar
skolresultat
- resultato scholar
skolridning
- equitation (del alte schola)
skolrädsla
- apprehension de ir al schola
skolråd
- (grupp) consilio de schola;
- (person) consiliero de schola
skolsal
- (sala de) classe
skolschema
- horario scholar, curriculo del schola, planification scholar
skolsjuk
- qui simula un maladia
skolsjuka
- maladia simulate/fingite
skolskepp
- nave schola/schilar
skolskjuts
- transporto/transportation public regular a e ab un schola
skolsköterska
- infirmera scholar
skolslips
- cravata de un schola
skolsprång
- sport (vid ridning) capriola
skolstadga
- regulamento scholar/de scholas
skolstart
- comenciamento scholar/del schola
skolstrejk
- exopero scholar
skolstrejka
- exoperar in un schola
skolstyrelse
- direction de schola
skolsystem
- systema scholar
skoltandläkare
- dentista scholar
skoltandvård
- servicio dental scholar
skolteater
- theatro scholar/pro scholares
skoltermin
- termino scholar
skoltid
- horas de schola/de classe, classe;
- (skolåren) (le) annos de scholaritate
skoltidning
- (utgiven av elever) jornal del schola;
- (officiell) jornal/revista pedagogic/educational
skoltrött
- fatigate del vita scholar
skoltrötthet
- fatiga scholar
skolturnering
- sport torneo (inter)scholar
skolunderbyggnad
- fundamento educational
skolundervisning
- inseniamento scholar
skolungdom
- juventute scholar/de schola
skoluniform
- uniforme de un schola
skoluppsats
- composition scholar
skoluppsatsämne
- thema scholar
skolutbildning
- education scholar
skolutflykt
- excursion scholar
skolutgåva
- edition (pro uso) scholar
skolvecka
- septimana scholar
skolvärld
- mundo scholar
skolväsen
- inseniamento, instruction public
skolväska
- sacco de scholar
skolämne
- materia de inseniamento
skoläst
- forma pro calceos/pro scarpas
skolästfiskar
- zool (familj) macrouridas
skolålder
- etate scholar
skolår
- anno scholar;
- ~en le annos de scholaritate
Skolöverstyrelsen
- le Consilio Superior del Education
skomakare
- reparator de calceaturas/de calceos/de scarpas, scarpero
skomakarlampa
- lampa/lampada de scarpero
skomakarpryl
- alesna
skomakarrealism
- fig realismo detaliate sin spirito
skomakarsyl
- alesna
skomakarverkstad
- officina de un scarpero/de un reparator de calceaturas/de calceos/de scarpas
skomakeri
- (arbetsplats) officina de un scarpero/de un reparator de calceos/de scarpas/de calceaturas;
- (arbete) reparation de calceaturas/de calceos/de scarpas
skona
- sparniar, eximer;
- (undanta) exemptar;
- (benåda) gratiar, amnestiar;
- ~ någon från något sparniar un cosa a un persona
skonare|skonert
- (el. skonert) sjö goletta, schooner eng [sku:nö]
skoning
- (beslag) ferramento;
- (kant) bordo
skoningslös
- impietose, inhuman, incaritabile, incompassibile, inclemente, implacabile, cruel, sin mercede, sin pietate, dur como un petra
skonsam
- indulgente, clemente, considerate, venial
skonsamhet
- indulgentia, clementia, consideration, venia, venialitate
skopa
- I s vaso de haurir;
- (skovel) pala
II v haurir
skopolamin|scopolamin
- (el. scopolamin) kem scopolamina
skoputsare
- lustrator de calceos/de scarpas, lustra-scarpas
skoputsning
- lustration de calceaturas/de calceos/de scarpas
skopverk
- draga
skorbut
- med scorbuto
skorbutisk
- med scorbutic
skorem
- corregia de calceo/de scarpa
skorpa
- I s (hårt överdrag) crusta, incrustation;
- kul biscuit dur;
- täcka med en ~ incrustar
II v ~ sig incrustar se
skorpbildning
- incrustation
skorpig
- crustose
skorpion
- zool scorpion;
- Skorpionen astron le Scorpion;
- ~er (ordning) scorpionidas
skorpionfisk
- zool scorpena
skorpmjöl
- kul pan grattate
skorpsmula
- crusta de pan
skorr
- (oljud) discordantia, dissonantia
skorra
- (ljuda oskönt) discordar, dissonar;
- tala med ~nde r språk parlar con un r uvular
skorrljud
- språk r uvular
skorrning
- språk r uvular
skorsten
- camino;
- röka som en ~ fumar como un camino
skorstenseld
- foco de camino
skorstensfejare
- netta-caminos, brossa-caminos
skorstenshatt|skorstenshuv
- (el. skorstenshuv) cappotta de camino
skorstenskrage|skorstenskrans
- (el. skorstenskrans) mantello del camino
skorstensmur
- muro de camino
skorstenspipa
- tubo de camino
skorstensreparatör
- fumista
skorstensrör
- tubo de camino
skorv
- I med furfure, favo
II sjö nave/vehiculo inferior
skorvaktig
- med furfuracee
skorvig
- med favose, furfuracee, furfurose
skorzonera
- bot scorzonera (hispanic)
skoskav
- excoriation al pede;
- få ~ excoriar se le pede;
- jag har fått ~ le calceos/scarpas me ha excoriate
skosnöre
- cordon/lacetto de calceo/de scarpa
skospänne
- bucla de calceo/de scarpa
skosula
- solea de calceo/de scarpa
skot
- sjö scotta;
- ta hem ~et stringer le scotta
skota
- sjö tirar le scotta
skoter
- scooter eng [sku:tö]
skoterförare
- scooterista [sku:tö-]
skotillverkare
- fabricante de calceaturas/de calceos/de scarpas
skotillverkning
- fabrication de calceaturas/de calceos/de scarpas
skotning
- sjö tirada/tirage [-ad3e] del scotta
skotsk
- scote, scotic, scotese;
- ~ whisky scotch eng [skåtsh]
skotska
- 1 språk lingua scotese 2 (kvinna) scotesa, scota
skotskrutig
- scotese
skott
- (från skjutvapen) colpo de foco, tiro, discarga;
- (knall) detonation;
- (laddning) carga;
- bot planton;
- sjö pariete de separation;
- sport tiro;
- lösa ~ cartuchas [-sh-] blanc;
- skarpa ~ ballas;
- skjuta ~ tirar, discargar;
- bot spicar, crescer, germinar, gemmar;
- som ett ~ fig multo rapidemente
skotta
- I v (snö) remover le nive
II s zool crenilabro
skottavla
- scopo
skottdag
- die/jorno intercalar
skotte
- scoto
skottehistoria
- historia scotese
skottfri
- a proba/prova de balla
skottfält
- portata/campo de tiro
skottglugg
- (för kanon) cannoniera
skotthål
- foramine de balla
skotthåll
- distantia de tiro, portata
skottkärra
- carretto de mano
Skottland
- Scotia
skottlinje
- linea de foco/de tiro
skottlossning
- tiro, tirada, tirage [-ad3e]
skottläge
- position pro tirar
skottriktning
- direction de tiro
skotträdd
- qui ha pavor de tiro
skotträdsla
- pavor de tiro
skottsalva
- fusilada
skottsekund
- secunda intercalar
skottskada
- vulnere/ferita de balla
skottspole
- volante
skottställning
- position pro tirar
skottsäker
- a proba/prova de balla
skottsår
- vulnere/ferita de balla
skottvidd
- portata
skottväxling
- excambio de colpos de foco/de tiros
skottår
- anno bissextil/intercalar
skov
- (period) periodo;
- (skede) epocha, era;
- med (anfall, ryck) attacco, rapto
skova
- crusta
skovel
- pala;
- (liten) paletta;
- (som mått) palata
skovelhjul
- rota a palas
skovig
- crustose
skovla
- haurir
skrabbig
- (skral) povre;
- (dålig) mal;
- (krasslig) indisposite
skraffera
- konst (skugga teckning) poner lineas umbrate, hachaturar [-sh-];
- (inrista teckning på) gravar
skraffering
- konst lineas umbrate, hachatura [-sh-];
- gravure fr [-vy:r]
skraj|skrajsen
- (el. skrajsen) pavorose;
- vara ~ haber pavor
skrajsenhet
- pavor
skrake|skrak
- (el. skrak) zool mergo;
- salt~ mergo albellus lat;
- små~ mergo serrator;
- stor~ mergo merganser lat
skral
- povre;
- (dålig) mal;
- (krasslig) indisposite;
- (skröplig) decrepite
skralna
- sjö vinden ~r le vento torna/gira contra le sol
skraltig
- (krasslig) indisposite;
- (dålig) mal;
- (rankig) in mal stato, ruinose
skramla
- I v (slamra) streper;
- (om mynt) tintinnar;
- (samla in) pagar cata uno su parte
II s joculo strepente
skramlig
- strepitose
skrammel
- strepito
skrammelkvartett
- mus quartetto Schrammel
skrangla
- mover se instabilemente
skranglig
- (ostadig) instabile;
- (vinglig) vacillante;
- (gänglig) alte e magre
skranglighet
- instabilitate, vacillamento, vacillation
skrank
- balustrada, barra, barriera;
- (lågt) parapetto it;
- (vid domstol) barra
skranka
- I s (spärr) barriera;
- (gräns) limite;
- inom lagens skrankor intra le limites del lege
II v separar per barrieras
skrapa
- I s grattator, raspator;
- (tillrättavisning) admonition, reprehension, reprimenda, blasmo
II v rader, grattar, raspar;
- ~ ihop reunir con difficultate
skrapbulle
- infante nascite longe tempore post le sorores e fratres
skrapjärn
- grattator, raspator
skrapkniv
- grattator, raspator
skraplott
- billet de lotteria a grattar
skrapning
- grattamento, radimento;
- med curettage [-ad3e]
skratt
- riso;
- brista ut i ~ erumper in riso;
- ett homeriskt ~ un riso homeric;
- ett klingande ~ un riso sonor;
- undertrycka ett ~ reprimer un riso;
- vrida sig av ~ torquer se de rider
skratta
- rider;
- få någon att ~ facer rider un persona;
- ~ åt någon derider un persona
skrattanfall|skrattattack
- (el. skrattattack) accesso/attacco de riso, risada
skrattare
- persona qui ride;
- få skrattarna på sin sida sollicitar le riso de totos
skrattgrop
- fossetta
skrattig
- inclinate a rider, qui ride sovente
skrattlust
- inclination a/de rider
skrattlysten
- inclinate a rider
skrattlystnad
- inclination a/de rider
skrattmuskel
- anat musculo del riso, risorio;
- dra på skrattmusklerna erumper in riso/in risada
skrattmås
- zool laro ridibunde
skrattparoxysm
- convulsion de riso, riso/risada convulsive
skrattretande
- risibile, ridicule, irrisori, hilarante, grottesc
skrattsalva
- explosion/cascada de riso/de risada
skrattspegel
- specula deformante/del riso
skrattsuccé|skrattsucce
- successo comic, triumpho de hilaritate
skrattögd
- con oculos ridente
skrea
- zool marcha [-sh-] (usque a 1 metro de longitude) de larvas de sciara e semisciara
skred
- avalanche fr [-la):sh]
skrev
- (byxgren) cruce de pantalon(es);
- anat organos genital
skreva
- I s (spricka) fissura;
- (klyfta) ravina
II v (stående/sittande) star/seder con le gambas aperte/large
skri
- crito
skria
- critar, dar critos
skriande
- fig flagrante, manifeste, horrende, violente;
- ~ orättvisa injustitia flagrante/horrende
skribent
- scriptor, autor, homine de litteras
skrida
- ir con passo solemne;
- (glida) glissar;
- ~ till handling/till verket passar al action
skridsko
- patin;
- åka ~r patinar
skridskobana
- pista/area de patinar/de patinage [-ad3e], patinatorio
skridskobeslag
- ferratura de patin
skridskolöpare
- patinator
skridskorem
- corregia de patin
skridskosegling
- navigation a vela de patinage [-ad3e]
skridskoskena
- lamina de patin
skridskotävling
- concurso de patinage [-ad3e]
skridskoåkare
- patinator
skridskoåkning
- patinage [-ad3e], skating eng [skeiting]
skrift
- 1 (text) scripto, texto;
- (skriftalster) scripto, documento, acto, opus, opusculo;
- (skriftsystem) scriptura;
- (skrivtecken) typo, character, littera, scriptura;
- (skriftbild) graphia;
- (handstil) scriptura, graphismo;
- den heliga Skriften le Scriptura Sacre/Sancte;
- fonetisk ~ scriptura phonetic;
- läran om sambandet mellan ~ och karaktär graphologia;
- läran om ~en graphonomia;
- oläslig ~ scriptura/graphia illegibile 2 se skriftermål
skrifta
- ~ sig rel (bikta sig) confessar
skriftalster
- scripto, documento, acto, opus, opusculo
skriftanalys
- analyse/analysis graphologic
skriftbild
- graphia
skriftenlig
- rel secundo le Scriptura/le Biblia
skriftermål
- rel (protestantiskt) preparation al communion;
- (katolskt) confession
skriftexpert
- graphologo, graphologista;
- rel exegeta;
- (islamisk) mullah;
- (judisk) scriba
skriftform
- i ~ per scripto
skriftlig
- scripte, per scripto;
- ~ framställan proposition per scripto;
- ~ tradition tradition scripte;
- ~t förhör interrogation scripte
skriftligen
- per scripto
skriftlärd
- rel exegeta;
- (judisk) scriba;
- (islamisk) mullah
skriftlös
- analphabetic
skriftprov
- proba/prova del scriptura
skriftpsykologi
- graphologia
skriftserie
- serie de scriptos/de operas/de opusculos
skriftspridare
- venditor ambulante
skriftspråk
- lingua/linguage [-ad3e] scripte scripte/litterari
skriftspråksform
- forma (del lingua) litterari
skriftställare
- homine de litteras, autor, scriptor
skriftställe
- rel parte/passage [-ad3e] del Scriptura/del Biblia
skrifttecken
- signo (ortho)graphic
skriftväxla
- corresponder
skriftväxling
- correspondentia
skrik
- crito, clamor
skrika
- critar, clamar;
- (skråla) vociferar;
- (tjuta, yla) ulular;
- (om spädbarn) vagir;
- (om färger) strider
skrikande
- clamorose, stridule, stridente
skrikhals
- critator, vociferator, ululator
skrikig
- critante, vociferante;
- (om färg) stridente
skrikighet
- vociferation
skrilla
- I s patin
II v patinar
skrin
- coffro, cassetta, scrinio, cassa
skrinda
- carro a/de feno
skrinlägga
- fig postponer (pro sempre), abandonar, renunciar
skrinna
- patinar
skrinnarbana
- pista/area de patinar/de patinage [-ad3e], patinatorio
skrinnare
- patinator
skrinning
- patinage [-ad3e], skating eng [skeiting]
skript
- data script eng
skripta
- se scripta
skriptorium
- cabinetto de travalio/de labor/de studio, studio
skriptum
- hist proba/prova scripte
skritt
- passo lente
skritta
- vader a passo lente
skriva
- scriber;
- (författa) scriber, componer;
- (stava) orthographiar;
- en egenhändigt skriven handling un holographo;
- ~ autograf autographiar;
- ~ av copiar, plagiar;
- ~ för en tidning collaborar a un jornal;
- ~ för hand scriber per mano;
- ~ in notar, registrar;
- ~ mellan raderna interlinear;
- ~ ner notar;
- ~ på ekon (teckna borgen) avalisar;
- ~ på maskin scriber a machina, dactylographar;
- ~ under signar, firmar, subscriber;
- ~ upp notar;
- ~ ut (från sjukhus) dehospitalisar;
- mus instrumentar;
- ~ över något på någon jur transferer un cosa a un altere persona;
- som är egenhändigt skrivet holographe
skrivarbete
- travalio/labor de scriptura
skrivare
- (person) scribano, secretario;
- data printer eng impressor, imprimitor
skrivarport
- data porta de impressor/de imprimitor
skrivbegåvning
- talento de scriptor
skrivbiträde
- commisso
skrivblock
- bloco de/pro scriber
skrivbok
- quaderno
skrivbord
- tabula a/de scriber, scriptorio, bureau fr [byro]
skrivbordslåda
- tiratorio
skrivbyrå
- I (möbel) tabula a/de scriber, scriptorio, bureau fr [byro]
II (kontor) agentia/officio/bureau fr [byro] a/de dactylographia
skrivdon
- articulos/materiales de officio/de bureau fr [byro]
skrivelse
- lettera, littera, message [-ad3e], missiva;
- som svar på er ~ in responsa a vostre lettera/littera
skriveri
- (handling) scriptura;
- (resultat) scriptos pl
skrivfel
- falta orthographic/de orthographia, error de penna/de scriptura, lapsus calami lat
skrivförnödenheter
- articulos/materiales de officio/de bureau fr [byro]
skrivgöra|skrivgöromål
- (el. skrivgöromål) scriptura
skrivhjälp
- assistentia de scriptura;
- (person) assistente de scriptura
skrivhäfte
- quaderno
skrivkarl
- scribano
skrivklåda
- passion/mania de scriber
skrivkonst
- arte de scriber;
- (skönskrift) calligraphia
skrivkramp
- crampo del scribente
skrivkrita
- creta
skrivkula
- (på skrivmaskin) balla de un machina a/de scriber
skrivkunnig
- qui sape scriber
skrivkunnighet
- cognoscentia de scriber
skrivmaskin
- machina a/de scriber, dactylographo;
- elektrisk ~ machina a/de scriber electronic/electric
skrivmaskinsband
- banda de un machina a/de scriber
skrivmaskinspapper
- papiro pro machina a/de scriber
skrivmaskinstangent
- clave de un machina a/de scriber
skrivmaskinsvals
- rolo de un machina a/de scriber
skrivmateriel
- articulos/materiales de officio/de bureau fr [byro]
skrivning
- proba/test eng scripte;
- (uppsats) composition
skrivpapper
- papiro a/de/pro scriber, papireria
skrivplats
- tabula a/de scriber, scriptorio, bureau fr [byro]
skrivpulpet
- scriptorio
skrivrubbning
- med dysgraphia
skrivrum
- cabinetto de travalio/de labor/de studio, studio
skrivsaker
- articulos/materiales de officio/de bureau fr [byro]
skrivstil
- (handskriven bokstav) littera/character manuscripte/de scriptura;
- (handstil) graphia;
- litt modo de scriber, stilo (de scriber);
- typ character/littera cursive/italic
skrivställ
- scriptoria
skrivsvårigheter
- med dysgraphia
skrivsätt
- (handstil) graphia;
- (stavning) orthographia;
- litt modo de scriber, stilo
skrivtecken
- signo (ortho)graphic, character, littera;
- (i form av bild) pictogramma
skrivträning
- exercitio de calligraphia
skrivövning
- exercitio de scriptura;
- (i skönskrift) exercitio de calligraphia
skrock
- credentia superstitiose, superstition
skrocka
- (om höns) cluc(c)ar;
- (om person) rider dulcemente
skrockande
- (från höns) cluc(c)a;
- (från person) riso dulce
skrockfull
- superstitiose
skrockfullhet
- superstitiositate
skrodera
- fanfaronar
skrodör
- fanfaron
skrofelartad
- med scrofulose
skrofler
- med scrofula, scrofulose, scrofulosis
skrofulos
- med scrofula, scrofulose, scrofulosis
skrofulös
- med scrofulose
skrot
- I ferralia;
- mil mitralia;
- av samma ~ och korn fig del mesme (mal) natura/character/qualitate;
- skjuta med ~ tirar con mitralia;
- värdelöst ~ ferralia incuperabile;
- återvinna ~ recuperar/recyclar ferralia
II (skrotupplag) deposito de ferralia
skrota
- 1 (förvandla till skrot) dismantellar, vender pro ferralia;
- fig (överge) abandonar 2 gå och ~ vader/circumerrar disoccupate, otiar 3 sjö (om vind) lentemente cambiar direction
skrotbil
- auto(mobile) a demolir/pro le ferralia
skrothandel
- (utövning) commercio del ferralia(s);
- (firma) commercio del ferraliero
skrothandlare
- ferraliero, mercante de ferralia
skrothög
- pila/cumulo/deposito de ferralia
skrotsamlare
- ferraliero
skrott
- (kärnhus) corde
skrotum
- anat scroto
skrotupplag
- deposito de ferralia
skrotvärde
- valor mercante del ferralia, valor como ferralia
skrov
- skeleto, corpore discarnate;
- sjö casco, corpore/carcassa de nave;
- flyg fuselage [-ad3e]
skrovlig
- aspere, rude, rugose;
- (om röst) rauc, rude
skrovlighet
- asperitate, raucitate, rugositate
skrovmål
- repasto abundante
skrubb
- I (litet utrymme) guarda-roba, cabinetto;
- (kyffe) cabana
II 1 (tillrättavisning) admonition, reprimenda, reprehension, blasmo 2 (skurborste) brossa a fricar
skrubba
- I s zool platessa
II s (tillrättavisning) admonition, reprimenda, reprehension, blasmo
III v fricar, brossar, grattar
skrubbsår
- med abration, grattatura
skrud
- habito de gala;
- (kyrklig) vestimento
skruda
- ~ sig i vestir se de
skrumpen
- crispate, arrugate, corrugate;
- (vissen) marcide;
- (rynkig) rugose
skrumplever
- med cirrhose/cirrhosis hepatic
skrumpna
- crispar se, arrugar se, corrugar se;
- (vissna) marce(sce)r
skrumpning
- med cirrhose, cirrhosis, involution
skrumpnjure
- med cirrhose/cirrhosis renal, nephrosclerose, nephrosclerosis
skrupel
- scrupulo, compunction
skrupelfri
- inscrupulose, sin scrupulos/compunction
skrupulös
- scrupulose
skrutinium
- scrutinio
skrutt
- 1 (skröplig gubbe) vetulo decrepite 2 (skräp) cosalia;
- det är bara ~ med henne illa es infirme/malade 3 (kärnhus) corde
skruttig
- povre;
- (dålig) mal;
- (krasslig) indisposite;
- (skröplig) decrepite
skruv
- vite;
- sport rotation, spiral;
- Arkimedes ~ vite de Archimedes;
- dra åt en ~ serrar un vite;
- dubbelgängad ~ vite a duple passos;
- enkelgängad ~ vite a un passo;
- fästa något med ~ar fixar un cosa con vites;
- ha en ~ lös fig esser folle;
- högergängad ~ vite con passo a dext(e)ra;
- lossa en ~ disserrar un vite;
- ta ~ fig haber le effecto intendite;
- vänstergängad ~ vite con passo a sinistra
skruva
- vitar, fixar con un vite;
- ~ i vitar
skruvad
- vitate, fixate con un vite;
- fig affectate, manierate
skruvbar
- que pote esser vitate
skruvboll
- sport balla rota(n)te/de rotation
skruvbult
- cavilia/bulon a vite
skruvformig
- helicoidal, helicoide
skruvgänga
- spira/passo de vite, spiral de vite, filetto
skruvhjul
- rota heliocoidal
skruvhopp
- sport salto rotative
skruvhuvud
- testa/capite de vite
skruvkapsyl
- capsula/tappo a (passo de) vite
skruvkoppel
- accopulamento a vite
skruvlinje
- mat spiral, helice
skruvlinjig
- mat spiral, spiralate, helicoidal, helicoide
skruvlock
- coperculo a (passo de) vite
skruvmejsel
- torna-vite
skruvnyckel
- clave a vite
skruvpalm
- bot pandano;
- ~er (familj) pandanaceas
skruvpenna
- stilo automatic
skruvpress
- pressa a vite
skruvrör
- tubo vitate
skruvrörelse
- movimento rotative
skruvstycke
- banco con tenalia a vite
skruvstäd
- banco con tenalia a vite
skruvväxel
- tekn ingranage helicoidal
skrymma
- prender grande spatio
skrymmande
- (som tar upp stor plats) que prende grande spatio;
- (som kräver stor plats) que require grande spatio
skrymsle
- angulo remote
skrymt
- hypocrisia
skrymta
- facer le hypocrita
skrymtaktig
- hypocrita
skrymtaktighet
- hypocrisia
skrymtare
- hypocrita
skrymteri
- hypocrisia
skrynkelfri
- inarrugabile
skrynkla
- (ar)rugar, corrugar
skrynklig
- (ar)rugate, rugose, corrugate
skrynklighet
- rugositate
skrynkling
- arrugation, corrugation
skryt
- fanfaronada, rodomontada, vangloria, vanteria, ostentation
skryta
- fanfaronar, ostentar, vantar se, vangloriar se;
- ~ med vantar se de
skrytaktig
- ostentative, ostentatiose, vanitose, vangloriose
skrytaktighet
- fanfaronada, ostentation, rodomontada, vangloria, vanteria
skrytare
- fanfaron, rodomonte
skrytbygge
- edification ostentative
skrythals
- fanfaron, rodomonte
skrytig
- ostentative, ostentatiose, vanitose, vangloriose
skrytighet
- fanfaronada, ostentation, rodomontada, vangloria, vanteria
skrytmåns
- fanfaron, rodomonte
skrytsam
- ostentative, ostentatiose, vanitose, vangloriose;
- ~ person fanfaron, rodomonte;
- ~t framhävande/uppträdande ostentation
skrytsamhet
- fanfaronada, ostentation, rodomontada, vangloria, vanteria
skräck
- horror, terror, pavor, espavento;
- injaga ~ i horrificar, terrificar, terrer, terrorisar
skräcka
- I s zool mergo femina
II v sjö (släppa efter) disserrar, laxar
skräckbild
- imagine terrificante/horripilante/horrorose/de horror
skräckexempel
- exemplo terrificante/horripilante/de horror, exemplo illustrativissime (de un cosa negative)
skräckfilm
- film de horror
skräckhistoria
- historia terrificante/horripilante/horrorose/de horror
skräckinjagande
- terribile, horribile, horripilante, horrorose, horrific, terrific, terrificante, tremende, horrende, espaventabile, timibile, truculente
skräckkabinett
- camera de horrores
skräckregemente
- terrorismo
skräckroman
- roman(ce) terrificante/horripilante/horrorose/de horror
skräckskildring
- historia terrificante/horripilante/horrorose/de horror
skräckslagen
- terrificate, terrorisate
skräcksyn
- imagine terrificante/horripilante/horrorose/de horror
skräckvälde
- terrorismo
skräcködla
- zool dinosauro
skräda
- (släthugga) applanar/lisiar con hacha [-sh-];
- (grovmala) molar a farina grosse;
- (sålla) colar, cribrar, passar per un cribro/un tamis, setassar, tamisar;
- inte ~ orden declarar su opinion, parlar liberemente
skrädda
- taliar e confectionar
skräddare
- sartor;
- zool (släkte) gerris lat
skräddarfågel
- zool othotomo
skräddargesäll
- apprentisse sartor
skräddarmuskel
- anat sartorio
skräddarmästare
- maestro sartor
skräddarställning
- sitta i ~ seder con le gambas cruciate
skräddarsydd
- taliate
skräddarverkstad
- officina de sartor, sartoreria
skrädderi
- (handling) mestiero de sartor;
- (plats) sartoreria, officina de sartor;
- som avser ~ sartorial
skrädkaka
- kul pan fresc de secale (facite con farina cribrate)
skrädyxa
- hacha [-sh-] a applanar/lisiar
skräll
- crac;
- fig disastro, sensation
skrälla
- crac(c)ar, crep(it)ar
skrälldus
- grande quantitate
skrälle
- cosa/persona decrepite/ruinose
skrällig
- I (om ljud) crac(c)ante, que crac(c)a, crep(it)ante, que crep(it)a
II (skröplig) decrepite;
- (dålig) mal;
- (sönder) rupte
skrällighet
- crac(c)amento, crepitation
skrämma
- espaventar, terrer, terrificar, horrificar, intimidar;
- bli skrämd espaventar se;
- vara skrämd haber pavor
skrämmande
- espaventabile, terribile, terrific, horrende, horrific, abhorrente, (ab)horribile, intimidabile
skrämsel
- pavor, terror, horror, atrocitate
skrämselhicka
- singulto de pavor
skrämselpropaganda
- propaganda abhorrente
skrämskott
- tiro/colpo de advertimento;
- fig menacia in le aere
skrän
- vociferation
skräna
- vociferar
skränare|skränfock|skränhals
- (el. skränfock, skränhals) ululator
skränig
- vociferante
skränighet
- vociferation
skräntärna
- zool sterna caspie
skräp
- cosalia, antiqualia, pacotilia, bric-à-brac fr, kitsch ty;
- det är bara ~ med henne illa es infirme/malade;
- det är ~ till karl ille es un viro incompetente
skräpa
- esser in disordine
skräpig
- disordinate, farraginose
skräpkammare
- camera de restos/de antiqualias/de cosalias
skräpp
- fanfaronada, rodomontada, vangloria, vanteria, ostentation
skräppa
- I v fanfaronar, ostentar, vantar se, vangloriar se
II s bot rumex lat;
- gårds~ rumex longifolie;
- krus~ rumex crispe;
- vatten~ rumex hydrolapathe
skräppapper
- papiralia
skrävel
- fanfaronada, rodomontada, vangloria, vanteria, ostentation
skrävelmåns
- fanfaron, rodomonte
skrävla
- fanfaronar, ostentar, vantar se, vangloriar se
skrävlare
- fanfaron, rodomonte
skrävleri
- fanfaronada, rodomontada, vangloria, vanteria, ostentation
skrävlig
- magniloquente, fastose, ostentatiose, vangloriose, vanitose, vistose
skrå
- I s (yrkesgrupp) hist guilda, corporation
II s (tuggtobak) tabaco a masticar
III adj oblique, diagonal, transversal, inclinate;
- som ligger på ~ transverse
skråanda
- spirito (egocentric) del guilda/del corporation
skråkant
- bisello, chanfreno [sh-]
skrål
- crito, clamor, vociferation
skråla
- critar, clamar, vociferar
skrålare
- vociferator
skrålhals
- vociferator
skrålig
- vociferante
skrålighet
- vociferation
skrålla
- ridicule cappello de femina
skråma
- I s excoriation, grattatura, lesion superficial
II v excoriar, grattar
skråmedlem
- confratre, collega;
- hist membro del guilda/del corporation
skråpansikte
- masca facial horripilante
skråpuk
- masca facial horripilante;
- fig persona fede (e deformate)
skråpuksansikte
- masca facial horripilante
skråremsa
- text banda de tela taliate obliquemente
skråväsen
- systema de guildas/de corporationes
skröna
- historia mendace/false
skröplig
- decrepite, fragile, debile
skröplighet
- decrepitude, fragilitate, debilitate
skubba
- (gnugga) fricar, frictionar;
- (springa) currer
skudda
- succuter, agitar;
- ~ stoftet av sina fötter succuter le pulvere de su calceas/de su scarpas
skuff
- (knuff) pulsata
skuffa
- pulsar
skugga
- I s umbra;
- följa någon som en ~ sequer un persona como su umbra;
- i ~n av al umbra de;
- kasta ~ på umbrar;
- ~n av ett tvivel umbra de dubita
II v (skydda från ljus) dar umbra, umbrar;
- (bevaka) persequer secretemente;
- konst umbrar
skuggbild
- silhouette fr [silwät], profilo;
- teckna i ~ silhouettar [-wät-]
skuggboxning
- boxa simulate, sciamachia [stsiamakia]
skuggestalt
- umbra
skuggfigur
- silhouette fr [silwät]
skuggfri
- sin umbra
skuggig
- umbratile, umbrose, umbrifere
skuggkabinett
- cabinetto umbra
skugglik
- como un umbra;
- (vag) vage
skugglinje
- konst linea umbrante
skuggliv
- vita decimate
skugglägga
- umbrar
skugglös
- sin umbra
skuggminister
- ministro umbra
skuggparti
- parte umbrate
skuggregering
- governamento umbra
skuggrik
- que da multe umbra, multo umbratile/umbrifere/umbrose
skuggsida
- latere umbrate/umbrose, latere in le/del umbra;
- fig reverso del medalia, inconveniente
skuggspel
- joco de umbras;
- teat theatro de umbras
skuggstreck
- konst linea umbrante
skuggtillvaro
- existentia decimate
skuggvärld
- mundo de umbras
skuggväxt
- bot planta de umbra
skula
- resto de alimento
skuld
- (förseelse, fel) culpa, falta;
- (orsak) causa;
- (gäld) debita;
- hand passivo;
- betala en ~ pagar un debita;
- ge någon ~en dar/attribuer/imputar le culpa a un persona;
- komma i ~ indebitar se;
- stå i ~ till esser indebitate a;
- sätta sig i ~ indebitar se;
- vara ~ till esser le causa de, esser responsabile de
skuldbelagd
- (med gäld) debitose, indebitate;
- (med förseelser) culpabile
skuldbelastad
- (med gäld) debitose, indebitate;
- (med förseelser) culpabile
skuldbelägga
- (med gäld) indebitar;
- (med förseelser) dar/attribuer/imputar le culpa (a)
skuldbrev
- ekon recognoscentia de debita, obligation
skuldbörda
- (av gäld) carga de debitas;
- (av förseelser) carga/peso de su faltas/su culpas
skulderblad
- anat scapula, omoplate, osso del humero
skulderbladskam
- anat apophyse, apophysis, acromial, acromion
skulderbladskammuskel
- anat musculo subscapular
skulderbladsmuskel
- anat musculo scapular
skulderbredd
- largor del spatulas/del humeros
skuldergördel
- anat cinctura scapular
skulderhöjd
- altor del spatula/del humero
skulderkläde
- rel scapulario
skuldfordran
- debita (active)
skuldfri
- sin debitas
skuldfråga
- problema/question del culpabilitate/del responsabilitate
skuldförbindelse
- ekon recognoscentia de debita, obligation
skuldkomplex
- psyk complexo de culpabilitate/de culpa
skuldkänsla
- senso/sentimento de culpa/de culpabilitate, remorso
skuldlös
- innocente, inculpabile, sin culpa, exempte de culpa
skuldlöshet
- innocentia
skuldmedvetande
- conscientia de culpa/de culpabilitate
skuldmedveten
- consciente de culpa/de culpabilitate/de su falta
skuldmedvetenhet
- conscientia de culpa/de culpabilitate
skuldpost
- ekon passivo
skuldra
- spatula, humero;
- ~ vid ~ spatula/humero a spatula/humero
skuldränta
- ekon interesse debitori
skuldsatt
- indebitate
skuldsedel
- ekon recognoscentia de debita, obligation
skuldsätta
- indebitar;
- ~ sig indebitar se
skuldtyngd
- (av gäld) cargate de debitas;
- (av förseelser) cargate de su culpas/de su faltas
skull
- för... ~ pro;
- för Guds ~ per le amor de Deo
skulle
- lantbr fenil
skulptera
- sculper
skulpterad
- sculpte
skulptris
- sculptrice
skulptur
- sculptura, statua
skulptural
- sculptural
skulpturblock
- bloco a sculper/a/de sculptura
skulpturgalleri
- galeria de sculpturas/de statuas
skulpturkonst
- arte sculptural, sculptura
skulpturmuseum
- glyptotheca
skulpturverk
- obra sculpite, sculptura
skulptör
- sculptor
skulptörateljé|skulptöratelje
- studio/atelier fr [atelje] de sculptor
skum
- I s scuma, spuma
II adj tenebrose, obscur, sinistre;
- fig suspecte
skumartad
- scumose, spumose, spumescente
skumbad
- banio de scuma
skumgummi
- gumma cauchu [-tshu] spuma/spumose/spongiose [-d3-]
skumgummimadrass
- matras de cauchu [-tshu] spuma
skumkam
- cresta/crista scumose/spumose/blanc
skumma
- scumar, spumar, effervescer;
- kul discremar, disbutyrar;
- ~ av vrede scumar de ira/de rabie, fumar;
- ~ igenom en text examinar un texto superficialmente
skummande
- scumose, spumose, spumescente, effervescente
skummig
- scumose, spumose, spumescente
skummis
- figura/persona suspecte
skummjölk
- kul lacte discremate
skumpa
- I v bascular, balanciar, succuter
II s champagne fr [sha)panj]
skumplast
- scuma plastic
skumrask
- tenebras;
- fig acto suspecte
skumraskaffär
- negotio/affaire fr [afä:r] suspecte
skumraskfigur
- figura/persona suspecte
skumslev
- kul scumatoria
skumsläckare
- extinctor a scuma (carbonic)
skumspruta
- extinctor a scuma (carbonic)
skumsynt
- de oculos turbide
skumtvätta
- lavar con scuma (de un solution mundificante)
skumögd
- de oculos turbide
skunk
- zool moffetta, skunk eng [skangk]
skur
- (av regn) parve cadita pluvial/de pluvia;
- (av hagel) pluvia de grandine;
- (av kulor/pilar) pluvia/grandine de ballas/de sagittas;
- i ur och ~ in omne tempores, al intemperie;
- spridda ~ar pluvia(s) dispersate
skura
- I s herald linea limitante (le areas de un blason);
- geol ravina erosive
II v fricar;
- (putsa) polir, brunir
skurborste
- brossa dur/a fricar
skurduk
- tela abrasive/de smerilio/de carborundum
skurgolv
- solo a fricar
skurgumsknä
- med hygroma in le sacco de phlegma sub le patella/le rotula
skurhink
- situla de/pro nettar
skurk
- criminal, villano, scelerato, bandito, brigante, ruffiano, malandrino
skurkaktig
- basse, vil, villan, scelerate, brigantesc
skurkaktighet
- villania, sceleratessa, ruffianeria
skurkstreck
- villania, sceleratessa, ruffianeria
skurlov
- (i skola) congedo/vacantias pl minor pro haber le classes nettate minutiosemente
skurmedel
- producto abrasive, abrasivo
skurning
- fricamento, friction;
- (putsning) polimento, brunimento
skurpulver
- pulvere abrasive/de smerilio
skurril
- grossier, rude, brusc, dur, vulgar
skurrilitet
- grosseria, vulgaritate
skursand
- sablo/arena de fricar/de nettar/de mundar
skurtrasa
- panno de/pro nettar
skuta
- parve nave/imbarcation de cargo
skutt
- salto
skutta
- saltar, currer saltante, trottar
skvader
- zool cruciamento fictive de un lepore e un urogallo, skvader sv
skvadron
- mil esquadron
skvala
- currer abundantemente;
- ~ ner (om regn) pluver torrentialmente
skvaller
- commatrage [-ad3e]
skvalleraktig
- qui commatra
skvalleraktighet
- commatrage [-ad3e]
skvallerbytta
- commatre
skvallerkrönika
- chronica scandalose/del scandalos
skvallerkäring|skvallerkärring
- (el. skvallerkärring) commatre
skvallermoster
- commatre
skvallerpress
- pressa a scandalos/a sensation
skvallerspalt
- columna a scandalos/a sensation
skvallerspegel
- speculo a fenestra
skvallertacka|skvallertant
- (el. skvallertant) commatre
skvallerväg
- ha fått veta något ~en saper per/via commatrage [-ad3e]
skvallra
- commatrar
skvallrare
- commatre
skvallrig
- qui commatra
skvallrighet
- commatrage [-ad3e]
skvalmusik
- (i radio) musica pop continue
skvalp
- (från vågor) sono de parve undas
skvalpa
- (om vågor) undear lentemente;
- (klucka) gurguliar
skvalpig
- sjö grosse
skvalregn
- pluvia forte/torrential
skvalregna
- pluver torrentialmente
skvaltkvarn
- parve molino de/a aqua
skvatt
- I inte ett ~ non le minime apparentia de, nulle umbra de
II ~ galen totalmente folle
skvattram
- bot ledo palustre
skvimpa
- ~ ut/över effunder (se)
skvätt
- (liten mängd vätska) qualque guttas pl;
- (rest) resto
skvätta
- I v ~ ut/över effunder (se)
II s zool saxicola
skvättvis
- in guttas
sky
- I s (moln) nube;
- (himmel) celo;
- (luft) aere;
- höja till ~arna fig elevar al nubes, laudar exaggeratemente, panegyrisar
II s kul succo de carne
III v evitar, fugir, repugnar;
- inte ~ någon möda sparniar nulle effortio
skyas
- himlen ~ le celo se coperi
skydd
- protection, defensa, custodia, tutela, prevention;
- (beskydd) protection, patronato, patronage [-ad3e], patrocinio, egide, auspicios pl;
- (asyl) asylo, refugio;
- (säkerhet) securitate;
- ge ~ åt proteger, defender, prender le defensa de;
- söka ~ cercar un loco secur;
- (politiskt) cercar asylo;
- under ~ av sub le egide/le auspicios pl de
skydda
- proteger, defender, preservar, declarar sub protection;
- ~d verkstad officina protective;
- ~s för stötar! fragile!;
- ~ för väta! tener sic!
skyddande
- protective, protector, de protection, preservative;
- (beskyddande) custodial, tutelar;
- ~ förklädnad/likhet zool mimese, mimesis, mimetismo;
- som besitter ~ förklädnad/likhet zool mimetic
skyddare
- protector, patrono
skydderska
- protectrice, patrona
skyddsande
- genio tutelar
skyddsanordning
- apparato de securitate
skyddsbild
- palladio
skyddsdamm
- esclusa
skyddsdräkt
- vestimento protective/de protection
skyddsfärg
- color protective/de camouflage fr [kamufla:3];
- besittning av ~ zool homochromia;
- som besitter ~ zool homochrome
skyddsfölje
- escorta, convoyo, convio
skyddsföreskrift
- directiva de securitate
skyddsförklädnad
- (vestimento de) camouflage fr [kamufla:3]
skyddsglas
- vitro de protection/de securitate
skyddsglasögon
- berillos de protection/de securitate
skyddshandske
- guanto de protection
skyddshelgon
- patrona, patrono
skyddshjälm
- casco de protection/de securitate
skyddshäkte
- prision preventive
skyddskommitté|skyddskommitte
- committee eng [kömiti]/comité fr [kåmite] de/pro securitate
skyddslag
- lege protective/de protection
skyddslager
- strato protective
skyddsling
- pupilla, pupillo, protégé fr [pråte3e]
skyddslös
- sin protection
skyddsmakt
- stato protective
skyddsmask
- masca/mascara de protection
skyddsmedel
- preservativo
skyddsmekanism
- mechanismo de securitate
skyddsmålning
- camouflage fr [kamufla:3]
skyddsnät
- rete de securitate
skyddsombud
- supervisor de securitate
skyddsområde
- mil importante zona militar (prohibite a estranieros)
skyddsomslag
- (till bok) copertura protective
skyddspatron
- patrono;
- (kvinnlig) patrona, protectrice
skyddsrum
- camera protective, refugio de protection antiaeree
skyddssökande
- (politisk) sollicitante de asylo
skyddstillsyn
- probation
skyddstjänst
- servicio de securitate
skyddstull
- doana protective
skyddsutrustning
- equipamento de protection
skyddsvakt
- guarda;
- (skyddsfölje) escorta, convoyo, convio
skyddsvall
- vallo;
- (vid befästning) terrapleno
skyddsvärn
- association semistatal pro cura de clientelas criminal
skyddsväst
- (vid fäktning) plastron fr [plastrå)]
skyddsympning
- med vaccination
skyddsängel
- angelo tutelar/guardiano/custode
skyddsåtgärd
- mesura de protection/de securitate
skyddsöverdag
- copertura de protection
skydrag
- tromba, typhon, cyclon
skyeterrier
- zool skyeterrier eng [skaiteriö]
skyfall
- pluvia torrential
skyffel
- bina, sarculo
skyffeljärn
- sarculo
skyffla
- binar, sarcular
skyfflare
- binator, sarculator
skygg
- timide, diffidente, verecunde
skygga
- I (bli rädd) haber pavor;
- (rygga tillbaka) recular
II (ge skugga) umbrar;
- (ge skydd) proteger;
- ~ för ögonen mot solen proteger le oculos al sol
skygghet
- timiditate, diffidentia, verecundia
skygglapp
- paraoculos, oculiera
skyhög
- altissime
skyig
- (om himmel) coperte de nubes legier [-d3-], nubilose
skyl
- lantbr mole de garbas
skyla
- I (hölja) coperir, mascar, occultar, dissimular, teger;
- (dölja) abstruder, celar, camouflar [-mu-]
II lantbr facer moles de garbas
skylab
- rymd laboratorio spatial, skylab eng [skailæb]
skyld
- (besläktad) cognate;
- (genom ingifte) affin
skyldig
- (till förseelse) culpabile;
- (pengar) debite;
- erkänna sig ~ till ett brott render se culpabile de un crimine;
- han är ~ mig pengar ille me debe moneta;
- känna sig ~ sentir se culpabile
skyldigförklara
- jur declarar culpabile
skyldigförklaring
- jur declaration/verdicto de culpabilitate
skyldighet
- deber, obligation;
- (till förseelse) culpabilitate
skyldighetsvisit
- visita perfunctori
skyldra|skyldra gevär|gevär
- (el. skyldra gevär) presentar (le) armas
skyldring
- presentation del armas
skyldskap
- (släktskap) parentato, parentela, cognation;
- (genom ingifte) affinitate;
- fig parentato, parentela, analogia, contiguitate, affinitate;
- visa ~ med esser parente a
skylift
- skylift eng [skailift]
skylight
- skylight eng [skailait]
skyline
- linea del tectos, profilo, silhouette fr [silwät]
skylla|Skylla
- I v imputar;
- ~ på (lägga skulden på) blasmar, mitter le culpa a;
- (urskulda sig) excusar se
II Skylla Scylla;
- mellan ~ och Charybdis inter Scylla e Charybdis
skyllerkur
- guarita
skylt
- placa, insignia, indicator
skylta
- (med varor) exponer, monstrar, mitter in monstra;
- (markera med skylt) marcar con/de placa/insignia/indicator
skyltdocka
- mannequin fr [mankä)]
skyltfönster
- monstra, vitrina
skyltlåda
- monstra, vitrina
skyltmonter
- monstra, vitrina
skyltning
- presentation/monstra mercantil
skyltskåp
- monstra, vitrina
skyltsöndag
- dominica de presentation/monstra mercantil
skyltvakt
- (handling) faction, guarda;
- (soldat) sentinella, guarda
skyltvaktskur
- guarita de sentinella
skymf
- calumnia, calumniation, injuria, insulto, affronto, ignominia, diffamation, ultrage [-ad3e], opprobrio, chicana [sh-]
skymfa
- dishonorar, diffamar, calumniar, conspuer, offender, injuriar, insultar, ultragiar [-d3-]
skymflig
- dishonorante, ignominiose, injuriose, ultragiose [-d3-], infamante, opprobriose, humilitante
skymflighet
- calumnia, calumniation, injuria, insulto, affronto, ignominia, diffamation, ultrage [-ad3e], opprobrio, chicana [sh-]
skymford
- parola/termino injuriose/diffamatori/ultragiose [-d3-]/de opprobrio, injuria, invectiva
skymma
- (bli kväll) esser inter duo luces, facer se nocte, devenir nocte;
- (fördunkla) obscurar;
- (dölja) celar, impedir le vista
skymmel
- zool cavallo blanc con singule pilos gris o rubee/rubeastre
skymning
- crepusculo
skymningsaktig
- crepuscular
skymningsdager
- lumine/luce crepuscular, crepusculo
skymningsdjur
- animal crepuscular
skymningsdunkel
- I adj medio obscur, semiobscur
II s crepusculo del vespere, penumbra, semiobscuritate
skymningsfenomen
- phenomeno luminose del crepusculo/del aurora
skymningsljus
- lumine/luce crepuscular, crepusculo
skymningsmörker
- crepusculo del vespere, penumbra, semiobscuritate
skymningstimme
- hora crepuscular/del crepusculo
skymt
- breve vision, umbra;
- (tillstymmelse) grano;
- en ~ av hopp un grano de sperantia;
- se en ~ av intervider, vider pro un instante
skymta
- (skönja) intervider;
- (skönjas) esser a pena distinguibile
skynda
- ~ på (driva på) hastar, precipitar, (ac)celerar, urger;
- ~ sig hastar se, precipitar se
skyndsam
- rapide, veloce;
- (angelägen) urgente;
- (ofördröjlig) immediate, prompte
skyndsamhet
- haste, pressa, precipitation, rapiditate, velocitate, urgentia
skynke
- (pecia de) tela;
- vara ett rött ~ för någon fig eveliar aggression in un persona
skyskrapa
- gratta-celo
skyt
- hist scytha, scythico
Skytien
- Scythia
skytisk
- hist scythic
skytiska
- hist 1 språk scythico 2 (kvinna) scytha, scythica
skytt
- (med eldvapen) tirator, fusilero;
- (med båge) sagittario;
- sport tirator;
- Skytten astron Sagittario
skytte
- tiro
skyttefest
- festa de tiro
skytteförening
- association/societate/club eng [klab] de tiro
skyttegrav
- mil trenchea [-sh-]
skyttekung
- sport rege del tiratores
skyttel
- volante
skytteldiplomati
- diplomatica volante
skytteliga
- sport liga de tiratores
skytteltrafik
- traffico navetta
skyttetävling
- concurso de tiro
skyttevärn
- mil cavo del tirator/de protection
skytäckt
- (om himmel) coperte de nubes legier [-d3-], nubilose
skäck
- zool cavallo blanc e multicolor
skäckig
- zool blanc e multicolor
skädda
- zool platessa
skägg
- barba;
- bära ~ barbar;
- låta ~et växa barbar;
- med ~ barbate, barbute
skäggam
- zool gypaeto (barbate)
skäggbevuxen
- barbate, barbute
skäggbotten
- mento;
- mörk ~ mento blau
skäggdopping
- zool podiceps cristate
skäggfinne
- med sycosis
skäggfjun
- pilo fin de barba
skäggig
- barbate, barbute
skägglavar
- bot (släkte) usnea
skägglös
- disbarbate, sin barba, imberbe
skäggprydd
- barbate, barbute
skäggriska
- bot lactario torminosus lat
skäggstrå
- pilo de barba
skäggstubb
- stupula de barba
skäggsvamp
- med sycosis
skäggväxt
- barba
skäggvårta
- verruca hirsute
skäkt
- rel macellation ritual judee
skäkta
- I v rel macellar secundo un ritual judee
II zool cimice
skäktning
- rel macellation ritual judee
skäl
- 1 (orsak) causa, motivo, ration, argumento, occasion;
- anföra starka ~ adducer argumentos pesante/importante;
- det vore kanske ~ att... forsan (il) esserea consiliabile (+ ren inf);
- väga ~en för och emot considerar le avantages [-ad3es] e le disavantages/le convenientes e le inconvenientes 2 (vägkorsning) cruciamento 3 text section
skälig
- (rimlig) rationabile;
- (rättvis) juste;
- (berättigad) legitime
skäligen
- bastante, satis
skäll
- reprimenda, reprehension, objurgation
skälla
- I v (ge skall) latrar;
- ~ ut fig reprimendar, inveher, objurgar, vituperar
II s campana
skällko
- vacca (con) campana
skällning
- reprimenda, reprehension, objurgation
skällsord
- invectiva
skälm
- (spjuver) galliardo, burlator, farsator, picaro sp;
- (skojare) canalia, charlatan fr [sharlata)]
skälmaktig
- burlesc, picaresc
skälmaktighet
- galliardia
skälmroman
- roman(ce) picaresc
skälmsk
- picaresc
skälva
- I v tremer, fremer, tremular, trepidar
II s tremor, fremito;
- med trepidation
skälvan
- tremor, fremito;
- med trepidation
skälvande
- tremule, trepide, fremente
skälvning
- tremor, fremito;
- med trepidation
skämd
- (om frukt) putride;
- (om kött/vatten) putride, corrupte;
- (om luft) vitiate
skämma
- guastar, vitiar;
- ~ bort guastar, vitiar;
- ~ ut disgratiar, scandalisar, dishonorar, compromitter;
- ~s haber vergonia
skämt
- burla, buffoneria, joco;
- på ~ como un burla
skämta
- burlar, jocar
skämtare
- burlator, buffon
skämtartikel
- articulo jocose/jocular
skämtbild
- caricatura
skämthistoria
- historia comic/divertente
skämtlynne
- spirito jocose
skämtlysten
- inclinate a burlar
skämtlystnad
- inclination a/de burlar
skämtsam
- jocose, jocular
skämtsamhet
- jocositate
skämttecknare
- cartoonista [ka:tu:n-]
skämtteckning
- designo humoristic, cartoon eng [ka:tu:n]
skämttidning
- revista humoristic
skämtvis
- como un burla
skända
- (kränka) violar, dishonorar, profanar;
- (våldta) violar;
- (gyckla med) rider (se) de
skändare
- violator, profanator
skändlig
- vergoniose, scandalose, dishonorante, dishonorabile, ignominiose, turpide, indigne, infame, opprobriose, vil, villan
skändlighet
- vergonia, scandalo, infamia, turpitude, bassessa, disgratia, villania
skänk
- I (möbel) buffet fr [byfe], credentia
II (gåva) dono;
- få till ~s haber gratis/gratuite
skänka
- donar;
- ~ bort facer dono de, distribuer;
- ~ i infunder, servir
skänkel
- gamba
skänkrum
- camera de servicio/de credentia
skär
- I adj 1 (rosa) rosa, rosate, rosastre, rosee 2 (ren) pur;
- (klar) clar
II s 1 (liten klippö) parve insula roccose 2 (egg) talia;
- sport (glidtag vid skridskoåkning) passo glissante de patinage [-ad3e]/de un patinator
skära
- I s 1 (bågformigt eggverktyg) falce;
- (måne i första kvarteret) luna nove, nove luna;
- hammaren och ~n le falce e le martello 2 bot bidente, serratula;
- brun~ bidente tripartite;
- fjäll~ serratula alpin;
- grön~ bidente radiate;
- nick~ bidente cernue;
- ängs~ serratula tinctori
II v trenchar [-sh-], taliar, secar;
- med incider, incisar, facer un incision;
- ~ av abscinder, amputar;
- (isolera) isolar;
- ~ bröd/kött trenchar le pan/le carne;
- ~ in insecar, incisar, gravar;
- ~ ner reducer;
- (med skära) falcar;
- ~ tänder facer strider le dentes;
- ~ ut excider, taliar
skärande
- secante, incisive, incisori, trenchante [-sh-], acute;
- (om ljud) stridente;
- (om smärta) acute, violente, lancinante;
- mat secante
skärapparat
- instrumento trenchante [-sh-]
skärare
- trenchator [-sh-], secator, taliator
skärbar
- secabile
skärbräda|skärbräde
- (el. skärbräde) planca pro secar/trenchar [-sh-]
skärbrännare
- apparato oxyacetylenic
skärböna
- bot phaseolo taliate/secate
skäregg
- talia
skärfläcka
- zool recurviostra avocetta lat, avoceto, avocetta
skärformad|skärformig
- (el. skärformig) falciforme;
- bot falcate
skärgård
- archipelago
skärgårdbefolkning
- population insular/archipelago
skärgårdbo
- habitante del archipelago, insulano
skärgårdstrafik
- traffico del archipelago
skärhyad|skärhyllt
- (el. skärhyllt) de un carnation/pelle rosate/rosee
skärkarl
- habitante del archipelago, insulano, insulario
skärkindad
- de genas rosate/rosee
skärm
- I (föremål som ger skydd) schermo;
- (mot vind) paravento;
- (mot sol) tenta;
- (på mössa) visiera;
- (beskydd) protection;
- (bildskärm) schermo
II bot umbella;
- som bildar ~ umbellifere
skärma
- proteger (per schermos/per un schermo)
skärmaskin
- machina a/de secar/taliar/trenchar [-sh-]
skärmbild
- med imagine radiographic/super schermo
skärmbilda
- med radiographar
skärmbildande
- bot umbellifere;
- ~ växter (familj) umbelliferas
skärmbildsundersökning
- med radiographia
skärmblad
- bot umbella
skärmfjäll
- bot gluma
skärmformig
- bot umbelliforme
skärmlampa
- lampa a/de schermo
skärmlös
- (om mössa) sin visiera
skärmmössa
- bonetto con visiera
skärmning
- protection (per schermos/per un schermo)
skärmtak
- tecto protector, marquise fr [marki:z]
skärmytsla
- mil scaramuciar
skärmytsling
- mil, fig scaramucia;
- deltagare i en ~ scaramuciator
skärning
- (korsning) cruciamento, intersection;
- (avgränsande linje) (linea de) separation, limite;
- mat intersection;
- tekn trenchamento [-sh-] con un apparato oxyacetylenic
skärningspunkt
- puncto de intersection, nodo
skärp
- cinctura;
- (långt knytskärp) charpa [sh-]
skärpa
- I s acritate, virulentia, causticitate, acrimonia, mordacitate;
- (stränghet) severitate;
- (tydlighet) acuitate, nettitate, nitiditate, precision;
- (skarpsinnighet) sagacitate, perspicacia, perspicacitate, subtilitate, acuitate, acutessa;
- foto acuitate, nettitate, nitiditate;
- ställa in ~n foto focalisar
II v (göra skarpare) affilar, acutiar;
- (göra svårare) acutiar, exacerbar, aggravar, intensificar;
- ~ kontrollen av ett område intensificar le controlo super un zona;
- ~ sig concentrar se, recolliger se;
- ~ sinnet acutiar/exercitar le spirito/le mente
skärpedjup
- foto profunditate de campo/de foco
skärpiplärka
- zool antho litoral
skärpning
- acutiamento, exacerbation, aggravation, intensification;
- en ~ av situationen un aggravation del situation
skärpspänne
- bucla de cinctura
skärpt
- (vässad) acute, punctute, affilate;
- fig (uppmärksam) attente, attentive;
- (klyftig) intelligente, sagace, de un intelligentia acute/subtil, de un spirito perspicace/subtil
skärra
- I s zool caprimulgo
II v 1 (skrämma, oroa) espaventar, terrer, terrificar, horrificar, intimidar 2 (knarra) streper, strider
skärrad
- espaventate;
- bli ~ espaventar se;
- vara ~ haber pavor
skärrfåglar
- zool (ordning) caprimulgiformes
skärröd
- rosastre
skärseld
- purgatorio
skärskåda
- reguardar/spectar attentemente, examinar, scrut(in)ar
skärskådan|skärskådning
- (el. skärskådning) examination, scrutinio
skärslipare
- acutiator de cisorios
skärsnultra
- zool crenilabro
skärsår
- med sectura, plaga
skärtorsdagen
- le Jovedi Sancte
skärv
- 1 (liten slant) moneta, centimo 2 (splitterbit) fragmento, morsello
skärva
- I s fragmento (rupte)
II v rumper in fragmentos
skärverktyg
- instrumento incisori/trenchante [-sh-]
skärvfrö
- bot thlaspi
skåda
- (se) vider;
- (betrakta) reguardar, spectar
skådebröd
- rel pan monstrabile/de monstra;
- fig cosa que on non debe toccar (solmente spectar)
skådelysten
- curiose
skådeplats
- arena
skådespel
- teat spectaculo, pièce fr [pjäs] de theatro spectacular
skådespela
- representar, mitter/poner in scena
skådespelare
- actor
skådespelarkarriär
- carriera dramatic
skådespelarkonst
- arte theatral/dramatic/scenic
skådespelartalang
- talento scenic
skådespelaryrke
- mestiero theatral/dramatic/scenic
skådespelerska
- actrice
skådis
- actor
skål
- I s (låg) platto;
- (djupare) cuppa;
- (välgångsskål) toast eng [toust];
- föreslå/utbringa en ~ proponer un toast
II interj ~! a vostre sanitate!
skåla
- toastar [toust-]
skålad
- patelliforme
skålformad|skålformig
- (el. skålformig) patelliforme
skålig
- patelliforme
skålla
- I v kul, med escaldar
II s (tunn platta) lamella, lamina;
- (beslag) ferramento;
- (skoning) bordo
skållhet
- escaldante calde, caldissime
skållning
- kul, med escaldatura
skållvatten
- aqua escaldante
skålsnäcka
- zool patella, ancylus fluviatilis lat
Skåne
- Scania
skånegård
- ferma scanic
Skåneland
- hist Terra Scaniae lat
skåning
- habitante de Scania
skånsk
- scanic, de Scania
skånska
- 1 språk (dialekt) dialecto scanic 2 (kvinna) femina de Scania
skåp
- armario;
- visa var ~et ska stå fig monstrar qui ha le derecto de decider
skåpbil
- furgon
skåpdörr
- porta de armario
skåpsupa
- prender bibitas alcoholic/spirituose furtivemente
skåpsupare
- bibitor furtive
skåpsäng
- lecto fixate al pariete(s) con al latere curte un armario
skåpäta
- mangiar [-d3-] in le dispensa
skåra
- I s fissura, incision;
- (rispa) grattamento
II v finder, facer un incision;
- (rispa) grattar
sköka
- put(an)a, prostitute
sköld
- (försvarsvapen) scuto;
- (beskydd) egide, palladio, protection, scuto;
- herald blason;
- zool carapace;
- klämma någon mellan ~arna fig offender un persona deliberatemente
sköldborg
- hist testudine
sköldbrosk
- anat cartilagine thyroide
sköldbärare
- scutero
sköldebrev
- hist lettera/littera de nobilitate (e scuto)
sköldemärke
- herald insignia de un blason
sköldkörtel
- anat glandula thyroide
sköldkörtelhormon
- fysiol hormon thyroide, thyroxina
sköldkörtelinflammation
- med thyroiditis
sköldlavar
- bot (släkte) peltigera
sköldlus
- zool cochinilia [-sh-], kermes
sköldmärke
- herald insignia de un blason
sköldmö
- hist amazon
sköldpadd
- scalia de tortuca/de testudine
sköldpadda
- zool testudine, tortuca;
- sköldpaddor (ordning) testudinata, chelonia
sköldpaddsaktig
- testudinee, chelonian
sköldpaddssoppa
- kul suppa de tortuca/de testudine
sköldtak
- hist testudine
skölja
- rinciar, lavar
sköljare
- rinciator
sköljkanna
- med irrigator
sköljkopp
- cuppa a rinciar/a lavar
sköljmaskin
- machina a/de rinciar, rinciator
sköljmedel
- agente dulcificante
sköljning
- rinciage [-ad3e], rinciamento, lavage [-ad3e], lavatura
sköljrum
- camera de lavage [-ad3e], lavatorio
sköljskål
- bassino a rinciar/a lavar
sköljvatten
- aqua de rinciamento, lavatura
skölp
- gubia
skölpa
- taliar con un gubia
skön
- I adj (vacker) belle;
- (angenäm) agradabile;
- (bekväm) confortabile;
- de ~a konsterna le belle artes;
- en ~ historia iron un cosa pauco/poco belle/agradabile
II s (gottfinnande) opinion, judicio, estimation, criterio, arbitrarietate, appreciation, valutation;
- efter eget ~ a voluntate, como place, ad libitum lat, ad lib.
skönande
- snob eng esthetic
skönhet
- beltate
skönhetdyrkare
- esthet(ist)a
skönhetsbehandling
- tractamento del beltate
skönhetsdrift
- instincto de beltate
skönhetsdrottning
- regina de beltate
skönhetsdyrkan
- culto del beltate
skönhetsfel
- parve defecto, imperfection/error legier [-d3-]/sin gravitate
skönhetsfläck
- macula de beltate, musca
skönhetsideal
- ideal de beltate
skönhetsinstitut
- instituto de beltate
skönhetsintryck
- impression esthetic/de beltate
skönhetskult
- culto del beltate
skönhetskänsla
- senso/sentimento esthetic/del beltate
skönhetslängtan
- invidia/desiro fervente de beltate
skönhetsmedel
- producto cosmetic/de beltate, cosmetico
skönhetsråd
- commission de controlo del architectura urban
skönhetssalon
- salon/instituto de beltate
skönhetssinne
- senso/sentimento esthetic/del beltate
skönhetssyn
- vista esthetic/de beltate
skönhetssynpunkt
- puncto de vista esthetic/de beltate
skönhetssömn
- parve somno
skönhetstävling
- concurso de beltate
skönhetstörst
- invidia/desiro fervente de beltate
skönhetsupplevelse
- emotion esthetic/de beltate
skönhetsvärde
- valor esthetic
skönhetsvård
- tractamento del beltate
skönja
- (a pena) discerner/perciper
skönjbar
- (a pena) discernibile
skönklingande
- melodiose, harmoniose
skönlitteratur
- belles-lettres fr [beletr]
skönlitterär
- belletristic
skönmåla
- fig exaggerar le aspecto positive
skönmålning
- exaggeration del aspecto positive
skönskrift
- scriptura calligraphic, calligraphia;
- åstadkomma ~ calligraphiar
skönskrivare
- calligrapho
skönsmässig
- a voluntate, como place, ad libitum lat
skönstaxera
- taxar de/ex officio
skönstaxering
- taxation de/ex officio
skönsång
- mus bel canto it
skör
- tenere, delicate, fragile
sköra
- I v 1 sjö facer lacerar se/fissurar se 2 (göra skörare) facer plus fragile
II s (spricka i trävirke) fissura in ligno;
- (reva i segel) laceration/ruptura/grattatura in un vela
skörbjugg
- med scorbuto;
- som lider av ~ scorbutic
skörbjuggsört
- bot coc(h)learia (officinal)
skörd
- recolta;
- rik ~ recolta abundante
skörda
- recoltar, recolliger;
- ~ beröm recoltar elogio
skördare
- recoltator
skördeand
- tempore del recolta
skördearbetare
- recoltator
skördearbete
- recolta
skördeenhet
- unitate statistic del recolta
skördefest
- festa del recolta
skördefolk
- recoltatores
skördekatastrof
- recolta disastrose
skördemaskin
- machina a/de recoltar;
- (slåttermaskin) falcator
skördemogen
- matur
skördemånad
- augusto
skördepermission
- permission/congedo pro adjutar in le recolta
skörderesultat
- resultato del recolta
skördeskada
- damno al recolta
skördeskadeskydd
- assecurantia contra damnos al recolta (a causa de tempore disfavorabile)
skördetid
- tempore del recolta
skördetröska
- falcator combinate
skördeutfall
- resultato del recolta
skördeutsikter
- perspectivas del recolta
skördeöverskott
- recolta exuberante
skörhet
- teneressa, delicatessa, fragilitate
skörl
- miner turmalina nigre, schorlita
skörlevnad
- vita immoral/vitiose
skörning
- sjö laceration
skört
- (på jacka/rock) traino;
- (på frack) cauda
skörta
- (ta oskäligt betalt av) demandar un precio troppo alte, supercargar;
- ~ upp (fästa upp) attachar [-sh-], nodar, ligar, fixar
sköt
- fiske rete flottante
sköta
- (vårda) curar, prender cura de;
- (behandla) tractar;
- (förestå) gerer administrar, diriger, gerer;
- (hantera) manear, tractar, operar;
- med curar, medicar;
- ~ om curar, prender cura de;
- ~ sig comportar se (ben)
skötare
- med infirmero, hospitalero, guarda-malado(s)
skötbord
- tabula a/de puericultura
skötbåt
- fiske barca pro pisca con retes flottante
sköte
- (famn) gremio;
- (underliv) organo/partes genital/sexual, genitales
skötebarn
- (gunstling) favorito, preferito
sköterska
- med infirmera
sköterskeelev
- med apprentisse infirmera
skötesynd
- grosseria, impertinentia, insolentia
skötrum
- camera pro cambiamento de neonatos/de bebes
skötsam
- (stadgad) serie;
- (plikttrogen) conscientiose
skötsamhet
- (stadga) serietate;
- (pliktkänsla) conscientia
skötsel
- (vård) cura;
- (behandling) tractamento;
- (ledning) administration, direction, gerentia;
- med cura, curation, tractamento
skötselråd
- instruction(es) pro le uso, nota explicative;
- (på plagg) instruction(es) de lavage [-ad3e]/pro le lavage
skövla
- devastar;
- (ödelägga) destruer, desolar, demolir, ruinar
skövlare
- devastator;
- (ödeläggare) destructor, desolator, demolitor
skövling
- devastation;
- (ödeläggelse) destruction, deletion, desolation, demolition, ruinamento
skövlingståg
- piliage [-ad3e], incursion
slabb
- I adj sjö laxe
II s (slabbande) (le) manear mal un liquido;
- (snösörja) nive semifundite;
- (modd) fango;
- (smutsvatten) aqua usate/residuari
slabba
- manear mal un liquido;
- ~ ner facer immunde/sordide con un liquido
slabbande
- le manear mal un liquido
slabbgöra
- labor/travalio immunde
slabbig
- (våt och smutsig) humide/molliate e immunde;
- (slafsig) disordinate, negligente
slack
- sjö laxe
slacka
- sjö (vara slack) esser laxe;
- (göra slack) distender, laxar
slacks
- slacks eng [slæks]
sladd
- 1 el filo electric, flexo;
- sjö extremitate de un ammarra/de un cablo;
- fig (återstod) resto;
- komma på ~en fig serrar/stringer le filas/le rangos 2 (slirning) derapage [-ad3e];
- lantbr hirpice
sladda
- 1 (slira) facer un derapage [-ad3e], derapar 2 (komma efter) arretrar, remaner retro
sladdbarn
- infante nascite longe tempore post le sorores e fratres
sladder
- commatrage [-ad3e]
sladderaktig
- qui commatra
sladderaktighet
- inclination de commatrar
sladderkäring|sladderkärring
- (el. sladderkärring) commatre
sladdermaja|sladdertacka
- (el. sladdertacka) commatre
sladdlampa
- lampa portative/portabile/de mano
sladdlös
- el sin corda/cordon/filo
sladdra
- commatrar
sladdrig
- 1 (sladderaktig) qui commatra 2 (slapp) laxe, flaccide;
- (om tyg) legier [-d3-]
sladdrighet
- inclination de commatrar;
- (slapphet) laxitate, flacciditate;
- (hos tyg) legieressa [-d3-]
sladdvinda
- bobina de flexo
slaf
- lecto
slafa
- dormir
slafs
- I persona disordinate/negligente
II (slafsande) negligentia
slafsa
- I s femina disordinate/negligente
II v (sörpla) (ab)sorber/biber rumorosemente/ruitosemente
slafsande
- (slarv) negligentia
slafsig
- inattente, disordinate, negligente
slafsighet
- negligentia
slag
- 1 (sort) specie, sorta, genere, typo, classe, varietate;
- biol specie;
- all ~s böcker tote sorta/classe de libros;
- ett nytt ~s blomma un nove specie/varietate de flor; i sitt ~ in su specie/genere, sui generis lat 2 (stöt, smäll) colpo, percussion;
- (klockas) sono;
- (hjärtas) palpitation, battimento;
- (puls) pulso, pulsation;
- (chock) colpo, perdita;
- (stund) momento;
- (varv) torno, revolution;
- med apoplexia;
- mil battalia;
- ett hårt ~ fig un colpo dur, un perdita sensibile;
- ett ~ i ansiktet un colpo in le facie;
- fig un information/parola impreviste/trenchante [-sh-];
- ett ~ i luften un colpo mancate;
- fig un action sin effecto;
- få ~ med esser colpate de apoplexia;
- göra ~ i saken fig mitter/poner se al obra/al labor/al travalio, mitter/poner se a laborar/a travaliar;
- i ett ~ (plötsligt) subito;
- ~ i ~ in un succession rapide;
- slå ett ~ för fig ~ propagar pro, supportar; ~ under bältet sport colpo basse;
- ~et vid Waterloo le battalia de Waterloo;
- vara ur ~ non esser in forma;
- vrida om nyckeln två ~ facer duo tornos con le clave, tornar le clave duo vices;
- vänta ett ~! un momento!
slaga
- lantbr flagello
slaganfall
- med (colpo/attacco de) apoplexia
slagbar
- vincibile
slagbjörn
- zool urso que attacca
slagbom
- barriera, barrage [-ad3e];
- text pertica de carga(mento)
slagbord
- tabula plicante/plicabile/basculante
slagdänga
- mus canto/cantilena/melodia popular
slagen
- (besegrad) vincite;
- ~ av en blixt colpate de un fulmine;
- ~ av häpnad stupefacte, stupide
slagfast
- resistente a colpos
slagfjäder
- resorto a/de percussion
slagfält
- campo de battalia
slagfärdig
- fig prompte al replica
slagfärdighet
- fig promptitude de replica, argutia, vivacitate de spirito
slagg
- scoria
slagga
- 1 (bilda slagg) scorificar;
- (befria från slagg) purificar de scoria, remover scoria;
- ~ sig, ~s scorificar 2 (sova) dormir
slaggbildning
- scorification
slaggfri
- sin scoria
slagghalt
- contento/percentage [-ad3e] de scoria
slagghög
- pila de scoria
slaggig
- scoriacee
slaggsten
- bricca de scoria
slaggull
- lana de scoria
slaghållfast
- resistente a colpos
slaghök
- zool astor/astur gentil
slaginstrument
- mus instrumento a/de percussion
slagkraft
- poter, potentia, fortia, efficacia
slagkraftig
- effective, efficace
slaglinje
- mil linea de battalia/de combatto
slaglåsgevär
- fusil a/de percussion
slagnummer
- successo
slagord
- expression de moda, slogan eng [slougön]
slagordning
- mil ordine de battalia;
- hist phalange
slagprov
- proba de colpos
slagpåse
- sport punching ball eng [pantshing bå:l]
slagregn
- pluvia torrential
slagruta
- baston augural;
- undersökning med ~ rhabdomantia
slagruteman
- rhabdomante, rhabdomantico, radiesthesista
slagrörd
- med colpate de apoplexia
slagseghet
- tekn resistentia a chocs [sh-]
slagsida
- sjö inclination lateral/a un latere;
- ha ~ inclinar se al latere;
- fig esser disequilibrate
slagskepp
- mil cuirassato, vascello de combatto, nave de battalia
slagskugga
- umbra projicite/opac
slagskämpe
- combattente, luctator
slagsmål
- combatto/lucta a pugnos;
- råka i ~ venir a manos
slagsvärd
- spadon
slagträ
- sport paletta, bat eng [bæt]
slaguggla
- zool strige uralian
slagur
- horologio a/de campana
slagverk
- mus instrumentos a/de percussion, batteria
slagverkare
- mus percussionista
slagvolym
- fysiol volumine pulsatori/de pulsation;
- tekn (cylindervolym) cylindrata
slagväxling
- sport (i boxning) excambio de colpos;
- (i tennis) excambio de ballas
slak
- (slapp) laxe, flaccide;
- (matt) debile;
- (uttröttad) fatigate
slaka
- sjö (hänga slakt) esser laxe;
- (göra slakt) facer laxar
slakhet
- laxitate, flacciditate
slakna
- devenir laxe/fatigate
slaksida
- kul parte tenere al ventre (de bestias bovin macellate)
slakt
- (handling) macellation, (le) abatter;
- (slaktkött) carne de macello
slakta
- macellar, abatter, occider
slaktarbod|slaktarbutik
- (el. slaktarbutik) macelleria;
- ägare av ~ macellero
slaktare
- macellator, abattitor
slaktarkniv
- cultro
slaktarkrok
- croc de macello/de macelleria/de macellator
slaktarmästare
- maestro macellator
slaktavfall
- restos de macellation
slaktboskap
- bestial de macello
slaktbänk
- banco de macello
slaktdjur
- animal de macello
slakteri
- macelleria
slakteriarbetare
- obrero de un macelleria
slakteriavfall
- restos (de macellation)
slakteributik
- macelleria;
- ägare av ~ macellero
slaktfärdig
- bon/preste pro macellation
slakthus
- macello, abattitorio
slaktkniv
- cultro
slaktkropp
- animal abattite
slaktkött
- carne de macello
slaktmask
- masca/mascara de macellation
slaktmetod
- methodo de macellation
slaktmånad
- (i Sverige) octobre;
- (i en del andra länder) novembre
slaktning
- macellation, abattimento
slaktoffer
- animal sacrificial, victima
slaktplats
- macello, abattitorio
slaktsup
- kul bibita alcoholic al/del/pro le macellator
slaktvikt
- peso de un animal abattite (sin pelle, testa, gambas inferior, visceras e sanguine)
slaktvärde
- valor de carne de macello
slalom
- sport slalom no;
- åka ~ slalomar
slalombana
- sport pista de slalom no/de slalomar
slalomlopp
- sport cursa de slalom no/de slalomar
slalomskida
- sport ski a/de slalom no/slalomar
slalomtävling
- sport concurso de slalom no/de slalomar
slalomåkare
- sport slalomator
slalomåkning
- sport slalom no, (le) slalomar
slam
- I (bottenfällning) sedimento;
- (gyttja) fango, limo;
- (sandbank) insablamento
II kortsp slam eng [slæm]
slamavskiljning
- separation de fango/de limo, purification mechanic
slamavsöndring
- fysiol secretion mucose/de muco
slambassäng
- bassino pro separation de fango/de limo
slambrunn
- puteo pro separation de fango/de limo
slamkrypa
- bot elatine
slamkrypare
- zool periophthalmo;
- fig error del judice/del formulation discutibile de un question in un quiz eng [kwiz]
slamkrypeväxter
- bot (familj) elatinaceas
slamma
- (blanda till slam genom att tillsätta vatten) adder aqua pro facer un mixtura fangose/limose;
- (rena genom fällning) purificar per sedimentation;
- (kalkstryka) blanchir con (lacte de) calce;
- (täcka med slam) coperir/implir con fango/con limo;
- ~ igen esser implite de fango/de limo
slammer
- ruito
slammig
- fangose, limose
slammighet
- fangositate, limositate
slampa
- I s femina neglecte
II v esser neglecte
slampig
- neglecte
slampighet
- negligentia
slamra
- facer ruito
slamsa
- I s (av kött) fragmento, pecietta;
- (slampa) femina neglecte
II v esser neglecte
slamsig
- neglecte
slamsighet
- negligentia
slamstabilisering
- stabilisation de fango/de limo;
- aerob/anaerob ~ stabilisation aerobie/anaerobie de fango/de limo
slamsugare
- aspirator de fango/de limo
slamsugning
- aspiration de fango/de limo
slamvulkan
- vulcano de fango
slana
- (av träd/buske) trunco/ramo/rametto longe e tenue;
- (smäcker stång/stör) palo tenue
slang
- I manica, tubo
II språk slang eng [slæng], argot fr [argo]
III slå sig i ~ med comenciar un conversation con
slangbella|slangbåge
- (el. slangbåge) funda
slanggurka
- bot cucumbre, cucumere longe e tenue
slanglös
- ~t däck pneu(matico) sin manica/tubo
slangmata
- med nutrir per tubo
slangmatning
- med nutrition per tubo
slangord
- språk parola argotic/de slang eng [slæng]/de argot fr [argo]
slangordbok
- dictionario/lexico argotic/de slang eng [slæng]/de argot fr [argo]
slangspråk
- slang eng [slæng], argot fr [argo]
slangspråklig
- argotic
slanguttryck
- språk argotismo
slank
- I adj (smärt) gracile, svelte, fin
II s resto;
- (skvätt) qualque guttas
slankhet
- gracilitate, sveltessa, finessa, forma/talia svelte
slankig
- (slapp) laxe, flaccide;
- (om tyg) legier [-d3-]
slankighet
- (slapphet) laxitate, flacciditate;
- (hos tyg) legieressa [-d3-]
slant
- 1 (mynt) moneta;
- se på ~arna fig esser avar;
- singla ~ om något jectar/ballottar de un cosa 2 fiske (equipamento pro) pisca con linea trainante e croc de remolco
slanta
- fiske piscar con linea trainante e croc de remolco;
- kul trenchar [-sh-] carotas
slantkrok
- fiske croc de remolco
slantning
- fiske pisce con linea trainante e croc de remolco;
- kul trenchamento [-sh-] de carotas
slantsingling
- (le) jectar/ballottar de un cosa
slantspö
- fiske linea trainante
slapp
- laxe, flaccide
slappa
- (göra slapp) (re)laxar, amollir;
- (bli slapp) (re)laxar se, amollir se
slapphet
- laxitate, flacciditate
slapphänt
- indulgente
slapphänthet
- indulgentia
slappna
- (re)laxar se, amollir se, distender se;
- ~ av relaxar se
slapstick
- slapstick eng [slæpstik]
slarv
- inattention, negligentia;
- (bristande uppmärksamhet) inadvertentia;
- på grund av ~ per inadvertentia
slarva
- I v esser disordinate/negligente
II s femina disordinate/negligente
slarver
- homine/typo disordinate/negligente
slarvfel
- error per negligentia
slarvig
- disordinate, negligente
slarvighet
- disordine, negligentia
slarvläsa
- leger superficialmente
slarvläsning
- lectura superficial
slarvmaja
- femina negligente
slarvsylta
- kul carne finmente hachate [-sh-] in gelatina;
- göra ~ av någon fig maltractar un persona al corpore o spirito
slas
- persona neglecte sin character
slasa
- (gå långsamt) vader in un tempo lente;
- (lata sig) otiar, esser otiose
slashas
- persona neglecte sin character
slasig
- neglecte, disordinate, inculte
slask
- I (slaskande) (le) manear mal un liquido;
- (regnväder) tempore pluviose/de pluvia;
- (snömodd) nive semifundite;
- (töväder) tempore de disgelo;
- (vått matavfall) residuos humide/molliate de cocina
II (slasktratt) bassino a residuos humide/molliate de cocina
slaska
- manear mal un liquido;
- (regna) pluver;
- (töa) comenciar a disgelar
slaskande
- (le) manear mal un liquido
slaskavlopp
- cloaca a aqua usate/residuari de cocina
slaskbrunn
- puteo a aqua usate/residuari de cocina
slaskhink
- situla a/de residuos humide/molliate de cocina
slaskig
- (våt och smutsig) humide/molliate e immunde;
- ~t väder (töväder) tempore de disgelo;
- (regnväder) tempore pluviose/de pluvia;
- (snöslask) tempore de nive semifundite
slaskledning
- tubo a aqua usate/residuari de cocina
slaskspalt
- columna de notitias futile/sin importantia;
- (skvallerspalt) columna a scandalos/a sensation
slasktratt
- bassino/cloaca a residuos humide/molliate de cocina
slaskvatten
- aqua usate/residuari de cocina
slaskväder
- (regnväder) tempore pluviose/de pluvia;
- (snöslask) tempore de nive semifundite;
- (töväder) tempore de disgelo
slatt
- (liten mängd vätska) qualque guttas;
- (rest) resto
slattrig
- (slapp) laxe, flaccide;
- (om tyg) legier [-d3-]
slav
- I (träl) sclavo
II (person som tillhör folk med slaviskt språk) slavo
slava
- facer un labor/travalio pesante/dur, effortiar se multo
slavarbete
- labor/travalio de sclavo;
- fig labor/travalio penibile/penose
slavdrivare
- hist, fig negrero
slaveri
- sclavitude, servitude
slavgöra
- labor/travalio de sclavo;
- fig labor/travalio penibile/penose
slavhandel
- commercio/traffico de sclavos
slavhandlare
- trafficator/mercante/negotiante de sclavos, negrero
slavinna
- sclava, serva
slavisera
- slavisar
slavisering
- slavisation
slavisk
- 1 (trälaktig) sclave, serve, servil;
- ~ lydnad obedientia servil 2 (som avser slaver) slave;
- ~t språk lingua slave, slavo
slaviskhet
- sevilitate, servilismo
slavism
- slavismo
slavist
- språk slavista
slavistik
- språk slavistica
slavistisk
- språk slavistic, slavista, de slavistica
Slavkusten
- le Costa del (commercio/traffico de) sclavos
slavmarknad
- mercato se sclavos
slavnatur
- anima servil/de sclavo
slavobaltisk
- slavobaltic
slavofil
- I adj slavophile
II s slavophilo
slavok
- jugo del sclavitude
slavon
- slavono
Slavonien
- Slavonia
slavonsk|slavonisk
- (el. slavonisk) slavon
slavskepp
- (nave) negrero
slavstation
- radio emissor/transmissor de relais fr [rölä]
slavsändare
- radio emissor/transmissor de relais fr [rölä]
slavtjänst
- sclavitude, servitude
slavuppror
- revolta de sclavos
slavägare
- proprietario/possessor de sclavos
slejd
- sport sede glissante
slejf
- (rem) corregia;
- (ögla för stropp) nodo
slejfsko
- scarpa a corregia
slejs
- levator de ferro a remover scoria (ab un furno)
slejsa
- remover scoria con un levator de ferro (ab un furno)
sleke
- lantbr petra (salate) a leccar
sleksot
- veter desiro anormal de leccar
sleksten
- lantbr petra (salate) a leccar
slem
- I s anat muco, mucositate, pituita, substantia mucose;
- med (avsöndring) phlegma;
- befria från ~ disembarassar de mucositate;
- bilda ~ producer/formar muco;
- hosta upp ~ expectorar
II adj mal, vitiose
slemaktig|slemartad
- (el. slemartad) fysiol mucose, pituitari;
- bot mucilaginose
slembakterie
- med bacterio pituitari
slemcell
- anat cellula mucose
slemfisk
- zool blennio
slemhaltig
- mucose, pituitari
slemhinna
- anat membrana mucose, mucosa
slemhinnekatarr
- med tumefaction mucose
slemklump
- bolla de muco
slemkörtel
- anat glandula mucose
slemlösande
- med expectorante;
- ~ medel expectorante
slemmig
- mucose, pituitari;
- bot mucilaginose;
- ~ hosta tusse catarrhal
slemmighet
- mucositate;
- bot mucilagine
slemskivling
- bot;
- citrongul ~ gomphidio glutinose;
- rödgul ~ chroogompho rutile
slemsugare
- aspirator de muco/de phlegma
slemsvamp
- bot myxomyceto, fungo mucose
slemsäck
- anat bursa/capsula synovial
slemsäcksinflammation
- med bursitis
slemämne
- biokem mucina
slentrian
- routine fr [rutin];
- bryta ~en rumper le routine/le monotonia
slentrianmässig
- insipidemente routinari;
- ~t uttryckssätt jargon fr [3argå)];
- använda ~a uttryck jargonar [3ar-]
slentrianmässighet
- routine fr [rutin] insipide/sin spirito
slev
- coclear de potto/de olla/de suppa
sleva
- haurir;
- ~ i sig gluttonisar;
- ~ upp servir con un coclear de potto/de olla/de suppa
slibbig
- troppo dulce/suave/sucrate
slice
- sport slice eng [slais]
slick
- (slickning) leccamento;
- (skvätt) qualque guttas
slicka
- leccar, lamber;
- ~ av fingrarna leccar se le digitos
slickepinne
- kul sugetta
slickepott
- (digito) indice
slickning
- leccamento
slicksten
- lantbr petra (salate) a leccar
slid
- tekn elemento glissante
slida
- (till vapen) vaina;
- anat vagina;
- zool theca
slidder|sliddersladder
- (el. sliddersladder) (struntprat) nonsenso;
- (skvaller) commatrage [-ad3e]
slideväxter
- bot (familj) polygonaceas
slidhornsdjur
- zool (familj) bovidas
slidkatarr
- med vaginitis
slidkniv
- cultello de vaina
slidkramp
- med vaginismo
slidspegel
- med speculo vaginal
slig
- tekn ferro inric(c)hite de granulas fin
slik
- tal
slimmad
- (insvängd, figursydd) taliate al cinctura
slinga
- I s (ögla) nodo;
- (av väg/flod) curva, serpentino;
- (av hår) bucla;
- (av rök) spiral
II v (slingra) serpentar;
- (sno) torquer
slingbacksko
- scarpa a corregia circum le talon
slingerbukt
- (undanflykt) escap(p)amento, escap(p)atoria
slingerbult
- movimento serpentin/tortuose/sinuose/in zigzag, sinuositate;
- (undanflykt) escap(p)amento, escap(p)atoria;
- (om person) opportunista
slingerkoj
- sjö lectiera resistente a rolamento
slingerkrok
- (undanflykt) escap(p)amento, escap(p)atoria
slingerköl
- sjö quilla lateral
slingerskott
- sjö pariete de separation contra displaciamento/dislocation del carga a rolamento
slingerväg
- sentiero tortuose/sinuose/in zigzag
slingerväxt
- bot planta volubile, liana
slingornament
- konst ornamento serpentin
slingra
- serpentar;
- sjö rolar;
- ~ sig serpentar;
- fig equivocar
slingrande
- serpentin, tortuose, sinuose, in zigzag;
- bot volubile;
- sjö rolante
slingrig
- serpentin, tortuose, sinuose, in zigzag;
- sjö rolante
slingrighet
- sinuositate;
- sjö rolamento
slingring
- movimento serpentin/tortuose/sinuose/in zigzag, sinuositate;
- sjö rolamento
slinka
- I v ir furtivemente;
- ~ in entrar furtivemente
II s femina frivole/lascive, prostituta, put(an)a, bagassa
slinkig
- laxe, flaccide;
- (om tyg) legier [-d3-]
slint
- slå ~ faller, haber/facer fiasco
slinta
- facer passo false, glissar
slintig
- glissante
slintning
- passo false
slip
- 1 sjö lecto pro tractos montante (naval) 2 (slipmaskin) machina/apparato a/de affilar/acutiar, affilatoria
slipa
- (vässa) affilar, acutiar;
- (polera) polir;
- (diamant/glas) taliar;
- (briljant) brillantar
slipad
- fig astut(ios)e
slipapparat
- apparato/machina a/de affilar/acutiar, affilatoria
slipare
- affilator, acutiator;
- (av diamanter/glas) taliator
slipbänk
- planca a/de affilar/acutiar
slipdamm
- pulvere
sliper
- järnv transversa
sliperi
- (handling) affilamento, acutiamento, polimento, politura;
- (företag) officina de affilamento/acutiamento/polimento/politura;
- (diamantsliperi) officina ubi on talia diamantes
slipmaskin
- machina a/de affilar/acutiar, affilatoria
slipmassa
- pasta/pulpa mechanic (de ligno)
slipmedel
- pulvere abrasive, abrasivo
slipning
- affilamento, acutiamento;
- (polering) polimento, politura
slipover
- pullover eng [pulouvö] sin manicas
slippa
- (undgå) escap(p)ar;
- (bli kvitt) eliminar, disembarassar se (de), disfacer (se) de;
- (inte behöva) non haber a;
- ~ göra något non haber a facer un cosa;
- ~ fram haber le permission de passar;
- ~ in haber le permission de entrar, esser admittite;
- ~ lös escap(p)ar, esser liberate;
- ~ undan escap(p)ar;
- ~ ut esser liberate;
- (från fängelse) esser disincarcerate
slippapper
- papiro abrasive/de smerilio
slipper
- calceolo, pantofla
slipprig
- (hal) glissante, lubric;
- (oanständig) scabrose
slipprighet
- lubricitate;
- (oanständighet) scabrositate
slippulver
- pulvere abrasive/a/de polir/de smerilio
slips
- cravata;
- knyta en ~ nodar un cravata
slipsand
- sablo/arena abrasive
slipskiva
- mola, moletta
slipsknut
- nodo de cravata
slipsnål
- spinula de cravata
slipspindel
- tekn rota a/de affilar
slipsten
- petra de/pro affilar/acutiar, mola
slipstvång
- obligation de vestir (un) cravata
slipverk
- apparato/machina a/de affilar/acutiar, affilatoria
slipyta
- facietta
slira
- I v glissar, derapar;
- låta kopplingen ~ disimbracar
II s tekn stria de structura differente
slirig
- 1 (hal) glissante, lubric 2 tekn con/que ha strias de structura differente
slirighet
- stato glissante, lubricitate
slirkoppling
- disimbracage [-ad3e]
slirning
- derapage [-ad3e], derapata;
- varning för ~! cammino glissante!
slirskydd
- protection antiderapante
slirsäker
- antiderapante
slisk
- (något alltför sött) cosa troppo dulce/suave/sucrate;
- fig (överdriven sentimentalitet) sentimentalitate exaggerate
sliskig
- 1 (alltför söt) troppo dulce/suave/sucrate 2 (fjäskig) servilmente adulatori, insinuante, melliflue, unctuose;
- ~ person adulator servil, lacai, sycophante
sliskighet
- 1 dulcor/suavitate exaggerate 2 (fjäsk) adulation servil, insinuation, sycophantia
slit
- labor/travalio penose;
- ~ och släp labor e pena
slit-och-släng-samhälle|slit|släng|samhälle
- societate de consumo/de consumption
slit-och-slängmentalitet|slit|slängmentalitet
- mentalitate de usar e jectar via
slita
- (nöta) consumer, deteriorar, usar;
- (riva) lacerar;
- (dra) tirar, traher, trainar;
- (knoga) laborar/travaliar penosemente;
- (bilägga) accommodar;
- ~ av lacerar;
- ~ i stycken dispeciar;
- ~ itu diveller;
- ~ loss distachar [-sh-]; ~ ont haber un vita penose;
- ~ sig distachar se;
- ~ sig lös liberar se, escap(p)ar;
- ~ sönder lacerar, dispeciar, demolir;
- ~ ut (nöta ut) consumer, usar;
- (dra ut) eveller;
- ~ ut sig consumer se, extenuar se
slitage
- deterioration
slitbana
- superficie de contacto
slitbar
- (slitstark) resistente al deterioration, inalterabile, durabile;
- (som kan biläggas) accommodabile
slitbarhet
- resistentia al deterioration, inalterabilitate, durabilitate
sliten
- non plus servibile, usate, deteriorate;
- (trött) exhauste, fatigate;
- en ~ fras un expression usate/commun/vulgar
slitig
- laboriose
slitning
- (slitage) deterioration;
- (osämja) discordia, friction
slits
- (urtag, skåra) fissura, scissura, incision;
- (i klädesplagg) plica aperte, apertura
slitsa
- (förse med slitsar) finder, scinder;
- (hopfoga trästycken med slitsar) facer un juncto/junctura de ligno;
- en ~d kjol un gonnella findite/con un plica aperte/con apertura;
- ~ upp aperir, incider, incisar, facer un incision
slitsam
- laboriose
slitsning
- fissura, incision
slitstark
- resistente al deterioration, inalterabile, durabile
slitstyrka
- resistentia al deterioration, inalterabilitate, durabilitate
slitsula
- solea resistente al deterioration
slittålig
- resistente al deterioration, inalterabile, durabile
slitvarg
- infante qui deteriora rapidemente su vestimentos;
- (hårt arbetande person) persona qui labora/travalia multo, cavallo de labor/de travalio
slityta
- facietta
slivovitz
- kul slivovitz serb
slockna
- (upphöra att brinna) extinguer;
- (sakta försvinna) disparer lentemente;
- fig (somna) addormir se
slocknad
- extincte;
- fig (matt, livlös) mat, surde
slog
- (slåtteräng) campo de feno;
- (slåttertid) tempore del recolta de feno
slogan
- slogan eng [slougön], devisa
slok
- (lymmel) grossiero, mal educato;
- bot melica;
- bergs~ melica nutante;
- grus ~ melica ciliate;
- lund~ melica uniflor
sloka
- clinar, pender negligentemente;
- fig devenir lasse, languer
slokhatt
- cappello (flexibile) con large bordos
slokig
- laxe, molle, flexibile, pendente
slokmustasch
- mustachio [-sh-] pendente
sloksvansad
- fig (nedstämd) discoragiate [-d3-], dismoralisate, deprimite, disanimate, abattite, prostrate, pusillanime;
- (skamsen) avergoniate, vergoniose;
- göra ~ discoragiar
slokörad
- fig (nedstämd) discoragiate [-d3-], dismoralisate, deprimite, disanimate, abattite, prostrate, pusillanime;
- (skamsen) avergoniate, vergoniose;
- göra ~ discoragiar
slom
- zool eperlano
slopa
- (avskaffa) abolir;
- (överge) abandonar;
- (utelämna) omitter;
- (upphöra med) discontinuar
slopning
- (avskaffande) abolition;
- (övergivande) abandono;
- (utelämnande) omission;
- (avbrytande) discontinuation
slott
- castello;
- (palats) palatio;
- Kungliga ~et le Palatio Royal/Regal/del Rege
slottsarkitekt
- architecto de palatio
slottsarkiv
- archivo palatin
slottsarkivarie
- archivista palatin
slottsbibliotekarie
- bibliothecario palatin
slottsbrand
- incendio de palatio
slottsbyggnad
- edificio palatin
slottsflygel
- ala palatin
slottsfogde
- guardiano/intendente de un castello, castellano
slottsfru
- domina de castello
slottsherre
- castellano
slottskapell
- cappella palatin
slottskyrka
- ecclesia palatin
slottslik|slottsliknande
- (el. slottsliknande) palatin
slottsmur
- muro de palatio
slottspark
- parco de palatio
slottsruin
- ruina de palatio/de castello
slottssal
- sala de palatio
slottsstek
- kul rostita de bove palatin (i.e. con sauce fr [så:s] condite de anchova [-sh-], sirop e vinagre)
slottstappad
- kul (vinbeteckning) imbottiliate in le cellario de un vinicultor/viticultor/viticola bordelese
slottstappning
- kul (vinbeteckning) vino imbottiliate in le cellario de un vinicultor/viticultor/viticola bordelese
slottsterrass
- terrassa de palatio
slottsträdgård
- jardin de castello
slottsvin
- kul vino imbottiliate in le cellario de un vinicultor/viticultor/viticola bordelese
slovak
- slovaco
Slovakien
- Slovachia
slovakisk
- slovac
slovakiska
- 1 språk slovaco 2 (kvinna) slovaca
sloven
- sloveno
Slovenien
- Slovenia
slovensk
- sloven
slovenska
- 1 språk sloveno 2 (kvinna) slovena
slowfox
- mus slowfox eng [sloufåks], slow foxtrot eng [slou fåkstråt]
sludder
- pronunciation indistincte
sluddra
- parlar/pronunciar indistinctemente
sluddrig
- indistincte
sluddrighet
- pronunciation indistincte, indistinction
slug
- (listig) astute, artificiose, captiose, vulpin;
- (klok) intelligente
slugga
- sport colpar/boxar sin finessa technic
slugger
- sport slugger eng [slagö]
slughet
- astutia
slughuvud
- person/typo astute
sluka
- (de)vorar, inglutir
slukare
- devorator
slum
- quartiero multo paupere/povre
slumbostad
- habitation inferior
slumdistrikt
- shanty-town eng [shæntitaun]
slumkvarter
- quartiero multo paupere/povre
slummer
- somno legier [-d3-], somnolentia
slummerkudde
- parve cossino de testa/de capite
slumområde
- shanty-town eng [shæntitaun]
slump
- hasardo, coincidentia, accidente, contingentia;
- jur caso fortuite;
- av en ren ~ per pur/mer hasardo/coincidentia/accidente;
- ~ens skördar le recoltas del hasardo
slumpa
- vender a multo bon mercato;
- ~ sig evenir/occurrer accidentalmente/per hasardo
slumpartad
- fortuite, accidental, causal, contingente, occasional
slumpfaktor
- factor de hasardo/de imprevisibilitate
slumpmässig
- fortuite, accidental, causal, contingente, occasional
slumpmässighet
- accidente, hasardo;
- fil contingentia
slumppris
- precio derisori/irrisori/de occasion
slumpskott
- tiro de hasardo
slumptal
- mat numero arbitrari/qualcunque
slumpvis
- arbitrarimente
slumra
- dormir legiermente [-d3-], dormettar, esser somnolente;
- ~nde anlag talento latente
slumsyster
- salutista feminin laborante in un shanty-town eng [shæntitaun]
slumverksamhet
- activitate social del Armea de Salvation in un shanty-town eng [shæntitaun]
slunga
- I s funda
II v jectar, lancear;
- (honung) extraher con un extractor centrifuge
slungare
- sport lanceator de funda
slungboll
- sport balla a funda
slunghonung
- melle centrifugate
slungning
- lanceamento;
- (av honung) centrifugation
slungrem
- corregia de funda
slup
- sjö (skeppsbåt) chalupa [sh-], lancha [-sh-], sloop eng [slu:p];
- (maskindriven mindre passagerarbåt) imbarcation
sluring
- kul suppa de bouillon fr [bujå)] de porco, radices comestibile, granulos de hordeo e lacte
slurk
- (skvätt) qualque guttas;
- (klunk) inglutimento, grande buccata
slurpa
- biber rumorosemente/ruitosemente
slusk
- persona de aspecto povre/paupere/disordinate
sluskaktig
- de aspecto povre/paupere/disordinate
sluskaktighet
- aspecto povre/paupere/disordinate
sluskig
- de aspecto povre/paupere/disordinate
sluss
- esclusa;
- himlens ~ar fig le cataractas del celo
slussa
- (facer) passar per le/un esclusa;
- fig trensferer, destinar
slussavgift
- derectos de esclusage [-ad3e]/de esclusa, pedage [-ad3e] de esclusa
slusskammare
- camera de esclusa
slussmästare
- esclusero, guarda de esclusa
slussning
- esclusage [-ad3e]
slussport
- porta de esclusa
slusstrappa
- scala de esclusa
slussvakt
- guarda de esclusa, esclusero
slut
- I s fin, termination, conclusion;
- början och ~et alpha e omega;
- det är en visa utan ~ isto termina nunquam;
- få ~ på ett misbruk remediar un abuso;
- göra ~ med någon rumper un relation;
- göra ~ på något poner fin a/concluder/terminar un cosa;
- göra ~ på sig poner un fin a su vita, suicidar se;
- lyckligt ~ happy end eng [hæpi end];
- ~et gott, allting gott toto bon que fini ben;
- till ~ al fin, finalmente
II adj (till ända) finite;
- (utmattad) exhauste, lasse, fatigate;
- (slutsåld) exhauste, exhaurite;
- det är ~ mellan oss nostre relation es rumpite, nos ha rumpite le relation;
- pengarna är ~ on ha expendite tote le moneta
sluta
- I (komma till ett slut) finir, terminar;
- ~ upp med att cessar
II (resultera i) resultar in
III (stänga) clauder, clausurar;
- (ingå avtal) facer, formar, concluder, contractar, contraher;
- (dra slutsats) concluder;
- ~ avtal concluder un contracto;
- ~ fred concluder/facer pace;
- ~ förbund formar/concluder un alliantia;
- ~ någon till sin famn stringer un persona inter le bracios;
- ~ någon till sitt hjärta serrar un persona super su corde;
- ~ sig samman unir se, contractar/contraher/concluder un alliantia/un liga;
- ~ sig till facer se membro de, unir se con;
- ~ sig till att concluder que, face le conclusion que;
- ~ till clauder, clausurar
slutackord
- mus accordo final
slutakt
- teat acto final, ultime acto
slutanförande
- discurso final
slutare
- foto obturator
slutartikel
- språk articulo definite/determinate
slutbalans
- ekon balancio final/de fin del anno
slutbar
- claudibile, clausibile
slutbedömning
- consideration final/definitive
slutbefattning
- posto final, ultime posto
slutbehandling
- ultime tractamento
slutbesiktning
- inspection/controlo final
slutbetalning
- pagamento final, ultime pagamento
slutbetyg
- nota final/de fin del curso
slutbokstav
- littera final
slutbud
- offerta final/definitive
sluteffekt
- effecto final
sluten
- (stängd) claudite, clause;
- (enskild) private;
- fig non communicative, reticente, taciturne;
- i slutna led in filas serrate;
- ~ vokal språk vocal clause/claudite;
- slutet sällskap gruppo/circulo/societate private;
- ~ vård med cura institutional;
- sociol tractamento durante forte restrictiones del libertate de movimento
slutenhet
- fig reticentia, taciturnitate
slutenvård
- med cura/tractamento in hospital
slutexamen
- examine final;
- avlägga ~ facer le examine final
slutfas
- phase final/terminal, ultime phase
slutföra
- finir, terminar, compler
slutförhandla
- negotiar
slutförhandling
- negotiation final;
- (överläggning) deliberation final;
- jur processo final
slutförhör
- examine/interrogation final;
- jur interrogatorio final
slutförklaring
- declaration final
slutförsäljning
- vendita de liquidation, liquidation total
slutförvaring
- ultime deposito
slutgiltig
- final, definitive
slutgranskning
- revision final, ultime revision
slutintryck
- impression final/definitive
slutjustering
- adjustamento final, ultime adjustamento;
- (av protokoll) revision final, ultime revision
slutkamp
- lucta/combatto final;
- sport final
slutkapitel
- capitulo final, ultime capitulo
slutkläm
- conclusion effective
slutkommentar
- commentario final
slutkonsonant
- språk consonante final, ultime consonante
slutkostnad
- costos pl total
slutkurs
- ekon curso/cambio/quotation final/de clausura
slutkörd
- fig exhauste, lasse, fatigate
slutledning
- conclusion, deduction;
- fil syllogismo;
- resonera i ~ar syllogisar;
- som avser ~ syllogistic
slutlig
- final, terminal, definitive
slutligen
- al fin, finalmente
slutlikvid
- pagamento final, ultime pagamento
slutlista
- sport lista definitive
slutljud
- språk sono final
slutlön
- salario final
slutmening
- opinion final
slutminut
- sport minuta final, ultime minuta
slutmoment
- momento/instante final, ultime momento/instante
slutmuskel
- anat musculo constrictibile/sphincteric, constrictor, sphincter;
- ändtarmens ~ le sphincter anal/del ano
slutmuskelkontroll
- fysiol controlo sphincteric
slutnotering
- ekon quotation final, curso de clausura
slutomdöme
- judicamento/judicio final/definitive
slutomgång
- sport torno final
slutplädering
- jur discurso apologetic/de defensa final
slutpoäng
- (i rolig historia) puncta final;
- sport punctos definitive
slutprodukt
- producto finite/manufacturate
slutprotokoll
- protocollo final
slutpunkt
- puncto final/terminal, fin, terminal, terminus lat
slutrad
- linea final, ultime linea
slutrapport
- reporto final
slutredigering
- redaction final/definitive
slutredovisning
- conto final
slutreplik
- replica final
slutresultat
- resultato definitive/final
slutrevidering
- ultime revision
slutrim
- litt rima final
slutsaldo
- ekon saldo final
slutsats
- conclusion;
- dra ~ concluder
slutscen
- teat scena final, ultime scena
slutseger
- victoria final
slutsiffra
- numero final
slutsignal
- sport sibilata final/de clausura
slutspel
- sport fin de partita, final
slutspelsmatch
- final
slutspurt
- sport sprint eng;
- sätta in en ~ comenciar un sprint
slutstadium
- stadio/phase final/terminal, ultime stadio/phase
slutstation
- station final/terminal, terminal, terminus lat
slutstavelse
- språk syllaba final
slutsten
- clave de volta/de arco, petra de clave
slutstrid
- lucta/combatto final;
- sport final
slutstrof
- litt strophe final, ultime strophe
slutsträcka
- sport ultime distantia
slutstycke
- pecia de obturation, pessulo
slutställning
- sport resultato/classamento/classification/score eng [skå:] final
slutsumma
- amonta/summa final/total, total
slutsummering
- summario, conclusion
slutsälja
- liquidar
slutsåld
- exhauste, exhaurite
slutta
- inclinar;
- ~ nedåt declinar;
- ~ uppåt montar;
- ~nde planet le plano inclinate
sluttamp
- på ~en al fin
sluttentamen
- examine final
sluttid
- sport velocitate final
sluttning
- inclination, costa, declivitate, rampa;
- (brant) scarpa;
- ~ nedåt declination;
- ~ uppåt montata
sluttävling
- sport final
slutuppgörelse
- accordo definitive
slutvarv
- sport torno final, ultime torno
slutvinjett
- vignette fr [vinjät] final, ultime vignette
slutvokal
- språk vocal final/terminal
slutvotering
- voto/votation final, ultime voto/votation
slutändan|slutänden
- (el. slutänden) i ~ al fin, finalmente
sly
- vegetation dense de arbustos e nove arbores foliose
slyna
- juvena impertinente/impudente/impudic/mal educate
slynaktig
- impertinente, impudente, impudic
slynga
- I s (ögla) nodo
II v tekn tressar un banda per adjuta de un furchetta
slyngel
- juveno impudente/mal educate
slyngelaktig
- impudente
slyngelaktighet
- impudentia
slynggaffel
- furchetta a/de/pro tressar
släcka
- 1 (få att slockna) extinguer 2 sjö (göra slakare) laxar
släckare
- extinctor
släckbar
- extinguibile
släckning
- extinction
släckningsmanskap
- equipa de extinction
släckningsmedel
- medio de extinction
släde
- slitta;
- (för timmer) traha;
- åka ~ ir a slitta
slädhund
- can de slitta
slädparti
- excursion in slittas
slädtur
- excursion in slitta
slägga
- I s malleo (de ferrero), massa;
- sport martello;
- kasta ~ sport lancear martello
II v (bearbeta med slägga) mallear
släggkast
- sport lanceamento del martello
släggkastare
- sport lanceator del martello
släggkastning
- sport lanceamento del martello
släggslag
- colpo de malleo/de massa
släkt
- I s (ätt) familia, lineage [-ad3e], casa, stirpe;
- (släkting) parente, cognato;
- (på fädernet) consanguinero;
- en adlig ~ un familia nobile;
- ~en Medici le casa del Medicis
II adj (besläktad) apparentate, propinque, cognate;
- (på fädernet) consanguinee;
- (på sidolinje) collateral;
- (genom gifte) affin;
- fig affin, similar, simile, analoge, cognate;
- vara ~ med esser parente a
släktarv
- hereditage [-ad3e] familiar/familial
släktas
- esser parente a
släktband
- vinculo(s) del sanguine
släktbestämning
- biol determination generic/de familia
släktbjudning
- festa familiar/familial/de familia
släktdrag
- tracto familial/familiar/de familia
släkte
- (slälktled) generation;
- biol genere, familia
släktfejd
- querela inter parentes
släktforskare
- genealogo, genealogista
släktforskning
- genealogia
släktfotografi
- photo(graphia) familial/familiar/de familia
släktförbindelse
- relation de parentato/de familia
släktförhållande
- relation de parentato/de familia, vinculo del sanguine
släktgods
- latifundio familial/familiar/de familia
släktgren
- linea genealogic
släktgräl
- querela de familia
släktgård
- ferma/proprietate familial/familiar/de familia
släkthämnd
- vendetta it
släkting
- parente, cognato;
- (på fädernet) consanguinero;
- avlägsen ~ parente lontan;
- nära ~ parente proxime
släktklenod
- tresor/preciositate/joiel/gemma/thesauro familiar/familial/de familia
släktkrets
- sino/circulo familiar/familial/de familia
släktkrönika
- chronica de familia
släktkänsla
- sentimento pro le (proprie) parentela
släktkär
- qui ama le (proprie) parentela
släktkärlek
- amor pro le (proprie) parentela
släktled
- generation
släktlikhet
- tracto(s) simile de un familia
släktlinje
- linea genealogic
släktmöte
- reunion familiar/familial/de familia
släktnamn
- nomine patronymic/de familia, patronymico;
- biol nomine/termino generic/de familia
släktporträtt
- portrait fr [pårträ] de familia
släktregister
- registro genealogic
släktskap
- parentato, parentela, cognation;
- (genom ingifte) affinitate;
- fig parentato, parentela, analogia, contiguitate, affinitate;
- visa ~ med esser parente a
släktskapsband
- vinculo del sanguine
släktskapsförhållande
- relation de parentato/de familia, vinculo del sanguine
släktstolt
- orgoliose de(l) familia
släktstolthet
- orgolio de(l) familia
släkttavla
- tabula genealogic
släkttradition
- tradition familiar/familial/de familia
släktträd
- arbore genealogic
släktträff
- reunion familiar/familial/de familia
släkttycke
- ha ~ haber tractos familial/familiar/de familia
släktvapen
- insignia familiar/familial
slända
- zool;
- dag~ ephemero;
- troll~ libellulla
släng
- (sväng) virage [-ad3e] brusc;
- (knyck) succussa;
- (slag) colpo;
- (krumelur, snirkel) parapho;
- med attacco legier [-d3-];
- få en ~ av sleven fig reciper su parte/su portion;
- i runda ~ar fig approximativemente
slänga
- (kasta) jectar (via), lancear;
- (svänga) vacillar, balanciar, pendular, oscillar;
- släng dig i väggen! tu es nihil!;
- ~ av sig kläderna remover su vestimentos in haste;
- ~ i sig mat mangiar [-d3-] gluttemente/voracemente/con voracitate, gluttonisar;
- ~ på sig ett plagg vestir se hastivemente/rapidemente; ~ sig i vattnet saltar al aqua;
- ~ sig på cykeln saltar al bicycletta;
- ~ sig över något lancear se super un cosa;
- ~ ur sig en svordom lancear un blasphemia
slängd
- fig (skicklig) habile
slängdhet
- habilitate
slänggunga
- sede pendular
slängig
- que se move per succussas, spasmodic
slängkappa
- mantello cappa
slängkyss
- basio sufflate;
- kasta någon en ~ sufflar un basio a un persona
slängkälke
- slitta pendular
slängpolska
- mus dansa polonese rapide girante a un puncto concentrate
slängskott
- tiro/colpo al hasardo
slänt
- (sluttning) inclination, flanco de collina, costa, declivitate, rampa
släntra
- deambular, flanar
släp
- (slitsamt arbete) labor/travalio penose;
- (fordon som släpas) remolco, auto(mobile) remolcate;
- (båtar som bogseras) traino (de naves), convoyo remolcate;
- (släpande del av klädedräkt) traino, cauda;
- ha ett helt ~ efter sig haber tote un cauda detra se;
- klänning med ~ roba a cauda;
- slit och ~ labor e pena;
- ta på ~ remolcar
släpa
- I s slitta, traha
II v trainar, tirar, traher;
- (bogsera) remolcar;
- ~ fötterna efter sig trainar le pedes
släpare
- (person) persona qui traina, trainator;
- (på båt) remolcator;
- (släpbåt) remolcator;
- (fiskare) piscator con rete de tracto/con draga
släpbil
- camion (con) grue
släpbärare
- caudatario
släpbåt
- remolcator
släpfiske
- pisca al tracto
släpig
- trainante, que traina;
- (om t ex röst) lente, languide, monotone;
- (om t ex konversation) multo prolongate
släpkontakt
- tekn contacto de friction
släplift
- sport teleski
släplina
- cablo/corda de remolcage [-ad3e]
släplogg
- sjö log eng remolcate
släpmundering
- mil uniforme hodierne (subordinate le uniforme campal)
släpning
- trainamento;
- (bogsering) remolcage [-ad3e]
släpnot
- fiske rete de tracto, draga
släpp
- jakt (koppel jakthundar) muta, canes venatori
släppa
- I s fissura de montania
II v (uppge) lassar, quitar, abandonar;
- (ge fritt lopp) liberar, laxar;
- (lossna) distachar [-sh-] se, disfacer se;
- (upphöra) passar, finir;
- ~ efter (vara efterlåten) ceder, render se;
- ~ fram/igenom dar le permission de passar;
- ~ in admitter;
- ~ lös liberar;
- (från fängelse) disincarcerar;
- ~ på tyglarna laxar le redinas;
- ~ sig peder;
- ~ sig lös devenir plus informal/plus libere de obligationes;
- ~ till livet perder le vita, morir;
- ~ ut lassar sortir;
- (förorening) discargar;
- (fånge) liberar, disincarcerar;
- (klädedräkt) laxar;
- ekon (sätta i omlopp) emitter;
- ~ väder peder
släpphänt
- indulgente
släpphänthet
- indulgentia
släppråm
- gabarra remolcate
släpräfsa
- rastrellator remolcate
släpsam
- laboriose, penose
släpsko
- el contacto de friction
släpsonar
- mil sonar remolcate
släptåg
- corda de remolcage [-ad3e];
- (kölvatten) sulco;
- följa i någons ~ fig navigar in le sulco de un persona, sequer le passos/le exemplo de un persona
släpuniform
- mil uniforme hodierne (subordinate le uniforme campal)
släpvagn
- camion (con) grue;
- (på spårvagn) cochi [-sh-] remolcate
slät
- I adj (jämn) plan, lisie, polite, unite;
- (enkel) simple;
- (skral) mediocre;
- en ~ kopp kaffe solmente un tassa de caffe (sin un altere cosa);
- göra en ~ figur fig facer un figura mediocre;
- ~ klogroda zool xenopo
II s (kyss) basio
släta
- I (göra slät, jämna) (ap)planar, explanar, lisiar;
- ~ ut explanar;
- ~ över fig minimisar
II ~ av (kyssa) basiar
slätfil
- lima dulce
slätfila
- polir con un lima (dulce)
släthugga
- applanar/lisiar con un hacha [-sh-]
släthyvla
- applanar/lisiar con un plana
släthårig
- zool a/de pilo lisie
slätlöpning
- sport galopo sin obstaculos/barrieras
slätmark
- terreno plan/platte
slätna
- devenir plus plan/lisie/polite/unite
slätning
- (ap)planamento, explanamento, lisiamento
slätraka
- rasar
slätrakad
- ben rasate, glabre
slätriggad
- sjö sin vergas/virgas
slätriggare|slätskonare
- (el. slätskonare) sjö goletta/schooner eng [sku:nö] sin velas invirgate
slätslipa
- polir, abrader
slätsticka
- text tricotar malias (de)recte
slätstickning
- text tricotage a malias (de)recte
slätstruken
- lisiate;
- (med strykjärn) repassate;
- fig mediocre
slätstrukenhet
- fig mediocritate
slätstryka
- lisiar;
- (med strykjärn) repassar
slätstrykning
- lisiamento;
- (med strykjärn) repassage [-ad3e]
slätt
- I s plana
II adv;
- rätt och ~ simplemente;
- ~ omöjligt absolutemente impossibile;
- stå sig ~ non haber satis capacitate, esser insufficiente
slätthare
- zool lepore europee
slättmark
- terreno plan/unite
slättoppad
- sjö sin vergas/virgas
slätvar
- zool rhombo
slå
- I s (tvärslå) pessulo
II s zool angue fragile
III v (utdela slag) batter, colpar;
- (med kraft träffa) batter;
- (bearbeta) batter;
- (ha succé) succeder, haber successo, pervenir;
- (ljuda) sonar;
- sport batter, vincer;
- klockan ~r le horologio sona;
- ~ alarm sonar/dar le alarma;
- ~ an succeder, haber successo, pervenir;
- ~ an en ton mus dar un tono;
- ~ an tonen fig dar le tono;
- ~ av rumper, franger, fracturar;
- (meja) falcar, secar; ~ av alarmet disconnecter le alarma;
- ~ av motorn arrestar le motor, rumper le contacto del motor;
- ~ av sig kul devenir insipide;
- ~ bakut colpar a retro;
- fig arretrar se;
- ~ bort effunder;
- ~ en bräsch facer un brecha [-sh-];
- ~ en knut facer un nodo;
- ~ fast fig establir;
- ~ fel/slint faller, haber/facer fiasco;
- ~ i (spik) figer;
- (vätska) infunder;
- ~ igen (stänga) clauder;
- (stängas) clauder se;
- (ge tillbaka) defender se;
- ~ ifrån (släcka) extinguer;
- ~ ifrån sig defender se;
- ~ ihjäl occider;
- ~ ihop (bok) clauder;
- (fällstol) plicar;
- (paraply) clauder;
- (blanda) miscer;
- (förena) combinar, junger;
- ~ in (paket) imballar, impacchettar;
- (krossa) fracassar;
- (gå i uppfyllelse) esser realisate;
- ~ med lie secar con le falce, falcar;
- ~ mynt batter moneta, cunear;
- ~ mynt av facer un profito de;
- ~ ner abatter;
- (ögonen) (a)bassar;
- (uppror) supprimer;
- (om blixt) siderar;
- ~ om (förändras) alterar se, cambiar;
- tekn inverter, transferer;
- omkull abatter;
- ~ papper om imballar/impacchettar in papiro;
- ~ på facer functionar, aperir, connecter, actionar, activar;
- ~ på teven aperir/connecter le television;
- ~ på trumma batter/sonar le tambur;
- ~ ett rekord batter un record eng [rekå:d];
- ~ rep torquer/facer cordas;
- ~ runt (välta) inverter;
- fig festar, dissipar;
- ~ sig för bröstet batter se le pectore;
- ~ sig lös liberar se;
- fig (leva om) festar, viver in hilaritate;
- ~ sig ihop associar se, junger se;
- ~ sig ner (sätta sig) seder se;
- (etablera sig) installar se;
- ~ sig på (ägna sig åt) dar se a;
- ~ sig samman junger se, associar se;
- ~ snabbt med (om hjärta) palpitar;
- ~ tillbaka (anfall) abatter, parar, supprimer, repeller, repulsar;
- (försvara sig) defender se;
- ~ under sig monopolisar;
- ~ upp (bok) aperir;
- (i bok) cercar;
- (förlovning) annullar, rumper;
- (paraply) aperir;
- (om lågor/utslag) inflammar se;
- ~ ut (tömma) evacuar;
- (besegra) batter, vincer;
- bot comenciar le florimento/le floration/a florar
slående
- obvie, conspicue, saliente, evidente, manifeste, marcate, clar, spectacular
slån
- bot pruno spinose
slånbuske
- bot pruno spinose
slånbär
- bot spina nigre
slånbärsbuske
- bot pruno spinose
slånbärslikör
- kul liquor al spinas nigre
slåss
- luctar, combatter, battaliar, batter se
slåtta
- lantbr fenar
slåtter
- lantbr (höskörd) recolta del feno, fenation;
- (slåtteräng) campo de feno;
- (slåttertid) (saison fr [säzå)] del) fenation
slåtterblomma
- bot parnassia palustre
slåttergubbe
- bot arnica montan
slåtterkarl
- fenator
slåttermaskin
- machina a/de fenar
slåttertid
- (saison fr [säzå)] del) fenation
slåtterväder
- tempore pro facer feno/pro fenation
slåtteräng
- campo de feno
slö
- 1 (oskarp, trubbig) obtuse;
- (loj, trög) pigre, indolente, supine, stolide;
- med apathic, lethargic 2 bot (föga grobar) pauco/poco germinative;
- (outvecklad) non developpate/disveloppate, embryonal, rudimentari, immatur
slöa
- otiar, facer nihil
slöax
- bot spica embryonal/rudimentari/immatur
slödder
- plebe, populaceo, gentalia, turba
slöfock
- persona pigre/indolente, pigro, indolente
slöhet
- (bristande skärpa, trubbighet) obtusitate;
- (lojhet, tröghet) pigressa, pigritia, indolentia, stoliditate
slöhetstillstånd
- med stato apathic/lethargic, apathia, lethargia
slöja
- I s velo
II v (hölja med slöja) coperir con un velo, velar
slöjd
- (hantverk) labor(es)/travalio(s) manual;
- (i trä) labor(es)/travalio(s) manual de ligno;
- (i metall) labor(es)/travalio(s) manual de metallo;
- text (sömnad) labor(es) de agulia/de aco, sutura;
- (broderi) broderia
slöjda
- (i trä) taliar/serrar ligno
slöjdalster
- obra de labor/travalio manual
slöjdans
- dansa del septe velos
slöjdarbete
- (handling) labor/travalio manual;
- (alster) obra de labor/travalio manual
slöjdare
- (i trä) taliator/serrator de ligno
slöjdbänk
- banca de taliator/serrator de ligno
slöjdlektion
- lection de labor/travalio manual
slöjdlärare
- maestro de labor/travalio manual
slöjdlärarseminarium
- seminario pro inseniamento de maestros de labor/travalio manual
slöjdpåse
- sacco a sutura
slöjdundervisning
- inseniamento de labor/travalio manual
slöjig
- velate
slöjmoln
- meteor cirrostrato
slökorn
- bot grano de cereal embryonal/rudimentari/immatur
slölyssna
- ascoltar sin concentration
slöläsa
- leger sin concentration
slör
- I sjö vento in poppa
II zool crista/cresta del gallo
slöra
- sjö haber le vento in poppa
slösa
- guastar, dilapidar, dispender, dissipar, prodigar, profunder;
- ~ bort sitt arv dilapidar su hereditage [-ad3e];
- ~ bort sin tid dissipar su tempore;
- ~ med energi dissipar/guastar energia
slösaktig
- prodige
slösaktighet
- dilapidation, dissipation, prodigalitate, profusion
slösande
- prodige;
- (rik) ric
slösare
- guastator, dilapidator, dissipator
slöseri
- dilapidation, dissipation, prodigalitate, profusion;
- ~ med energi dissipation de energia
slösig
- prodige
slösighet
- dilapidation, dissipation, prodigalitate, profusion
slösäd
- bot grano de cereal embryonal/rudimentari/immatur
SM
- (svenskt mästerskap) sport CS (campionato svedese)
SM-seger|SM|seger
- sport victoria de un/del campionato svedese
SM-tävling|SM|tävling
- sport concurso de un campionato svedese
smack
- I sjö barca de pisca a duo mastes
II (smackning) ruito de bucca/de suction;
- fig inte ett ~ non le minime apparentia de, nulle umbra de
smacka
- han ~r när han äter ille mangia [-d3-] ruitosemente;
- hon ~de med tungan illa batteva con le lingua
smackig
- sordide
smackljud
- (sono de) battimento con le lingua
smackning
- (sono de) battimento con le lingua
smak
- (sinnesupplevelse) gusto, gustation;
- (förnimmelse i munnen) gusto, sapor;
- (lust, apptit) gusto, appetito;
- (skönhetssinne) gusto;
- falla någon i ~en esser del gusto de un persona, placer a un pesona;
- få ~ på något prender gusto a un cosa;
- ha en dålig ~ i munnen haber un mal gusto in le bucca;
- ha god ~ haber bon gusto;
- ha ~ fig (ha tur) esser fortunate
smaka
- (ha smak) haber gusto/sapor;
- (ha smak av) haber le gusto de;
- (vara smaklig) placer, gustar, esser bon/gustose;
- (ta en smakbit) gustar;
- ~ av gustar
smakbit
- pecia a gustar
smakcentrum
- fysiol centro del gusto/del gustion
smakfri
- sin gusto
smakfråga
- question de gusto
smakfull
- de bon gusto, elegante, esthetic;
- vara ~t klädd esser vestite elegantemente/con elegantia/con multe gusto
smakfullhet
- bon gusto, elegantia
smakförnimmelse
- sensation gustative/gustatori
smakförändring
- cambio del gusto
smakgörare
- agente de sapiditate
smakintryck
- sensation gustative/gustatori
smakkänsla
- senso gustative/de gusto
smaklig
- gustose, gustabile, deliciose, delectabile, saporose, sapide, succulente
smaklighet
- (bon) gusto, sapor, gustositate, sapiditate, succulentia
smaklök
- anat papilla gustative/del gusto
smaklös
- sin gusto, de mal gusto, sin sapor, insipide;
- (utan stil) inelegante, de mal gusto;
- (vulgär) vulgar
smaklöshet
- manco/mancantia/deficientia de gusto/de sapor;
- (stillöshet) mal gusto, manco de gusto, inelegantia;
- (vulgäritet) vulgaritate
smaknerv
- anat nervo gustative/del gusto
smakorgan
- organo gustative/del gusto/del gustation
smakprov
- proba a tastar;
- fig monstra, specimen
smakren
- de un gusto/sapor pur
smakretning
- fysiol stimulo gustative
smakriktning
- trend eng del moda
smakråd
- consiliator gustative
smaksak
- question de gusto
smaksensation
- sensation gustative
smaksinne
- fysiol gusto, gustation
smakskillnad
- differentia de gusto
smaksäker
- qui ha un bon gusto
smaksätta
- kul aromatisar
smaksättning
- kul aromatisation
smaktillsats
- kul agente de sapiditate
smakupplevelse
- sensation gustative/gustatori
smakämne
- kul substantia aromatic/gustative, aromatisante
smal
- (ej vid) stricte;
- (ej tjock) tenue;
- (slank) gracile, svelte, tenue;
- den ~a vägen bibl le via stricte;
- det är en ~ sak fig es facile;
- prisa sin ~a lycka laudar su bon fortuna
smalapor
- zool (underfamilj) colobinas
smalaxlad
- con (le) spatulas/humeros stricte
smalben
- anat parte inferior del tibia
smalbladig
- bot angustifolie, stenophylle
smalbrättad
- con bordos stricte
smalfilm
- foto film de formato reducite
smalfilma
- foto filmar con film de formato reducite
smalfilmskamera
- foto camera de film de formato reducite
smalhet
- strictessa, tenuitate, gracilitate, sveltessa
smalhus
- casa locative stricte (de un profunditate maxime de 12 metros)
smalhöftad
- con coxas stricte
smalna
- devenir plus stricte/gracile/svelte/tenue
smalrandig
- con strias stricte
smalspårig
- järnv de largor stricte inter le rails eng [reilz]
smalt
- (blå glasmassa) smalt
smaragd
- miner smaragdo, esmaraldo
smaragdgrön
- smaragdin, esmeraldin
smaragdödla
- zool lacerta viride
smart
- astute, artificiose
smarthet
- astutia
smash
- sport smash eng [smæsh]
smasha
- sport dar un smash eng [smæsh]
smask
- I (smaskande) (sono de) battimento con le lingua
II (slag, dask) colpetto
smaska
- 1 facer un sono de battimento con le lingua 2 (daska) dar un colpetto, batter
smaskande
- (sono de) battimento con le lingua
smaskens
- (välsmakande) gustose;
- (utmärkt) excellente
smaskig
- (kladdig) adhesive, viscose, glutinose, collose, lente, siropose;
- (smutsig) sordide, immunde;
- (välsmakande) gustose;
- (utmärkt) excellente
smaskning
- (sono de) battimento con le lingua
smatt
- angulo
smatter
- (från regn) battimento;
- (från trumpet) fanfar;
- (från röster) critos;
- (mekaniskt ljud) fracasso
smattra
- streper, batter;
- (om gevär/regn) streper;
- (om segel/flagga) undear;
- (om trumpet/röst) sonar
smed
- ferrero;
- (hovslagare) ferrator
smedja
- forgia [-d3-], ferreria
smedjebälg
- folle/suffletto de ferrero
smedjestäd
- incude de forgia [-d3-]
smegma
- fysiol smegma grek
smek
- caressa
smeka
- I v caressar
II s (smörgås) pan con butyro, pan butyrate
smekfull
- caressante, affectuose, tenere
smeklysten
- caressante, affectuose, tenere
smekmånad
- luna de melle
smeknamn
- nomine de caressa
smekning
- caressa
smeksam
- caressante, affectuose, tenere
smeksamhet
- affectuositate, teneressa
smet
- I kul pasta (de ovos, farina e lacte)
II (kladdande) sordidessa;
- (kladdig massa) massa collose/glutinose
smeta
- (kladda) glutinar, collar, (in)gummar;
- ~ in unguer;
- (fetta in) ingrassar;
- ~ ner (smutsa) facer sordide/immunde;
- ~ på unguer
smetana
- kul smetana ry
smetig
- (kladdig) adhesive, viscose, glutinose, collose, lente, siropose;
- (smutsig) sordide, immunde
smetighet
- (kladdighet) glutinositate, viscositate;
- (smutsighet) immunditia, sordidessa
smicker
- adulation, flatteria, blandimento, sycophantia
smickersam
- adulatori, flattante, blande, complimentari, sycophantic
smickra
- adular, flattar, blandir, incensar;
- ~ in sig blandir se
smickrande
- adulatori, flattante, blande, complimentari, sycophantic;
- (hedersam) honorabile
smickrare
- adulator, flattator, incensator, sycophante
smida
- forgiar [-d3-];
- ~ ränker fig conspirar, complotar, intrigar, machinar, ordir
smidbar
- forgiabile [-d3-]
smidbarhet
- forgiabilitate [-d3-]
smide
- forgia [-d3-], ferreria
smideri
- forgia [-d3-], ferreria
smidesarbete
- (handling) forgia [-d3-], ferreria;
- (produkt) obra/objecto de ferro forgiate [-d3-]
smidesbälg
- folle/suffletto de ferrero
smideshammare
- martello de ferrero/de forgia [-d3-]
smidesjärn
- (smidbart järn) ferro forgiabile/malleabile;
- (smitt järn) ferro forgiate [-d3-]
smideskonst
- arte de ferrero, ferreria
smidestång
- tenalia de ferrero
smidig
- (böjlig) agile, flexibile, plicabile, ductile, plicante;
- (anpasslig) lisie, adaptabile, diplomatic, elastic;
- (lätthanterlig) maneabile, docile, ductile;
- kul (om deg) impastabile
smidighet
- agilitate, flexibilitate, ductilitate, elasticitate
smidjebälte
- sport prisa circum le cinctura de retro/de detra
smidning
- forgia [-d3-]
smil
- surriso
smila
- surrider
smilare
- persona adulatori/insinuante/obsequiose/unctuose
smilband
- dra på ~et surrider;
- få någon att dra på ~en facer surrider un persona
smilfink
- persona adulatori/insinuante/obsequiose/unctuose
smilgrop
- fossetta del gena
smilig
- adulatori, insinuante, obsequiose, unctuose
smink
- fardo, make-up eng [meikap]
sminka
- fardar;
- ~ sig fardar se
sminkning
- make-up eng [meikap]
sminkör
- fardator
sminkös
- fardatrice
smisk
- battimento, bastonada, colpata
smiska
- batter, bastonar, dar un colpata
smita
- I v (smyga iväg) escap(p)ar, fugir, discampar;
- ~ åt (om kläder) esser (troppo) stricte
II s massa, multitude
smitare
- persona qui discampa le scena de un accidente (que ille ha causate)
smitning
- discampamento del scena de un accidente (que on ha causate)
smitta
- I s med infection, contamination, contagion [-d3-]
II v med infectar, contaminar, transmitter;
- fig communicar, transmitter;
- (befläcka) macular;
- ~s av ett virus esser contaminate per/con un virus
smittande
- med contagiose [-d3-], infective, infectiose, transmissibile, virulente;
- fig ett ~ skratt un riso contagiose
smittbärare|smittobärare
- (el. smittobärare) med portator de bacillos/de germines
smittfara
- med periculo de contagion [-d3-]/de infection
smittfarlig
- med contagiose [-d3-], infective, infectiose, transmissibile, virulente
smittfri
- med sin contagiositate [-d3-]/virulentia
smitthärd|smittohärd
- (el. smittohärd) foco/focar infectuose/infective/de infection/de contagion [-d3-]
smittkoppor
- med variola;
- som avser ~ variolar, variolic, variolose
smittkoppsepidemi
- med epidemia de variola
smittkoppsvaccin
- med vaccino antivariolic
smittkoppsympning
- med vaccination contra le variola
smittkoppsärr
- marca de variola
smittkälla|smittokälla
- (el. smittokälla) foco/focar infectiose/infective/de infection/de contagion
smittobärare
- se smittbärare
smittohärd
- se smitthärd
smittokälla
- se smittkälla
smittorisk|smittrisk
- (el. smittrisk) risco de contagion [-d3-]/de infection
smittosam
- se smittsam
smittosamhet
- se smittsamhet
smittoämne
- se smittämne
smittrena
- med aseptisar
smittrisk
- se smittorisk
smittsam|smittosam
- (el. smittosam) med contagiose [-d3-], infective, infectiose, transmissibile, virulente
smittsamhet|smittosamhet
- (el. smittosamhet) med contagiositate [-d3-], virulentia
smittämne|smittoämne
- (el. smittoämne) med materia contagiose [-d3-], agente infective, substantia infectiose
smock
- text arrugation in designo de quadratos
smocka
- I s colpo de pugno;
- ~n hänger i luften! fig attention al colpo de pugno!
II v ~ till dar un colpo de pugno, colpar
smockfull
- borrate;
- (med människor) troppo reimplite
smog
- smog eng, nebula de fuligine
smoking
- smoking eng [smouking]
smokingfluga
- cravata de smoking eng [smouking]
smokingkavaj
- smoking eng [smouking]
smokingklänning
- roba (curte ma satis elegante) de smoking eng [smouking]
smokingmiddag
- dinar de smoking eng [smouking]
smokingskjorta
- camisa de vespere/de smoking eng [smouking]
smolk
- grano/particula de pulvere;
- det har kommit ~ i mjölken fig le situation se ha pejorate
smolt
- zool salmon preste de migration
smord
- gå som smort esser facile a exequer;
- Herrens ~e le Uncto del Senior
smorläder
- corio ingrassate
smorning
- (smörjmedel) lubri(fi)cante, lubricator;
- (salva) unguento, uncto;
- (smörjning) lubri(fi)cation
smuggel
- contrabando, commercio clandestin/illegal/illicite/interlope/fraudulente
smuggelförsök
- tentativa de facer contrabando/de contrabandar
smuggelgods
- (merce/mercantia de) contrabando
smuggelliga
- banda de contrabanderos/de contrabandistas
smuggelsprit
- spirito contrabandate/importate contrabando
smuggeltrafik
- traffico de contrabando
smuggla
- facer contrabando, contrabandar, importar/exportar contrabando
smugglarband
- banda de contrabanderos/contrabandistas
smugglare
- contrabandero, contrabandista, trafficator
smuggleri
- contrabando, commercio clandestin/illegal/illicite/interlope/fraudulente
smuggling
- contrabando, commercio clandestin/illegal/illicite/interlope/fraudulente
smugglingsförsök
- tentativa de facer contrabando/de contrabandar
smul
- I adj sjö calme
II s;
- inte ett ~ non le minime apparentia de, nulle umbra de
smula
- I s (litet stycke) pecietta;
- (av bröd) mica;
- en ~ fig un pauco/poco (de)
II v (sönderdela i smulor) micar;
- (bilda smulor) micar se
smulgråt
- avaro
smulgubbe
- bot cruciamento de fraga e fraga vesca
smulig
- que se mica
smulten
- konst (om färgton) morbide
smultron
- bot fraga vesca;
- back~ fraga viride;
- månads~ fraga vesca semperflorante;
- skogs~ fraga silvatic/del bosco
smultronplanta
- bot fragaria, fragiero
smultronställe
- loco ubi vegeta fragas silvatic/del bosco;
- fig loco agradabile
smultrontunga
- med rubor augmentate del papillas lingual (a febre scarlatina)
smussel
- dissimulation
smussla
- dissimular;
- ~ undan escamotar
smuts
- immunditia, sordidessa;
- (starkare) merda, porcheria
smutsa
- render immunde, macular
smutsavvisande
- que non absorbe immunditia/sordidessa
smutsbrun
- brun sordide
smutsfläck
- macula
smutsfläckad
- maculate
smutsfärgad
- de color sordide
smutsgam
- zool percnoptero
smutsgris
- infante immunde
smutsgul
- jalne sordide
smutsgöra
- labor/travalio immunde
smutsig
- immunde, sordide, maculate;
- (starkare) merdose;
- fig obscen, impudic
smutsighet
- immunditia, sordidessa, porcheria
smutskasta
- fig calumniar, diffamar;
- person som ~r calumniator, diffamator
smutskastning
- fig calumnia, calumniation, diffamation
smutskläder
- lavanda, vestimentos a lavar
smutslager
- strato de immunditia/de sordidessa
smutslitteratur
- litteratura obscen/pornographic
smutsrand
- stria de immunditia/de sordidessa
smutstitel
- typ antetitulo
smutstvätt
- lavanda
smutsvatten
- aqua usate/residuari
smutsvit
- blanc sordide
smutt
- 1 (klunk) parve bibita;
- (skvätt) qualque guttas 2 (skrymsle) angulo
smutta
- biber a parve bibitas/gorgatas, sorber
smuttning
- (le) biber a parve bibitas/gorgatas, (le) sorber
smycka
- (ad)ornar, decorar, ornamentar, para(menta)r, imbellir, guarnir, brodar;
- (med ädelstenar) (in)gemmar
smycke
- joiel, ornamento
smyckekonst
- arte decorative/ornamental
smyckesten
- petra preciose, gemma
smyckning
- adornamento, decoration, imbellimento, ornamentation, guarnimento, paramento
smyg
- I (skrymsle) angulo remote
II (smygande) movimento furtive/clandestin;
- i ~ clandestinmente, furtivemente, in secreto;
- lyssna i ~ ascoltar a portas
smyga
- glissar se, ir furtivemente;
- ett fel har smugit sig in i räkningen il se ha glissate un error in le nota;
- ~ sig in entrar furtivemente, insinuar
smygande
- furtive;
- ett ~ gift un veneno que penetra pauco a pauco/poco a poco
smygförsäljning
- vendita clandestin
smyghandel
- commercio secrete/illegal/illicite
smyghål
- fig subterfugio
smygjakt
- chassa [sh-] furtive
smygknäppa
- foto photographar furtivemente
smygkontorisering
- transformation furtive de appartamentos in officios
smyglyssna
- ascoltar al portas
smygläsa
- leger furtivemente/in secreto
smygpremiär
- teat première fr [-jä:r] clandestin
smygpropaganda
- propaganda clandestin
smygreklam
- publicitate clandestin
smygröka
- fumar in secreto/clandestinmente/furtivemente
smygrökare
- fumator clandestin
smygsocialiseing
- socialisation clandestin
smygsupa
- biber furtivemente/in secreto
smygsupare
- bibitor furtive
smygsöm
- text sutura celate
smygtitt
- reguardo furtive
smygtitta
- reguardar furtivemente
smygvinkel
- tekn esquadra false
smygväg
- cammino/sentiero secrete
smygåka
- viagiar [-d3-] clandestinmente
smygåkare
- viagiator [-d3-] clandestin
smäck
- I (slag) colpo;
- (skärmmössa) bonetto con visiera
II (fuskverk) obra meschin, obra mal facite
smäcka
- (slå) colpar;
- (ljuga) mentir;
- ~ ihop (slarvigt tillverka) facer un obra meschin;
- (ljuga) mentir
smäcker
- gracile, svelte, fin
smäckerhet
- gracilitate, sveltessa, finessa, forma/talia svelte
smäckfet
- multo grasse, grassissime
smäckfull
- (proppfull) borrate;
- (med människor) troppo reimplite
smäda
- insultar, injuriar, invectivar, vituperar, affrontar, offender, denigrar, ultragiar [-d3-], vilipender;
- rel blasphemar, calumniar, diffamar, infamar, detraher, denigrar, ultragiar, offender
smädare
- insultator, injuriator, offensor, affrontator, denigrator, vituperator, contemptor;
- (av Gud) blasphemator, calumniator, diffamator, infamator, detractor, denigrator
smädebild
- konst caricatura
smädedikt
- pamphleto
smädefull
- dishonorante, ignominiose, injuriose, ultragiose [-d3-], infamante, opprobriose, humiliante
smädelse
- insulto, injuria, invectiva, offensa, affront(ament)o, ultrage [-ad3e], contumelia;
- (av Gud) blasphemia, calumnia, calumniation, diffamation, infamation, detraction, denigration
smädeord
- parola/termino injuriose/diffamatori/ultragiose [-d3-]/de opprobrio, injuria, invectiva
smädeskrift
- scripto/scriptura infame/diffamatori, libello, pasquin(ada), pamphleto, diatriba;
- författa en ~ libellar, pasquinar
smädeskrivare
- libellista, pamphletero, pasquinator
smädevisa
- canto diffamatori
smädlig
- injuriose, calumniose, diffamatori
smäkta
- languer
smäktan
- languor
smäktande
- languorose
smälek
- ignominia
smäleksfull|smäleksfylld
- (el. smäleksfylld) ignominiose
smäll
- I (smällande ljud) crac, strepito, detonation;
- (slag) colpo;
- slå två flugor i en ~ fig aves con un petra/tiro, prender duo pipiones con un faba;
- vara på ~en fig esser gravide;
- åka på en ~ reciper un colpo
II (stryk) bastonada;
- ge ~ bastonar, batter
smälla
- I s (att slå flugor med) chassa-muscas [sh-], occide-muscas
II v (ge smäll) bastonar, batter
III v (åstadkomma smällande ljud) batter, crac(c)ar, detonar, crepar;
- ~ av (om skott) discargar se;
- fig morir;
- ~ av en raket lancear un rocchetta;
- ~ i dörrarna batter le portas;
- ~ i någon något facer creder un cosa a un persona;
- ~ i sig (mat) inglutir, ingurgitar, borrar se de;
- ~ igen dörren clauder le porta violentemente/bruscamente;
- ~ ihop (krocka) choc(c)ar [sh-], collider;
- (ljuga) mentir;
- ~ till och bli kallt subito facer frigido;
- ~ till och gifta sig post considerationes finalmente spo(n)sar se;
- ~ upp ett hus in haste e sin cura edificar un casa;
- ~ upp en nyhet på förstasidan lancear un nova al prime pagina
smällare
- petardo
smällcigarr
- cigarro explosive/a petardo
smällfet
- multo grasse, grassissime
smällglim
- bot silene vulgar
smällkaramell
- confecto fulminante
smällkyss
- basio sonor
smälta
- I s tekn massa fundite
II v (bli flytande) funder (se), liquefacer se;
- (töa) disgelar;
- det smälter i munnen isto funde in le bucca;
- ~ ihop funder (se);
- fig unir se, fusionar (se), integrar se, amalgamar se; in harmonisar;
- ~ som smör i solsken funder como butyro in le sol
III (göra flytande) funder, liquefacer;
- (tina) disgelar;
- fig (försona sig med tanken) acceptar, digerer, superar;
- fysiol digerer;
- kem deliquescer;
- inte kunna ~ en oförrätt non poter acceptar un injuria;
- ~ alla nya intryck digerer tote nove impressiones;
- ~ järn funder ferro;
- ~ maten digerer le alimento;
- ~ ner funder;
- ~ samman funder;
- fig unir, fusionar, integrar, amalgamar
smältare
- funditor
smältbar
- fusibile;
- (om föda) digeribile, digestibile;
- kem deliquescente
smältbarhet
- fusibilitate;
- (om föda) digeribilitate, digestibilitate;
- kem deliquescentia
smältdegel
- cuppella, crucibulo
smälteri
- funderia
smälthytta
- funderia
smältmassa
- massa fundite
smältning
- fusion
smältost
- kul caseo molle/fundite
smältpunkt
- puncto de fusion
smältsäkring
- el curte circuito/filo fusibile
smälttemperatur
- temperatura de fusion
smälttråd
- el curte circuito/filo fusibile
smältugn
- furno de fusion
smältvatten
- aqua de fusion/de disgelo
smältverk
- funderia
smältvärme
- calor de fusion
smärgel
- smerilio
smärgelduk
- tela abrasive/de smerilio/de carborundum
smärgelpapper
- papiro abrasive/de smerilio/de sablo
smärgelskiva
- disco de smerilio
smärgla
- affilar/polir con smerilio
smärre
- minor
smärt
- gracile, svelte, fin
smärta
- I s dolor, dolo, mal, pena, tortura, tormento, affliction;
- okänslig för ~ med analgesic, analgic;
- okänslighet för ~ med analgesia;
- tillfoga ~ facer suffrer, tormentar, torturar, suppliciar, affliger
II v doler, punger;
- (sticka, skära) lancinar;
- det ~r mig att höra il me face pena audir lo
smärtfri
- med indolor, sin dolor
smärtfrihet
- med indolentia, analgesia
smärtfylld
- dolorose, penose, afflictive
smärtförnimmelse
- sensation dolorose/de dolor
smärtgräns
- med limine de tolerantia al dolor, limine de dolor
smärthet
- gracilitate, sveltessa, finessa, forma/talia svelte
smärting
- text canevas
smärtkänsla
- sensation dolorose/de dolor
smärtlindrande
- med lenitive, sedative, calmante, analgesic, paregoric;
- ~ medel pharmaco analgesic, lenitivo, sedativo, calmante, analgesico, paregorico
smärtlindring
- med sedation del dolor
smärtlös
- med indolor, sin dolor
smärtlöshet
- med indolentia, analgesia
smärtokänslig
- med analgesic, analgic
smärtokänslighet
- med analgesia
smärtpunkt
- med puncto dolorose/neuralgic
smärtsam
- dolorose, penose, pungente
smärtsamhet
- dolor
smärtstillande
- med lenitive, sedative, calmante, analgesic, paregoric;
- ~ medel pharmaco analgesic, lenitivo, sedativo, calmante, analgesico, paregorico
smärttröskel
- med limine de tolerantia al dolor, limine de dolor
små
- parve;
- (unga) juvene;
- ~ bokstäver litteras minuscule, minusculas
småaktig
- meschin, pusille
småaktighet
- meschineria, pusillitate
småanmärkning
- comment(ari)o minor/legier [-d3-]
småannons
- annuncio curte
småax
- bot spicula
småbagage
- pacotilia
småbarn
- (dibarn) lactante, bebe/baby eng;
- (under skolåldern) parve/juvene infante
småbarnsfamilj
- familia con parve/juvene infantes
småbarnslig
- satis infantil/infantin/juvenil
småbarnsstadium
- stadio infantil
småbarnsålder
- infantia
småbelopp
- summa(s) minute
småbil
- parve automobile private
småbildskamera
- camera de/pro parve formato/de 35 millimetros
småbit
- parve pecia, pecia minute
småbladig
- bot microphylle
småblommig
- (som mönster) con designos de parve flores;
- bot que ha parve flores
småblomstrig
- bot que ha parve flores
småbonde
- fermero a/de parve scala
småbord
- parve tabula, tabuletta
småborgare
- parve burgese
småborgerlig
- de parve burgese
småborgerlighet
- spirito de parve burgese
småboskap
- parve bestial
småbruk
- ferma a/de parve scala
småbrukare
- fermero a/de parve scala
småbrukarsjuka
- med acetonemia
småbröd
- kul panetto;
- (småkaka) panetto dulce
småbröder
- fratres plus juvene
småbåt
- barca de recreation, yacht eng [jåt] minor
småbåtshamn
- porto de yachts eng [jåts] minor
smådel
- particula
smådetalj
- detalio minor
smådjur
- parve animal;
- lantbr parve bestial
smådjävul
- diaboletto
smådugga
- pluver finmente/tenuemente
småelak
- satis malevole/malitiose
småfartyg
- parve nave
småfel
- error/manco/mancamento minor
småfinurlig
- satis astute/sagace/artificiose/subtil
småflicka
- parve/juvene puera
småfläckig
- que ha parve maculas;
- ~ sumphöna zool porzana
småfolk
- (folk av lägre samhällsklass) populo basse/minute;
- (småbarn) parve/juvene infantes;
- myt figuras mythologic de parve statura
småfranska
- kul panetto
småfrusen
- tremule, tremulante
småfrysa
- haber un frigido legier [-d3-]
småfräck
- satis impertinente/intruse/arrogante
småfull
- un pauco/poco inebriate
småfuttig
- meschin
småfågel
- ave minor
småförargad
- satis irritate
småförbannad
- satis irate
småförbrukare
- consumitor private/a parve scala, parve consumitor
småförbrukning
- consumo/consumption private/a parve scala
småförbrytare
- delinquente de crimines minor
småföretag
- parve interprisa
småföretagare
- interprenditor a/de parve scala
småförnäm
- qui se da aere de nobilitate
småförseelse
- falta/delicto/error minor, peccadilio, peccatilio
smågata
- strata minor
smågli
- zool parve pisce, fregolo;
- fig parve/juvene infante
smågrabb
- parve/juvene puero
smågris
- parve porco, porchetto
småhacka
- minutiar
småhackor
- kortsp cartas de joco a/de valor basse
småhandlare
- trafficante, trafficator
småhus
- parve casa unifamilial/unifamiliar
småhuttra
- fremer/tremer/tremular un pauco/poco de frigido
småilsken
- satis irritate
småindustri
- parve industria, industria minute
småjordbruk
- ferma a/de parve scala
småkaka
- panetto dulce, biscuit
småkitslig
- satis irritabile/meticulose/vexatori
småkitslighet
- irritabilitate, meticulositate, vexation
småkoka
- kul estufar, subbullir
småkort
- kortsp carta (de joco) a/de valor basse
småkrafs
- pacotilia, bric-à-brac fr
småkrullig
- crispe
småkrusig
- crispe
småkryp
- zool parve insecto
småkrämpa
- infirmitate minor
småle
- surrider
småleende
- I adj surridente, qui surride
II s surriso
småljuga
- dicer parve mentitas
smålockig
- crispe
smålom
- zool gavia stellate
smålustig
- drolle
smålustighet
- drolleria
smålögn
- parve mentita
småmaskig
- de malias fin
småmynt
- moneta minute/divisionari
småmönstrad
- ornate de parve figuras
småningom
- så ~ pauco a pauco, poco a poco, successivemente
smånunneört
- bot corydalis intermedie
småord
- språk parola de impletion, particula
småpaket
- post parve pacchetto (que non pesa plus que 1 kilo)
småpengar
- moneta minute/divisionari
småpetig
- meticulose
småpetighet
- meticulositate
småpipig
- kul (om ost) que ha parve foramines
småplanet
- astron asteroide, planetoide
småplock
- (småsysslor) occupationes insignificante/sin importantia;
- (småsaker) bric-à-brac fr;
- (bagateller) bagatellas
småpojke
- parve/juvene puero
småportion
- i ~er a/de parve portiones
småpost
- i ~er a/de parve rationes/parve summas
småpotatis
- parve patata(s);
- det är inte ~ fig non es pauco/poco
småprat
- confabulation
småprata
- confabular
småprickig
- de/con parve punctos
småproblem
- parve problema, problema minor
småputtra
- kul estufar, subbullir
småpyssel
- parve labor/travalio (minutiose)
småpyssla
- occupar se de parve labores/travalios varie
småpåve
- fig autoritate inferior
småregna
- pluver finmente/tenuemente
småreparation
- reparation minor
småretas
- vexar/provocar un pauco/un poco
smårolig
- drolle
smårolighet
- drolleria
småroll
- teat parte/rolo minor
smårutig
- de/con parve quadros
smårynkig
- un pauco/poco rugose
smårätter
- kul hors-d’œuvre fr [årdœ:vr]
småsak
- bagatella, insignificantia, detalio;
- värdelösa ~er bric-à-brac fr
småsinnad
- pusille, meschin
småsinne
- pusillitate, meschineria
småsint
- pusille, meschin
småsinthet
- pusillitate, meschineria
småsjuda
- kul estufar, subbullir
småsjunga
- cantar a bucca clause
småskalig
- a/de parve scala
småskalighet
- parve scala
småskola
- hist le prime duo/tres classes del schola primari
småskrak|småskrake
- (el. småskrake) zool mergo serrator
småskratta
- surrider
småskrift
- obra litterari minor, brochure fr [-shy:r]
småskryt
- un pauco/poco de fanfaronada/ostentation/vangloria/vanteria
småskryta
- fanfaronar/ostentar/vantar se/vangloriar se un pauco/un poco
småskuld
- debita minor
småskuren
- ingenerose, meschin, pusille
småskurenhet
- pusillitate
småskvaller
- commatrage [-ad3e]
småslant
- moneta minute/divisionari
småslug
- astute, sagace, artificiose, subtil
småslughet
- astutia, subtilitate
småsmula
- morsello, pecietta, fragmento
småsnål
- exaggerativemente parsimoniose
småsnåla
- esser exaggerativemente parsimoniose
småsnålhet
- parsimonia exaggerative
småsova
- somnoler, dormettar
småsparare
- sparniator qui deposita (regularmente) un summa minor
småspigg
- zool pungitio
småspik
- parve clavos;
- det regnar ~ fig il pluve torrentialmente
småspov
- zool numenio phaeopus lat [fä-]
småspringa
- currer satis lentemente (a passos curte)
småspydig
- satis malitiose/sarcastic
småstad
- parve citate/urbe, citate provincial/de provincia
småstadsaktig
- provincial, de parve citate/urbe
småstadsbo
- habitante provincial/de un parve citate/urbe
småsten
- calculo
småstilt
- typ de parve typos/typographia
småstjäla
- furar a/de parve scala
småstuga
- cabana
småstunder
- curte momentos (occasional)
småstöld
- furto minor
småsumma
- parve summa, summa minor
småsupa
- inebriar se a/de parve scala
småsur
- de satis mal humor
småsura
- esser de satis mal humor
småsven
- hist page fr [pa:3]
småsvära
- maledicer sotto voce it [våtshe], usar maledictiones legier [-d3-]
småsynd
- peccadilio, peccatilio
småsyskon
- fratre/soror plus juvene
småsyssla
- I v occupar se con cosas de minor importantia
II s occupation de minor importantia
småsystrar
- sorores plus juvene
småtimmar
- fram på ~na durante le/al horas post medienocte
småtjuv
- fur a/de parve scala, persona qui committe furtos minor
småtjänst
- servicio minor
småtrevlig
- satis placente/dulce/gentil
smått
- I adj allt möjligt ~ och gott tote sorta de delicatessas;
- i stort som ~ in grande como in parve;
- vänta ~ esser gravide
II adv ha det ~ esser paupere/povre;
- vara ~ förmögen esser satis ric;
- vara ~ orolig esser un pauco/poco anxiose
småtteri
- bagatella(s), futilitate(s)
småttig
- (småskuren) ingenerose, meschin, pusille;
- (obetydlig) insignificante
småttighet
- (småskurenhet) ingenerositate, meschineria, pusillitate;
- (obetydlighet) insignificantia
småtting
- (dibarn) lactante, bebe/baby eng;
- (äldre) parve infante
småtvätt
- (av underkläder) lavanda de subvestimentos;
- (av småbarnskläder) lavanda de vestimentos de un bebe/baby eng
småungar
- parve/juvene infantes
småutgifter
- parve expensas, expensas minor
småvarmt
- kul hors-d’œuvre fr [årdœ:vr] calde
småvessla
- zool mustela nival
småviktig
- infatuate, pompose
småviktighet
- aere de importantia/de sufficientia, infatuation
småvilt
- jakt chassa [sh-] minor
småvuxen
- curte, de parve talia
småvuxenhet
- curtitate, parve talia
småväg
- cammino/via minor
småvärka
- doler un pauco/un poco
småväxt
- curte, de parve talia
småväxthet
- curtitate, parve talia
småärende
- commission minor
småäta
- mangiar [-d3-] pauco/poco a intervallos curte
småö
- parve insula
smör
- kul butyro;
- breda på ~ butyrar;
- gå åt som ~ i solsken fig esser finite multo rapidemente;
- inte för allt ~ i Småland fig a nulle precio;
- komma (sig) upp i ~et fig obtener un stato economic multo bon;
- kärna ~ batter le butyro, facer butyro;
- osaltat ~ butyro non salate;
- smält ~ butyro fundite
smöra
- butyrar;
- fig flattar, blandir
smöraktig
- kem butyrose
smörask
- butyriera
smörbakelse
- kul pastisseria al butyro
smörberedning
- fabrication de butyro
smörberg
- montania de butyro
smörblomma
- bot button de auro, ranunculo;
- rev~ ranunculo repente
smörboll
- bot trollio europee
smörbult
- zool gobio
smörbytta
- butyriera
smördeg
- kul pasta exfoliate
smörfett
- grassia de butyro;
- kem butyrina
smörgul
- del color de butyro
smörgås
- kul trencho [-sh-] de pan butyrate/con butyro, sandwich eng [sænwid3, -witsh];
- kasta ~ fig facer saltar petras sur le superficie del aquas
smörgåsbord
- kul hors-d’œuvre fr [årdœ:vr] svedese, smorgasbord sv
smörgåsbricka
- kul (tabuliero de) hors-d’œuvre fr [årdœ:vr] mixte
smörgåsgaffel
- furchetta minor (pro lo que on mitte super su trencho [-sh-] de pan)
smörgåskex
- kul cracker eng [krækö]
smörgåskrasse
- bot lepidio sative
smörgåsmat
- kul lo que on mitte super su trencho [-sh-] de pan
smörgåsnisse
- apprentisse (del mestiero) de servitor
smörgåspålägg
- kul lo que on mitte super su trencho [-sh-] de pan
smörgåstårta
- kul torta (de) sandwich eng [sænwid3, -witsh]
smörhaltig
- butyrose
smörig
- butyrari;
- kem butyric, butyrose
smörindustri
- butyreria
smörj
- battimento, bastonada;
- ge ~ batter, bastonar
smörja
- I s (smörjmedel) lubri(fi)cante, lubricator, unguento, linimento, grassia;
- (sörja) fango;
- (skräp) bric-à-brac, antiqualia, kitsch ty;
- prata ~ confabular, dicer absurditates
II v unguer, linir;
- (maskin) ingrassar, lubri(fi)car;
- (med olja) olear;
- fig (smickra) flattar, adular;
- (muta) corrumper;
- det går som smort isto functiona perfectemente/a meravilia;
- ~ in unctar, unguer;
- ~ kråset fig regalar se;
- ~ ner sordidar
smörjapparat
- lubri(fi)cator, ingrassator
smörjare
- ingrassator, lubri(fi)cator
smörjbrygga
- ponte pro ingrassar/lubri(fi)car
smörjelse
- unction;
- rel ge ~ unguer;
- sista ~n rel le extreme unction/sacramento(s)
smörjfett
- grassia
smörjgrop
- fossa de reparationes pro ingrassar/pro lubri(fi)car
smörjhall
- officina pro lubri(fi)cation e reparationes minor
smörjhål
- apertura de lubri(fi)cation
smörjig
- immunde, sordide, maculate
smörjighet
- immunditia, sordidessa
smörjkanna
- oleator a becco
smörjmedel
- lubri(fi)cante, lubricator;
- (salva) unguento, uncto
smörjning
- lubri(fi)cation
smörjolja
- oleo lubri(fi)cante/pro ingrassar
smörjpunkt
- puncto de lubri(fi)cation
smörklick
- morsello de butyro
smörklimp
- grumo de butyro
smörkniv
- cultello a/de butyro
smörkräm
- kul crema de butyro
smörkärna
- apparato pro batter le/facer butyro
smörkärning
- butyreria
smörlen
- (om röst) tenere/blande como le butyro
smörpapper
- papiro impermeabile a grassia
smörsopp
- bot suillo jalne/luteus lat
smörsyra
- kem acido butyric
smörtenor
- tenor qui canta troppo teneremente/blandemente
smörtillverkning
- butyreria
smörtunna
- barril de butyro
snabb
- rapide, celere, preste, veloce, prompte, precipitate, expresse
snabba
- v ~ på, ~ sig hastar se, precipitar se, allongar le passo;
- ~ upp (ac)celerar, precipitar
snabbattack
- raid eng [reid]
snabbdiligens
- hist velocifero
snabbehandla
- expedir promptemente
snabbehandling
- (av ärende) expedition rapide/prompte
snabbeld
- mil tiro/foco rapide
snabbeldvapen
- mil arma a/de repetition, mitraliatrice
snabbesök
- visita curte/de curte durata
snabbflygande
- que vola rapidemente
snabbflytande
- que flue rapidemente
snabbfotad
- de pedes legier [-d3-], rapide, veloce
snabbfrysa
- congelar/refrigidar/frigorificar rapidemente
snabbförband
- bandage [-ad3e] rapide/provisori/provisional/temporari/de emergentia
snabbförbindelse
- communication directe
snabbgående
- rapide, expresse
snabbhet
- rapiditate, celeritate, velocitate, promptitude
snabbinventera
- inventariar rapidemente
snabbis
- copula/copulation/coito rapide
snabbkaffe
- caffe instantanee/solubile/in pulvere
snabbkalkyl
- calculation/calculo preliminar
snabbkassa
- cassa rapide/pro pagamento de solmente cinque merces (in un magazin de autoservicio)
snabbklackning
- provision rapide de nove talones
snabbkokare
- kul (marmita) autoclave
snabbkontroll
- controlo rapide/superfacial
snabbkurs
- curso intensive/rapide/fulmine/accelerate
snabbköp
- servicio libere, autoservicio, self-service eng [selfsö:vis]
snabbköpsbutik
- magazin de servicio libere, magazin self-service eng [selfsö:vis]
snabblunch
- lunch eng [lansh] rapidemente (facite e) mangiate [-d3-]
snabbläsa
- leger rapidemente/superfacialmente
snabbläsning
- lectura rapide/superfacial
snabblöpare
- sport curritor rapide
snabblöslig
- que se solve rapidemente
snabbmat
- platto(s) rapidemente cocite
snabbplatta
- platta electric rapide (que deveni calde plus rapidemente que le alteres)
snabbporträtt
- portrait fr [pårträ] instantanee/rapide;
- (i ord) characterisation curte
snabbpromenad
- promenada curte e rapide
snabbprotokoll
- protocollo preliminar
snabbregulator
- el regulator de currente automatic (pro un generator electric)
snabbremiss
- pol remission que exige un responsa rapide
snabbräkning
- calculation multo rapide
snabbseglande
- que naviga rapidemente
snabbservice
- servicio rapide
snabbskiss
- schizzo it [skitså] instantanee/rapide
snabbskrift
- stenographia
snabbskytte
- mil tiro/tirage [-ad3e] rapide
snabbstål
- aciero rapide
snabbteckna
- designar rapidemente
snabbteckning
- designo instantanee/rapide
snabbtelefon
- telephono de intercommunication (con incorporate un altoparlante/altoparlator)
snabbtitt
- reguardo rapide/superfacie
snabbtorkande
- que sic(c)a rapidemente
snabbtransport
- transporto/transportation expresse/rapide/de grande velocitate
snabbtvätt
- lavanderia de livration rapide
snabbtänkt
- vivace de spirito, de intelligentia vivace
snabbtåg
- järnv traino expresse/rapide, expresso, rapido
snabbundersökning
- investigation rapide
snabbuss
- autobus expresse/rapide
snabbutredning
- investigation rapide
snabbutryckning
- prompte succurso multo rapide
snabbverkande
- rapide, active;
- med (a effecto/de action) rapide, drastic
snabbvin
- vino de un production rapide
snabbvisit
- visita curte
snabbväljare
- clave de preselection
snabbväxande
- prolific
snabel
- zool trompa;
- (hos insekter) proboscis, proboscide
snabelaktig
- zool (hos insekter) proboscidiforme
snabeligel
- zool sanguisuga a trompa
snabelsko
- calceo/scarpa a trompa
snack
- (babbel) confabulation;
- (sladder) garrulada, commatrage [-ad3e];
- (storordighet) grandiloquentia;
- ~! bah!
snacka
- parlar, conversar, dialog(is)ar;
- (babbla) garrular, confabular;
- (sladdra) commatrar
snackbar
- snack-bar eng [snækba:]
snackesalig
- se snacksalig
snackesalighet
- se snacksalighet
snacks
- kul snacks eng [snæks]
snacksalig|snackesalig
- (el. snackesalig) garrule, loquace, multiloque, multiloquente, volubile
snacksalighet|snackesalighet
- (el. snackesalighet) garrulitate, loquacitate, multiloquentia, volubilitate
snagga
- taliar/secar a capillos multo curte, tonder le capillos;
- låta ~ sig facer tonder le capillos
snagghårig
- a/de capillos multo curte, tondite
snaggig
- a/de capillos multo curte, tondite
snaggklippa
- (hår) taliar/secar a capillos multo curte, tonder le capillos
snaggklippt
- a/de capillos taliate multo curte, tondite
snappa
- (nappa) sasir;
- (förstå) comprender;
- ~ efter andan suffocar;
- ~ upp audir per casualitate;
- ~ åt sig attrappar, capturar
snapphane
- hist partisano de Scania
snapplås
- serratura a resorto
snaps
- kul aperitivo alcoholic, vitro
snapsa
- prender/biber aperitivos alcoholic
snapsflaska
- bottilia de aperitivo alcoholic
snapsglas
- parve vitro a aperitivos alcoholic
snapshot
- foto photo(graphia) instantanee, instantaneo
snapsvisa
- canto bacchic/a biber
snar
- (hastig) hastive, veloce;
- (skyndsam) prompte, rapide;
- (nära förestående) proxime;
- inom en ~ framtid in pauc/poc, proximemente
snara
- I s (ögla) nodo, lacio;
- (för fångst) lacio, trappa;
- fig pedica;
- sätta ut snaror poner/tender lacios
II v prender con un lacio, trappar
snarare
- plus tosto
snarast
- (så snart som möjligt) si tosto que possibile;
- (närmast) plus tosto
snarfager
- banalmente belle, belle in un modo banal
snarfyndig
- (snabbtänkt) vivace de spirito, de intelligentia vivace;
- (påhittig) ingeniose
snarfyndighet
- vivacitate de spirito, intelligentia vivace;
- (påhittighet) ingeniositate
snarka
- roncar
snarkare
- roncator
snarkning
- ronco
snarlik
- multo similar/simile
snarlikhet
- grande similaritate
snarrådig
- resolute
snarrådighet
- resolution
snarstucken
- susceptibile
snarstuckenhet
- susceptibilitate
snart
- (inom kort) tosto, in pauc/poc, cito, proximemente;
- ~ sagt (nästan) quasi;
- så ~ som si tosto que
snartänkt
- vivace de spirito, de intelligentia vivace, acute, perspicace
snartänkthet
- vivacitate de spirito, intelligentia vivace
snarvacker
- banalmente belle, belle in un modo banal
snask
- bonbones, cosas dulce
snaska
- (äta sötsaker) mangiar [-d3-] bonbones/cosas dulce;
- ~ ner facer sordide/immunde, immundar
snaskeri
- sordidessa, immunditate;
- fig indecentia
snaskig
- sordide, immunde;
- fig indecente
snaskighet
- sordidessa, immunditate;
- fig indecentia
snatta
- furar cosas de valor minor
snattare
- parve fur
snatteri
- parve furto
snattra
- I s håll ~n! silentio!
II v crit(ali)ar, facer quac-quac;
- fig garrular
snava
- facer un passo false
snavning
- passo false
sned
- I adj (ej rak) oblique, inclinate;
- (förvriden) (dis)torte;
- anat, mat scalen;
- fig prave, distorte, erronee, false;
- gå snett (på skor) torquer le talones (de su scarpas/su calceos);
- fig faller, esser un fiasco;
- snett emot diagonalmente opposite;
- titta snett på någon reguardar/mirar un persona de transverso (även fig)
II s på ~ obliquemente, de transverso
snedbelastning
- carga(mento) inequal
snedbena
- ha ~ haber le capillos dividite al latere
snedbent
- de/con gambas oblique
snedblick
- reguardo oblique
snedd
- på ~en obliquemente, diagonalmente
snedda
- (gå snett över) transversar;
- (skära på snedden) taliar obliquemente
snedfönster
- fenestra inclinate
snedfördelning
- apportionamento inequal
snedgående
- que va obliquemente/diagonalmente/de traverso
snedgången
- (om sko) de/con talon torquite
snedhet
- obliquitate
snedhiss
- ascensor/monta-cargas/lift eng (que va) de transverso
snedhörnig
- mat obliquangule;
- ~ figur parallelogramma
snedklaff
- battente/valva inclinate
snedlinje
- linea oblique
snedmynt
- a/con un bucca oblique
snedparkering
- parcamento improprie de traverso
snedrekrytering
- recrutamento inequal
snedremsa
- text banda de tela taliate obliquemente
snedruta
- quadrato obliquangule
snedrygg
- med scoliose, scoliosis
snedsits
- kortsp distribution del cartas inequal
snedskuren
- taliate obliquemente
snedsliten
- (om klack) torquite
snedslå |snedslå
- 1 pessula/barra fixate obliquemente 2 text banda de tela taliate obliquemente
snedsprång
- capriola;
- fig escap(p)ada
snedsteg
- passo false;
- fig escap(p)ada
snedstreck
- linea diagonal
snedställa
- mitter/poner obliquemente, inclinar
snedstöd
- supporto oblique
snedtak
- tecto inclinate
snedtrampad
- (om sko) de talon torquite
snedtändning
- fig reaction negative e irritate
snedvinklig
- mat obliquangule;
- ~ figur parallelogramma
snedvrida
- deformar, torquer
snedvriden
- fig prave, distorte, erronee, false
snedvuxen|snedväxt
- (el. snedväxt) que ha crescite torquite/de transverso
snedögd
- de/con oculos oblique
snegla
- reguardar de transverso
snegling
- reguardo de transverso
snes
- lantbr palo con garbas
snesa
- lantbr poner garbas a e circum un palo
snibb
- (hörn) angulo;
- (spets) puncta, extremitate;
- (flik) lobo, lobulo;
- (trekant av tyg) tela triangular
snibbformig
- punctate
snibbig
- punctate
snibbkrage
- collar punctate
snickarbyxor
- pantalon(es) carpentero
snickarbänk
- banco de carpentero/de ebenista
snickare
- carpentero;
- (möbelsnickare) ebenista
snickarlärling
- apprentisse (de) carpentero/ebenista
snickarmästare
- maestro carpentero/ebenista
snickarverkstad
- officina de carpentero/de ebenista
snickarverktyg
- utensiles pl de carpenteria, ebenisteria
snickeri
- carpenteria;
- (möbelsnickeri) ebenisteria
snickeriarbete
- carpenteria, ebenisteria
snickerifabrik
- fabrica de carpenteria
snickeriverkstad
- officina de carpenteria/de ebenisteria
snickra
- carpentar, ebenisar;
- lära sig ~ apprender carpenteria/ebenisteria;
- vara duktig på att ~ esser un bon carpentero/ebenista
snickring
- carpenteria;
- (möbelsnickeri) ebenisteria
snicksnack
- galimatias, nonsenso
snida
- trenchar [-sh-], secar, taliar;
- konst (för träsnitt) xylographar
snidare
- trenchator [-sh-], secator, taliator;
- konst (av träsnitt) xylographo
sniff
- I (ljudlig inandning genom näsan) inhalation ruitose con le nares
II (narkotiskt berusningsmedel) droga
sniffa
- (hörbart inandas genom näsan) respirar ruitosemente;
- (berusa sig genom att inandas ångor från lösningsmedel) inhalar le vapores de un solvente inebriante;
- (använda drog) inhalar un droga
sniffare
- persona qui inhala le vapores de un solvente inebriante, drogato
sniffning
- inhalation ruitose con le nares;
- inhalation del vapores de un solvente inebriante;
- inhalation de un droga
snigel
- zool (med hus) coc(h)lea;
- (utan hus) limace
snigelaktig
- como un coc(h)lea/un limace
snigelfart
- gå i ~ avantiar a passo de limace/de tortuca
snigelgång
- passo de limace/de tortuca
snigelhus
- zool concha de coc(h)lea
snigla
- avantiar a passo de limace/de tortuca
sniken
- avide, avar
snikenhet
- aviditate, avaritia
snilla
- ~ undan pecular
snille
- genio, ingenio brillante
snilleblixt
- bon idea subite
snilledrag
- acto/manovra genial
snillefoster
- obra (discutibile) de un genio
snilleprov
- obra genial/de un genio
snillrik
- genial
snillrikhet
- genialitate
snip
- becco
snipa
- sjö boma
snipformig
- punctate
snipig
- punctate;
- fig acide, de mal humor
snirkel
- voluta, spiral, bucla
snirkla
- parar de/adornar con volutas;
- ~ sig serpentar
snirklad
- fig exaggeratemente ceremoniose
snirkleri
- ceremonia exaggerate
snirklig
- fig exaggeratemente ceremoniose
sniskan
- på ~ obliquemente, de transverso;
- vara på ~ fig esser inebriate
snits
- stilo, elegantia;
- sätta ~ på render elegante
snitsa
- facer in un maniera elegante/habile;
- ~ till render elegante
snitsare
- persona de grande talento, asse
snitsel
- 1 sport (pappersremsa för utmärkning av spår) banda de papiro (pro marcar un pista) 2 kul schnitzel ty [shnitzl]
snitsig
- (flott) elegante;
- (skicklig) habile
snitsla
- sport marcar (un pista) con bandas de papiro
snitt
- I incision, intalio, sectura;
- (på bok) section;
- (på kläder) talia, fashion eng [fæshn];
- (medeltal) media;
- mat section;
- typ talia;
- en person av gammalt snitt un persona del vetule schola;
- gyllene ~et mat le section auree;
- i ~ in media;
- lägga ett ~ med facer un incision, incider, incisar
II kul parve sandwich eng [sænwid3, -witsh]
snitta
- trenchar [-sh-], taliar, secar;
- med incider, incisar, facer un incision
snittbetyg
- nota medie
snittblomma
- flor taliate/secate
snitthastighet
- velocitate medie
snittmängd
- multitude medie
snittning
- trenchamento [-sh-], incision, intalio, sectura
snittpris
- precio medie
snittsiffra
- numero medie
snittsår
- sectura, plaga
snittyta
- plano secante/sectionate, section
sno
- torquer, tressar, convolver;
- (stjäla) furar;
- ~ ihop fig facer de qualque maniera;
- ~ på hastar, precipitar, (ac)celerar, urger;
- ~ sig (slingra sig) serper, serpentar;
- (skynda sig) hastar se, precipitar se;
- ~ åt sig prender/sasir furtivemente
snoa
- mus rapide dansa popular/folkloric (in Svedia exequite como un variation de polka tjeck)
snobb
- snob eng, dandy eng [dændi], adonis
snobba
- paradar, ostentar;
- ~ med något facer ostentation/monstra de un cosa, exhiber un cosa;
- ~ upp sig facer se belle
snobberi
- snobismo
snobbig
- snobic, snobistic
snobbighet
- snobismo
snobbism
- snobismo
snobbistisk
- snobistic, snobic
snobbränna
- strata pro pedones elegante/al moda
snodd
- corda, cordon, filo;
- (på uniform) galon
snofsa
- ~ till/upp render elegante/chic fr [sh-];
- ~ till sig/upp sig facer se belle
snofsig
- chic fr [sh-], elegante
snofsighet
- elegantia
snok
- 1 zool angue, colubra, coronella, natrix, natrice;
- gulgrön pisk~ colubra;
- hassel~, slät~ angue, coronella;
- ~ar (familj) colubridas;
- vanlig ~, vatten~ natrix, natrice 2 (snokare) persona qui se immisce in toto/qui mitte le naso in un cosa 3 (näsa) naso
snoka
- (rota) immiscer se (in toto), mitter le naso (in un cosa);
- (spionera) spi(on)ar;
- ~ reda på traciar, deteger
snokare
- persona qui se immisce in toto/qui mitte le naso in un cosa
snooker
- sport snooker eng [snu:kö]
snopen
- (besviken) disappunctate;
- (häpen) perplexe, consternate;
- (förvirrad) confuse, confundite
snopenhet
- (besvikelse) disappunctamento;
- (häpenhet) perplexitate, consternation;
- (förvirring) confusion
snopp
- 1 (på cigarr) puncta;
- (på ljus) micca comburite;
- (penis) verga, virga 2 zool macula blanc (al muso de un cavallo)
snoppa
- (cigarr) taliar;
- (ljus) distachar [-sh-] le micca;
- (bär) nettar, mundar;
- ~ av fig rebuffar, mitter a su placia, implaciar
snoppare
- (för cigarrer) talia-cigarros
snor
- muco nasal
snora
- producer muco nasal
snorgärs
- zool acerina, gymnosephalo;
- fig infante minor, mucoso
snorhyvel
- fig infante minor, mucoso
snorig
- mucose
snorighet
- mucositate
snork
- persona superciliose
snorkel
- snorkel, schnorkel ty [shnårköl]
snorkig
- superciliose
snorkighet
- superciliositate
snorkla
- natar con un snorkel/schnorkel ty [shnårköl] in function
snorkråka
- pecia de muco nasal
snorunge|snorvalp
- (el. snorvalp) fig infante minor, mucoso
snubba
- I s reprimenda
II v reprimendar
snubbe
- viro, figura, typo
snubbelfotad
- qui sovente face un passo false
snubbla
- facer un passo false;
- ~ på/över fig trovar per hasardo
snubblande
- vara ~ nära esser quasi super le puncto (de)
snubblig
- qui sovente face un passo false
snubbling
- passo false
snudd
- tocca legier [-d3-];
- ~ på fig quasi
snudda
- ~ vid toccar legiermente [-d3-];
- ~ ett ämne fig tractar un subjecto superficialmente/en passant fr [a) pasa)]
snuddning
- tocca legier [-d3-]
snugga
- parve pipa
snultra
- zool labro;
- blå~ labro mixte;
- gräs~ centrolabro;
- skär~ crenilabro; snultror (familj) labridas;
- sten~ ctenolabro
snurr
- (snurrning) giration, rotation;
- (hårknut) chignon fr [shinjo)];
- (dårskap) follia;
- rena ~en le pur follia, le follia absolute;
- sätta ~ på något fig activar qualcosa
snurra
- I v girar, rotar;
- torn(e)ar, pivotar;
- (vända) (re)verter, volver;
- (tvinna) torquer;
- det ~r runt i huvudet på mig le testa me torna
II s (leksak) turbine;
- sjö (barca con) motor exterior
snurrande
- rotative, rotatori, giratori, tornante
snurrevad
- fiske grande rete de tracto, draga
snurrig
- (yr) vertiginose;
- (befängd) folle, singular, estranie, bizarre
snurrning
- giration, rotation
snurrstol
- sede/sedia giratori
snus
- tabaco de prisa/in pulvere;
- en pris ~ un prisa de tabaco
snusa
- prender un prisa;
- (sova) dormir
snusare
- persona qui prende prisas/qui usa tabaco de prisa
snusbrun
- color de tabaco
snusdosa
- cassa de tabaco de prisa, tabachiera
snusen
- vara på ~ esser ebrie/inebriate
snusförnuft
- senso pretense
snusförnuftig
- pretensemente sensate
snusförnuftighet
- senso pretense
snusgubbe
- vetulo qui (evidentemente) prende sovente un prisa
snusig
- maculate de tabaco in pulvere
snusk
- (smuts) immunditate, sordidessa;
- (svineri) porcheria;
- (oanständighet) obscenitate
snuska
- ~ ner render immunde/sordide, polluer
snuskgubbe
- vetulo immunde/sordide;
- (oanständig person) vetulo obscen
snuskhummer
- fig persona obscen, porco
snuskig
- (smutsig) immunde, sordide;
- (oanständig) obscen
snuskighet
- (smuts) immunditate, sordidessa;
- (svineri) porcheria;
- (oanständighet) obscenitate
snusklitteratur
- litteratura satis obscen
snuskpelle
- persona immunde, porco
snusmala
- kul moler a un consistentia extrafin
snusmalen
- kul extrafin
snusmumrik
- vetulo qui (evidentemente) prende sovente un prisa
snusnäsduk
- grande pannello de naso (multicolor)
snusprilla
- prisa de tabaco
snustorr
- multo sic;
- fig multo enoiose
snut
- 1 vard (näsa eller mun) muso;
- håll ~en! tace!, silentio! 2 neds (polis) sbirro
snutfager
- banalmente belle, belle in un modo banal
snutt
- pecietta
snuva
- I s med (näskatarr) catarrho (nasal), coryza, rhinitis
II s myt (skogsrå) fee del silvas
III v (lura) fraudar
snuvig
- mucose;
- vara ~ haber attrappate un catarrho (nasal)/un coryza/un rhinitis
snuvighet
- mucositate
snyft
- singulto
snyfta
- singultar
snyftfilm
- film lacrimose
snyftning
- singulto
snygg
- (prydlig) nette, nitide;
- (tämligen vacker) satis belle;
- en ~ historia iron un cosa pauco/poco belle
snygga
- ~ till/upp nettar, mund(ific)ar
snygghet
- munditia, nettitate
snygging
- persona attrahente/attractive
snylta
- parasitar, viver como parasito
snyltande
- parasitic
snyltare
- parasito
snyltdjur
- zool animal parasite, parasito;
- (som lever på ytan av andra djur) epizoon (pl epizoa)
snyltgäst
- parasito
snyltgästa
- parasitar
snyltning
- biol parasitismo
snyltrot
- bot orobanche
snyltrotsväxter
- bot (familj) orobanchaceas
snyltväxt
- bot planta parasite, parasito
snyta
- nettar le naso (de);
- (stjäla) furar, robar;
- ~ sig sufflar (se)/essugar le naso
snyte
- muso
snyting
- colpo de pugno al facie;
- åka på en ~ reciper un colpo (al facie)
snäcka
- 1 (skal) concha, coc(h)lea, conchyle;
- anat (i örat) helice, concha;
- arkit, voluta;
- zool gastropodo, carapace;
- damm~ lymnea;
- kauri~ cauri, cypraea [-räa] moneta lat;
- skål~ patella, ancylus fluviatilis lat;
- snäckor (klass) gastropoda;
- strand~ litorina litoral;
- trädgårds~ cepaea [-päa] nemoralis lat;
- valthorns~ buccino;
- veck~ voluta;
- vinbergs~ helice pomatia lat 2 sjö (snipa) boma
snäckartad
- zool conchoidal
snäckdjur
- zool (klass) gastropoda
snäckformad|snäckformig
- (el. snäckformig) conchiforme, conchoidal, helicoidal, helicoide, spiral
snäckgång
- anat voluta
snäckhjul
- tekn rota helicoidal/spiral
snäcklock
- zool operculo
snäckornament
- arkit, konst voluta
snäckskal
- concha, coc(h)lea, conchyle
snäckskruv
- tekn vite perpetual/sin fin
snäckvindling
- anat voluta
snäckväxel
- tekn ingranage [-ad3e] helicoidal
snäll
- bon;
- (vänlig) gentil, affabile, amabile;
- (välvillig) benevole;
- (hygglig) decente, honeste;
- men ~a du! ma caro/cara!;
- var ~ och... per favor
snällgående
- rapide, expresse
snällhet
- bonitate;
- (vänlighet) gentilessa, affabilitate, amabilitate;
- (välvillighet) benevolentia;
- (hygglighet) decentia, honestitate
snällod
- tekn metallo a/de/pro soldar fusibile
snällpress
- tryck pressa rotative/de rotation
snällseglande
- que naviga rapidemente
snälltåg
- traino rapide/expresse, rapido, expresso
snällödning
- tekn soldatura con un metallo fusibile
snällögd
- qui ha/con bon oculos
snäpp
- (knäppande ljud) clic, clac(c)amento;
- (steg) passo
snäppa
- I s zool becassa, becassina;
- drill~ actitis hypoleuca lat;
- glutt~ tringa nebularia lat;
- snäppor (familj) scolopacidas
II v clac(c)ar;
- med (åderlåta) phlebotomisar;
- ~ med fingrarna clac(c)ar le digitos
snäppare
- med instrumento de phlebotomia
snärj
- (jäkt) febrilitate, haste, pressa, pression;
- (svårgenomträngligt snår) boschetto/brossa/boscage [-ad3e] quasi impassabile
snärja
- I v (i fälla) trappar;
- (med lina) prender con un lacio;
- (i nät) prender in un rete;
- fig imbroliar, insidiar, intricar, capt(iv)ar
II s bot cuscuta;
- nässel~ cuscuta europee
snärjande
- fig insidiose, captiose
snärjgräs
- bot galio aparine lat
snärjig
- (jäktig) febril, hastive, hectic;
- (snårig) plen de brossas/de boschettos/de boscages [-ad3es] spisse/dense
snärjmåra
- bot galio aparine lat
snärt
- (piskrem) flagello;
- (piskrapp) colpo de flagello;
- fig (livfullhet) brio it;
- (eftertryck) emphase, emphasis;
- (gliring) sarcasmo
snärta
- I v (klatscha med piska) dar colpos de flagello, clac(c)ar;
- fig (ge gliringar) provocar sarcasticamente
II s juvena/juvene puera (satis arrogante)
snärtig
- clac(c)ante;
- fig impressive, choc(c)ante [sh-]
snäsa
- I v reprimendar;
- ~ av refusar bruscamente, rebuffar
II s (åthutning) reprimenda;
- (avsnäsning) rebuffo
snäsig
- brusc, inamabile, impertinente
snäsning
- rebuffo
snäv
- (åtsittande) stricte, tense;
- (trång) limitate, stricte;
- fig (stel) rigide;
- (kärv) aspere, reticente;
- (begränsad) stricte, exigue, parve, limitate
snäva
- (vara/göra snäv) esser/facer stricte;
- ~ sig (sitta snävt) esser (troppo) stricte
snävsynt
- illiberal
snål
- (överdrivet sparsam) exaggeratemente parsimoniose, ingenerose, illiberal;
- (sniken) avar, avide, avaritiose, cupide;
- (knapp) modic, magre, scarse, frugal, limitate, insufficiente, tenue, exigue, parsimoniose
snåla
- esser ingenerose/illiberal/parsimoniose
snålblåst
- vento aspere
snålhet
- (överdriven sparsamhet) parsimonia exaggerate, ingenerositate, illiberalitate;
- (snikenhet) aviditate, avaritia, cupiditate
snåljåp|snålmåns
- (el. snålmåns) persona exaggeratemente parsimoniose, persona ingenerose/illiberal, avaro
snålskjuts
- viage [-ad3e] gratuite;
- åka ~ fig prender avantage [-ad3e] (de), profitar (de)
snålvarg
- persona exaggeratemente parsimoniose, persona ingenerose/illiberal, avaro
snålvatten
- hypersecretion de saliva (a causa de un appetito excitate)
snår
- brossa/boscage [-ad3e]/boschetto spisse/dense
snårig
- plen de brossas/de boscages [-ad3es]/de boschettos spisse/dense;
- fig complicate, difficile a supervider
snårskog
- foreste plen de brossas/de boscages [-ad3es]/de boschettos spisse/dense;
- fig en ~ av regler un complexo de regulas incomprehensibile/difficile a interpretar
snårvinda
- bot calystegia
snö
- nive;
- det är ~ i luften il va nivar;
- evig ~ nive eterne/perpetue/perpetual/persistente;
- ha ~ i håret fig haber le capillos blanc;
- vit som ~ blanc como (le) nive, nivee
snöa
- nivar
snöbetäckt
- coper(i)te de nive, nivate, nivose
snöblandad
- nivose;
- snöblandat regn pluvia nivose
snöblask
- pluvia nivose
snöblaskig
- nivose
snöblind
- med cec per le nive, suffrente de cecitate de nive
snöblindhet
- med cecitate causate per le nive, cecitate de nive
snöboll
- bolla de nive;
- kasta ~ lancear/jectar bollas de nive
snöbollsbuske
- bot viburno
snöbollschampinjon
- bot agarico arvense
snöbollsspirea
- bot physocarpo
snöby
- borrasca de nive
snöbär
- bot symphoricarpo
snöd
- (tarvlig) vil, meschin;
- (obetydlig) frivole, futile;
- ~ vinning profito meschin
snödjup
- profunditate de strato de nive, nivositate
snödrev
- cadita/vortice de nive, nivata
snödriva
- banco/congerie de nive
snödroppe
- bot galantho nival
snöfall
- cadita de nive, precipitation nival/nivose, nivata
snöfattig
- povre de nive
snöflinga
- flocco de nive
snöfläck
- parte coperte de nive
snöfri
- sin nive
snöfält
- campo (coperte) de nive
snöfästning
- castello de nive
snöget
- zool oreamno american
snöglasögon
- berillos a nive/contra le nive
snöglopp
- pluvia nivose
snögrotta
- cava de nive
snögräns
- limite/linea del nive (eterne/perpetue)
snögubbe
- homine/bonhomo de nive
snöhinder
- massa de nive impediente
snöhydda
- cabana de nive, igloo [iglu]
snöhöljd
- coper(i)te de nive
snöig
- nivose
snökanon
- sufflator de nive
snökedja
- catena antiderapante/a/de nive
snöklocka
- bot leucojo vernal
snöklädd
- coper(i)te de nive
snökorn
- grano de nive
snökristall
- crystallo de nive
snölandskap
- paisage [-ad3e] nivate/de nive/sub le nive/coperte de nive
snölykta
- lanterna de ballas de nive
snölös
- sin nive
snömannen
- le yeti tibet
snömassa
- massa de nive
snömodd
- nive semifundite
snömos
- fig nonsenso, galimatias
snömögel
- bot fusario nival
snöoväder
- intemperie nivose/de nive
snöpa
- castrar;
- fig mutilar
snöpare
- castrator
snöping
- castrato, eunucho;
- zool (valack) cavallo castrate
snöplig
- ignomine, ingloriose;
- (beklaglig) deplorabile;
- (sorglig) triste
snöplog
- aratro a nive, arietanive, removenive
snöploga
- arietar nive
snöpning
- castration
snöpudrad
- pulverate de nive
snöra
- laciar, attachar [-sh-] con un corda/un cordon/un filo, cordar;
- ~ skorna laciar le scarpas/le calceos;
- ~ till acordonar;
- ~ upp discordar;
- ~ åt accordar
snörband
- lacio, lacetto, cordon
snöre
- corda, cordon, cordetta, filo, linea;
- (på uniform) galon
snörhål
- oculetto
snörik
- nivose
snöripa
- kul lagopede blanc
snörkänga
- botta/bottina de laciar/a/de lacetto/a/de cordon
snörliv
- corset fr [kårsä]
snörmakare
- passamentero
snörmakeriarbete
- passamenteria;
- tillverka ~n passamentar
snörp
- astriction, astringentia
snörpa
- astringer;
- ~ ihop astringer;
- text (sy slarvigt) suer sin accuratessa;
- ~ på munnen astringer le labios
snörpig
- astringite;
- fig superciliose
snörpning
- astriction, astringentia
snörpvad
- fiske grande rete de tracto, draga
snörrak|snörrät
- (el. snörrät) recte como un cordon tense
snörrem
- cordon
snörring
- oculetto
snörsko
- scarpa/calceo de laciar/a/de lacetto
snörslagare
- cordero
snörslageri
- corderia
snörvel
- respiration sibilante/asthmatic, stertor
snörvla
- respirar ruitosemente, stertorar, nasalisar
snörvlig
- stertorose
snörvling
- respiration sibilante/asthmatic, stertor
snöröjning
- (le) remover del nive
snöskata
- zool turdella
snöskoter
- scooter eng [sku:tö] a patines
snöskottare
- persona/obrero qui remove le nive
snöskottning
- (le) remover del nive
snöskovel
- pala pro remover le nive
snöskred
- avalanche fr [-la):sh] (de nive)
snöskärm
- paranive
snöslask
- nive semifundite
snösmältning
- disgelo
snösparv
- zool plectrophenax nival
snöstjärna
- crystallo de nive
snöstorm
- tempesta/huracan de nive
snösvängen
- equipa que remove le nive
snösörja
- nive semifundite/disgelante
snötäcke
- strato de nive
snötäckt
- coper(i)te de nive, nivate
snövessla
- zool mustela nival;
- tekn vehiculo a banda transportator
snövinter
- hiberno nivose
snövit
- blanc como (le) nive, nivee;
- Snövit Blanca-Nive
snöväder
- tempore/temperie nivose/de nive
snöyra
- tempesta/huracan de nive
so
- zool porca
soaré|soare
- teat soirée fr [sware], festa nocturne
sobel
- zool zibelina
sobelskinn
- zibelina
sober
- sobrie;
- ej ~ insobrie
soberhet
- sobrietate
social
- social;
- (sällskaplig) sociabile
socialantropolog
- anthropologo/anthropologista cultural
socialantropologi
- anthropologia cultural
socialantropologisk
- anthropologic, del anthropologia cultural
socialarbetare
- assistente/laborator/travaliator social
socialarbete
- labor/travalio/assistentia social
socialassistent
- assistente social
socialavgift
- tributo social
socialbidrag
- adjuta financiari social
socialbyrå
- officio/bureau fr [byro] (communal pro adjuta/assistentia) social
socialdemokrat
- socialdemocrate
socialdemokrati
- socialdemocratia
socialdemokratisk
- socialdemocratic
socialdepartement
- departimento del curas social
socialdirektör
- director del servicio social
socialekonomisk
- socioeconomic
socialen
- parte del servicio social que paga le adjuta financiari
socialfall
- caso social
socialfysiologi
- sociophysiologia
socialförsäkring
- assecurantia social
socialförvaltning
- organisation communal pro le servicio social
socialgrupp
- gruppo/classe social
socialhjälp
- adjuta/auxilio social
socialhjälpstagare
- persona qui recipe adjuta social
socialhögskola
- schola superior pro inseniamento de assistentes/laboratores/travaliatores social, academia social
socialisation
- socialisation
socialisera
- socialisar
socialisering
- socialisation
socialism
- socialismo
socialist
- socialista
socialistisk
- socialista, socialistic
socialitet
- sociabilitate
socialklass
- classe/gruppo social
socialkunskap
- instruction civic
sociallagstiftning
- legislation social
socialliberal
- I adj socioliberal
II s socioliberal
socialliberalism
- socioliberalismo
socialläkare
- medico (del curas) social
sociallön
- (un forma de) adjuta social
socialmedicin
- medicina (del curas) social
socialmedicinsk
- del medicina (del curas) social
socialminister
- ministro del curas social
socialpedagogik
- pedagogia social, sociopedagogia
socialpolitik
- sociopolitica
socialpolitisk
- sociopolitic
socialpsykiatri
- psychiatria social
socialpsykolog
- psychosociologo, psychologo/psychologista social
socialpsykologi
- psychosociologia, psychologia social
socialpsykologisk
- psychosociologic
socialradikal
- I adj socioradical
II s socioradical
socialrealism
- realismo social
socialreformator
- reformator social
socialreformatorisk
- socioreformatori
socialregister
- registro de personas qui recipe adjuta social
socialsekreterare
- laborator/travaliator/assistente social, socionomo
Socialstyrelsen
- le Consilio (Svedese) del Assistentia Social
socialtjänst
- servicio social
socialvetenskap
- scientia(s) social
socialvetenskaplig
- de scientia(s) social
socialvård
- servicio/cura/assistentia social
societet
- (alte) societate, circulo
societetsbröllop
- nuptias pl del alte societate
societetsliv
- high-life eng [hai laif]
sociograf
- sociographo
sociografi
- sociographia
sociografisk
- sociographic
sociogram
- sociogramma
sociolekt
- språk dialecto social, sociolecto
sociolingvist
- språk sociolinguista
sociolingvistik
- språk sociolinguistica
sociolingvistisk
- språk sociolinguistic
sociolog
- sociologo, sociologista
sociologi
- sociologia
sociologisk
- sociologic
sociometri
- sociometria
sociometrisk
- socimetric
socionom
- laborator/travaliator/assistente social, socionomo
sociopat
- sociopathe
socioterapeut
- sociotherapeuta
socioterapi
- sociotherapia
socka
- calcetta
sockel
- socculo, base, pedestallo, plintho
socken
- parochia;
- som avser ~ parochial, parochian
sockenbo
- parochiano
sockenbud
- hist visita de un prestre a un parochiano malade/moriente (pro dar le communion)
sockendräkt
- costume parochial
sockenkyrka
- ecclesia parochial
socker
- kul sucro, saccharo;
- använda ~ i kaffet sucrar su caffe;
- spunnet ~ sucro in filos
sockerbagare
- confectero
sockerbageri
- confecteria
sockerbeta
- bot beta de sucro
sockerbetsodling
- cultura de betas de sucro
sockerbit
- kul morsello/cubo de sucro
sockerbruk
- sucreria
sockerdricka
- kul aqua sucrate e gasose
sockerfabrik
- fabrica de sucro, sucreria
sockerfri
- sin sucro, libere de sucro;
- (för diabetiker) diabetic
sockerglasyr
- kul glacie de sucro
sockerhalt
- percentage [-ad3e] de sucro
sockerhaltig
- que contine sucro;
- kem saccharifere
sockerindustri
- industria de sucro
sockerkaka
- kul torta molle/spongiose [-d3-]
sockerkist
- bot cedrela odorate
sockerkistträ
- ligno del cedrela odorate
sockerkorn
- grano de sucro
sockerlag
- kul solution de sucro;
- (med salt) salmuria;
- lägga i saltad ~ salmuriar
sockerlåda
- cassa a/de sucro
sockerlönn
- bot acere saccharin
sockerlösning
- kul solution de sucro
sockermätare
- saccharimetro
sockerpalm
- bot arenga pinnate
sockerpiller
- pilula de sucro
sockerraffinaderi
- raffineria de sucro
sockerraffinering
- raffinamento de sucro
sockerrik
- ric in sucro
sockerrör
- bot canna de sucro
sockerrörsbrännvin
- kul rum eng [ram]
sockerrörsfält
- campo de canna de sucro
sockersalta
- kul salmuriar;
- ~d sill haringo salmuriate
sockersjuk
- med diabetic;
- ~ person diabetico
sockersjuka
- med diabete;
- lida av ~ esser diabetico
sockersked
- coclearetto a/de sucro
sockerskrin
- cassa a/de sucro
sockerskål
- sucriera
sockerskörd
- recolta de betas/de canna de sucro
sockerströare
- cassa pro dispersar/disperger sucro
sockertillverkning
- production de sucro
sockertopp
- kul pan de sucro
sockertång
- pincia(s) a sucro
sockervadd
- kul sucro filate
sockervatten
- aqua sucrate, sucro e aqua
sockerärt
- bot piso verde/dulce
sockra
- sucrar
sockrig
- saccharin
sockring
- sucrage [-ad3e]
soda
- kem soda
sodalut
- kem lixivia de soda
sodavatten
- kul (aqua de) soda, aqua gasose
sodaört
- bot salsola kali lat
sodomi
- sodomia;
- bedriva ~ committer sodomia, sodomisar
sodomit
- sodomita
sodomitisk
- sodomitic
soffa
- sofa, lecto de reposo, canapé fr
soffgrupp
- (basse) tabula con sofa(s) e confortabiles
soffit
- arkit soffite
soffliggare
- persona pigre;
- (röstskolkare) abstentionista
sofflock
- sede dismontabile/distachabile [-sh-] de un sofa (de cocina);
- ligga på ~et fig otiar
Sofia
- (stad) Sofia;
- (person) Sophia
sofism
- sophismo
sofist
- sophista
sofisteri
- sophisteria
sofistik
- sophistica
sofistikerad
- sophisticate
sofistisk
- sophistic, sophista
Sofokles
- Sophocles
soft
- molle, blande;
- konst morbide
softball
- sport softball eng [såftbå:l];
- spela ~ jocar al softball
softfokusobjektiv
- foto objectivo de un foco morbide
software
- data software eng [såftwäö]
soignerad
- nette, nitide
soja
- bot, kul soya
sojabiff
- kul carne de soya
sojaböna
- bot faba de soya
sojaolja
- kul oleo de soya
sojaost
- kul caseo de soya, tofu
sojasås
- kul sauce fr [så:s] de soya
Sokrates
- Socrates;
- lärjunge till ~ socratico
sokratisk
- socratic
sol
- I sol;
- (i fyrverkeri) girandola;
- belägen kring ~en circumsolar;
- placera i ~en insolar;
- ~en går ner/upp le sol se pone/se leva;
- ~en skiner il face sol, le sol brilla;
- ~en står högt på himlen le sol es in su zenit;
- utsätta för ~ exponer al sol
II mus sol
sola
- prender le sol, poner/mitter se al sol
solanin
- kem solanina
solar|solarisk
- (el. solarisk) solar
solarium
- solario
solarplexus
- anat plexo solar
solarplexusslag
- colpo al plexo solar
solaväxel
- ekon schedula
solbad
- banio de sol, exposition al sol
solbada
- prender un banio de sol, exponer se al sol
solbana
- orbita/curso del sol, ecliptica
solbatteri
- pila solar
solbestrålning
- insolation
solblekt
- blanchite per le sol
solblind
- cecate per le sol
solblindhet
- cecitate a causa del sol
solbländad
- cecate per le sol
solbränd
- imbrunite/bronzate per le sol;
- (skadad) ardite per le sol
solbränna
- complexion imbrunite/bronzate;
- (skada) arditura del sol
solcell
- tekn cellula solar
solcykel
- cyclo solar
sold
- (lön) paga, soldo;
- (tjänst) servicio;
- ha i sin ~ soldar;
- vara i ~ hos servir
soldag
- die/jorno solar
soldans
- dansa al (honor del) sol
soldat
- soldato, militar, milite;
- (påvlig) papalino;
- den okände soldatens grav le tumba del Soldato Incognoscite/Incognite
soldatesk
- soldatesca
soldatkyrkogård
- cemeterio militar
soldatliv
- vita militar/de soldato
soldatlön
- soldo
soldatnamn
- nomine militar
soldatrock
- tunica militar
soldatsläkt
- familia militar/de soldatos
soldatvisa
- canto militar/de soldato/del soldatos
soldenär
- mil soldato mercenari
soldis
- nebula solar
soldyrkan
- adoration/culto del sol, heliolatria
soldyrkare
- adorator del sol, heliolatra
soldäck
- sjö ponte/deck eng de sol
soleksem
- med eczema solar
solenergi
- energia solar
solenn
- solemne
solennitet
- solemnitate
solenoid
- solenoide, solenoidal
solfatar
- geol solfatara
solfattig
- con pauc/poc sol
solfeggio
- mus solfeggio it [sålfed3å], solmisation
solfest
- festa del sol
solfilter
- foto filtro solar
solfjäder
- ventalio, flabello
solfjädersformad
- flabelliforme, flabellate
solfläck
- macula solar/del sol
solfångare
- collector solar
solförmörkelse
- astron eclipse/eclipsis solar/del sol
solgass
- ardor del sol
solglasögon
- berillos antisol/antisolar/solar/de sol
solglimt
- breve vision del sol
solglitter
- brillantia del sol
solgud
- deo del sol
solgul
- jalne como le sol
solgård
- meteor halo de sol
solhatt
- cappello de sol
solhetta
- ardor del sol
solhjul
- roto del sol
solhjälm
- casco colonial/tropical
solhöjd
- altor del sol;
- mäta ~en prender le altor del sol
solid
- (stadig) solide, resistente, substantial, forte;
- (pålitlig) solide, secur, bona fide lat;
- ekon solvente
solidago
- bot solidago
solidarisera
- solidarisar;
- ~ sig med solidarisar se con
solidarisk
- solidari
solidaritet
- solidaritate;
- bristande ~ insolidaritate
solidaritetsaktion
- action de solidaritate
solidaritetsbevis
- manifestation de solidaritate
solidaritetskänsla
- senso/sentimento de solidaritate
solidaritetsyttring
- action de solidaritate
soliditet
- (stadga) soliditate, robustessa;
- (pålitlighet) soliditate, bona fide lat;
- ekon solventia
soliditetsupplysning
- information del solventia
solig
- insolate;
- fig radiose, allegre;
- ett ~t leende un surriso radiose
solipist
- fil solipista
solipistisk
- fil solipista, solipistic
solipsism
- fil solipsismo
solist
- mus solista
solistframträdande
- performance eng [pöfå:möns] solo, interpretation como solista, solo
solistisk
- mus de solista
solistklass
- mus classe preparatori de solista
solistkonsert
- concerto solo, recital eng [risaitl]
solistparti
- mus solo, partita obligate
solitär
- I adj solitari
II s solitario
solitärbi
- zool ape solitari
solitärfågel
- zool pezophaps solitari
solitärgeting
- zool vespa solitari
solitärväxt
- bot planta solitari
solk
- sordidessa, immunditia
solka
- sordidar, render immunde, macular
solkatt
- reflexion del sol
solkig
- sordide, immunde, maculate
solkighet
- sordidessa, immunditia
solklar
- clar como le sol;
- fig evidente, obvie, flagrante, manifeste, axiomatic
solklänning
- roba (de un banio) solar
solkräm
- crema antisol/antisolar/solar/a bronzar
solkult
- culto/adoration del sol
solkurva
- järnv curva defective a causa de forte ardor del sol
solljus
- I s luce/lumine solar/del sol
II adj insolate
sollös
- sin sol
sollöshet
- manco/mancamento de sol
solmisation
- mus solmisation;
- använda ~ solmisar
solmogen
- que ha maturate in le sol
solmätare
- heliometro
solmättad
- plen de sol
solnedgång
- (le) poner del sol
solning
- insolation, exposition al sol
solo
- I adj sol
II s mus solo
soloartist
- solista
solochvåra
- cortesar un femina con le scopo de depredar la de moneta
solochvårare
- persona qui cortesa un femina con le scopo de depredar la de moneta
soloföreställning
- performance eng [pöfå:möns] solo, interpretation como solista, solo
solokonsert
- concerto solo, recital eng [risaitl]
sololja
- oleo antisol/antisolar/solar/a bronzar
soloparti
- mus solo, partita obligate
solostämma
- mus voce solo/de solista
solosång
- canto solo
solosångare
- cantator solo, solista
solotenor
- tenor solo
solpanel
- pannello solar
solparasoll
- parasol
solreflex
- reflexion del sol
solregn
- pluvia que cade durante lumine/luce solar/del sol
solring
- meteor halo de sol
solros
- bot heliantho, torna-sol, gira-sol
solrosfrö
- semines de heliantho
solrosolja
- kul oleo de heliantho
solrök
- nebula solar
solsida
- parte insolate
solsken
- (luce/lumine del) sol;
- det är ~ il face sol, le sol brilla
solskensdag
- die/jorno solar
solskenshistoria
- historia que ha un fin felice
solskenshumör
- bonissime humor
solskensväder
- tempore solar
solskiva
- disco solar/del sol
solskydd
- marquise fr [-ki:z], tenta, parasol
solskyddsmedel
- farm crema/lotion antisol(ar)
solsnibb
- pecia de tela triangular a portar durante un banio solar
solstek
- ardor del sol
solstekt
- ardite per le sol
solsting
- med colpo de sol, insolation
solstol
- sedia (plicabile) solar
solstrimma
- stria solar/del sol
solstråle
- radio solar/del sol
solstrålning
- radiation solar/del sol
solstånd
- astron solstitio, puncto solstitial
solsystem
- astron systema solar;
- belägen utanför ~et extrasolar
soltak
- tenta;
- (på bil) tecto aperte
solterrass
- terrassa solar
soltimme
- hora de luce/lumine solar
soltorka
- sic(c)ar in le sol
soltält
- tenta
soluppgång
- (le) levar del sol
solur
- quadrante/horologio solar, gnomone;
- konsten att konstruera ~ gnomonica;
- som avser ~ gnomonic
solution
- solution (de gumma)
solvagn
- myt carro del sol
solvarg
- persona (sempre) surridente
solvargsgrin
- large surriso
solvarm
- calde del sol
solvarv
- cyclo solar
solvens
- solventia
solvent
- solvente
solventil
- tekn valvula solar
solvera
- solver
solvisare
- quadrante/horologio solar, gnomone;
- konsten att konstruera ~ gnomonica
solvända
- bot helianthemo;
- ölands~ helianthemo oelandic
solvändeväxter
- bot (familj) cistaceas
solvärme
- calor solar/del sol
soläkta
- resistente al luce/lumine solar
solär
- solar
solår
- astron anno solar/astronomic
solöga
- kul platto hachate [-sh-] de anchova [-sh-] e cibolla decorate con/de un vitello crude
som
- I konj como;
- (i egenskap av) qua;
- anställning ~ bibliotekarie empleo de bibliothecario;
- det samma ~ le mesmo que;
- drottning Victoria ~ ung regina Victoria quando juvene;
- lika stor ~ tanto grande como;
- låtsas ~ om finger que;
- lätt ~ en fjäder legier [-d3-] como un pluma;
- se ut ~ om parer que;
- simma ~ en fisk natar como un pisce
II pron que, le qual, le quales;
- (om person) qui, le qual, le quales;
- barnet ~ le infante qui;
- boken ~ le libro que;
- vad ~ helst quecunque; vem ~ helst quicunque;
- vilken ~ helst qualcunque
III adv det ~ jag minst väntat mig lo que io habeva expectate le minus;
- ~ högst/mest al maximo, al plus
somali
- språk somali
Somalia
- Somalia
somalier
- somali
somalisk
- somali
somatiker
- med somatologo, somatologista
somatisk
- med, biol, psyk somatic
somatologi
- med somatologia
somatologisk
- med somatologic
somatotrop
- biol somatotrop(h)e
somatotropin
- biol somatotrop(h)ina
sombrero
- sombrero sp
somlig
- al(i)cun, qualque, certe;
- ~a al(i)cunos, certe personas;
- ~a av dina vänner alicunes de tu amicos;
- ~a nätter certe noctes
sommar
- estate;
- förra ~en le estate passate;
- i början av ~en al entrata del estate;
- i somras le estate passate;
- mitt på ~en in plen estate, in le corde del estate;
- nästa ~ le estate futur/proxime;
- på/om ~en in (le) estate, durante le estate;
- som rör ~en estive;
- till ~en le estate que veni
sommaradress
- adresse estive/durante le estate
sommaraktig
- como in estate
sommararbete
- labor/travalio estive/durante le estate
sommarbarn
- infante qui passa le estate in un familia campestre
sommarbefolkning
- population estive/de estate
sommarbegonia
- bot begonia hortense
sommarbete
- pastura de estate
sommarblomma
- flor estive/de estate
sommarbostad
- residentia estive/de estate
sommarbruk
- för ~ pro uso estive/durante le estate
sommardag
- die/jorno estive/de estate
sommardräkt
- zool tonsion de estate;
- (fåglars) plumage [-ad3e]/plumas pl de estate
sommardäck
- pneu(matico) de estate
sommarferie
- vacantias pl estive/de estate
sommarfest
- festa estive/de estate
sommarfrukt
- bot fructo de estate
sommarfägring
- beltate estive/de estate
sommargrönska
- verdura estive/de estate
sommargyllen
- bot barbarea vulgar
sommargylling
- zool oriolo
sommargäst
- estivante
sommarhalvår
- semestre estive/de estate
sommarhatt
- cappello de estate
sommarhetta
- calor estive/de estate
sommarhus
- casa de estate
sommaridyll
- idyllio estive/de estate
sommarkappa
- mantello de estate
sommarkläder
- vestimentos/habitos de estate
sommarklänning
- roba/veste de estate
sommarkostym
- costume de estate
sommarkurs
- curso estive/de estate
sommarkväll
- vespere de estate
sommarland
- parco de attractiones estive/de estate
sommarledig
- libere durante le estate
sommarledighet
- vacantia estive/de estate
sommarlig
- estive;
- ~t väder tempore estive
sommarliv
- vita estive/de estate
sommarlov
- vacantias pl estive/de estate
sommarläger
- campo estive/de estate
sommarmalva
- bot lavatera trimestre
sommarmoln
- nube de estate
sommarmorgon
- matino de estate
sommarmånad
- mense estive/de estate;
- hist (i Sverige) junio
sommarnatt
- nocte de estate
sommarnöje
- residentia estive/de estate
sommarolympiad
- olympiade de estate
sommarparadis
- residentia paradisiac estive/de estate
sommarpsalm
- psalmo de estate
sommarregn
- pluvia estive/de estate
sommarresidens
- residentia estive/de estate
sommarrestaurang
- restaurante de estate
sommarrock
- mantello de estate
sommarsemester
- vacantias pl estive/de estate
sommarsjuka
- med (hos människa) diarrhea estive/de estate;
- veter (hos nötkreatur) piroplasmo
sommarskymning
- crepusculo estive
sommarsol
- sol estive/de estate
sommarsolstånd
- solstitio estive/de estate
sommarspelen
- sport le jocos olympic de estate
sommarsport
- sport estive/de estate
sommarstuga
- casetta de estate
sommarställe
- residentia estive/de estate
sommarstängd
- clause/claudite durante le estate
sommarsäsong
- saison fr [säzå)] estive/de estate
sommartid
- hora estive/de estate
sommarturist
- tourista [tu-] de estate, estivante
sommarvikariat
- vicariato de estate
sommarvikarie
- vicario de estate
sommarvind
- vento estive/de estate
sommarväder
- tempore estive/de estate
sommarvärme
- calor estive/de estate
sommaräng
- prato de estate
sommaräpple
- pomo/malo estive/de estate
somna
- addormir se;
- ~ om addormir se de novo
somnambul
- I adj somnambule, somnambulic
II s somnambulo
somnambulisk
- somnambule, somnambulic
somnambulism
- somnambulismo
somnolens
- med somnolentia
somnolent
- med somnolente
somrig
- estive
somt
- al(i)cun, qualque, certe
son
- filio;
- den förlorade ~en bibl le filio prodige;
- Fadern, Sonen och den Heliga ande bibl le Patre, le Filio e le Sancte Spirito;
- yngre/yngsta ~ filio cadette, cadetto
sona
- expiar, pagar;
- omöjlig att ~ inexpiabile;
- som kan ~s expiabile
sonant
- språk sonante
sonantisk
- språk sonante
sonar
- sjö sonar eng [souna:] (förk av eng sound, navigation and ranging)
sonaranläggning
- sjö installation sonar eng [souna:]
sonare
- expiator
sonat
- mus sonata
sonata
- mus sonata
sonatform
- mus forma de sonata
sonatin
- mus sonatina
sond
- sonda, explorator;
- med sonda, catheter, explorator
sondera
- sondar;
- med sondar, catheterisar;
- fig sondar, scrutar, tastar
sonderare
- sondator
sondering
- sondage [-ad3e]
sondmatning
- med alimentation per sonda
sondotter
- granfilia, nepta;
- ~s dotter granfilia secunde;
- ~s son granfilio secunde
sondraket
- rymd sonda spatial/interplanetari
sonett
- litt sonetto;
- skriva ~er sonettar
sonettcykel
- cyclo/sequentia de sonettos
sonettdiktare
- sonettista
sonhustru
- filia affin
sonika
- helt ~ simplemente
soning
- expiation
soningsgärd
- acto expiatori/de expiation
sonisk
- sonic
sonlig
- filial
sonnamn
- supernomine/nomine de familia que fini a/in/con ’-son’
sonor
- sonor(ose)
sonoritet
- sonoritate
sonrelation
- filiation
sonson
- granfilio, nepto;
- ~s dotter granfilia secunde;
- ~s son granfilio secunde
sonsonson
- granfilio secunde
sop
- scopa
sopa
- I v scopar;
- ~ till fig dar un colpo, colpar;
- ~ undan fig rader, remover
II s immunditia, detrito;
- hämta sopor colliger immunditias
sopare
- scopator
sopbacke
- deposito de immunditias
sopbil
- camion (del servicio) de immunditias
sopborste
- scopa
sopbränning
- incineration/combustion de immunditias
sopcontainer
- recipiente a/de immunditias
sopförbränning
- incineration/combustion de immunditias
sopgubbe
- scopator, collector de immunditias
sophantering
- tractamento de immunditias/de residuos
Sophiahemmet
- le Hospital de Sophia
sophiasyster
- infirmera examinate al schola del Hospital de Sophia
sophink
- situla a/de immunditias
sophämtare
- collector/levator de immunditias
sophämtning
- collection de immunditias
sophög
- deposito de immunditias
sopkvast
- scopa
sopkärl
- receptaculo de immunditias
soplår
- recipiente de immunditias
sopmaskin
- scopator
sopnedkast
- conducto/tubo a/de immunditias
sopp
- bot boleto, suillo;
- eld~ boleto luridus lat;
- gryn~ suillo granulate;
- ko~ suillo bovin;
- läcker rör~ boleto edulis lat;
- smör~ suillo jalne/luteus lat;
- ~ar (familj) boletaceas;
- sten~ boleto edulis lat;
- ör~ suillo bovin
soppa
- kul suppa;
- fig confusion, turbulentia;
- klar ~ suppa clar, consommé fr [kå)såme], bouillon fr [bujå)];
- redd ~ suppa inspissate
soppben
- kul osso pro le suppa
soppburk
- conserva de suppa, suppa in conserva
soppgryta
- marmita (pro le suppa)
soppig
- fig chaotic, turbulente
soppkök
- cocina/restaurante popular
soppkött
- kul carne pro le/de suppa
sopprot
- kul radice comestibile pro le/de suppa;
- fig persona stupide
soppsked
- coclear a/de suppa
soppskål
- suppiera, terrina
soppslev
- grande coclear a/de suppa
sopptallrik
- platto a/de suppa
soppterrin
- terrina, suppiera
sopptärning
- cubo/tabletta pro facer suppa
soppåse
- sacco a/de immunditias
sopran
- mus soprano it
sopranröst
- soprano it
sopransaxofon
- mus saxophono soprano it
sopransolo
- mus solo de soprano it
sopranstämma
- mus voce de soprano it
sopskyffel
- pala a/de pulvere
sopsortering
- assortimento de immunditias
sopsäck
- sacco a/de immunditias
soptipp
- deposito de immunditias
soptunna
- receptaculo de immunditias
sopåkare
- collector/levator de immunditias
sorbet
- kul sorbet fr [sårbe]
sorbitol
- sorbitol
sordin
- mus surdina;
- lägga ~ på fig render minus allegre;
- spela med ~ sonar con surdina
sordinera
- mus sonar con surdina
sorg
- tristessa, affliction, dolor, dolo;
- (över avliden) lucto;
- beklaga ~en condoler; bära ~ portar lucto;
- ha ~ esser in lucto;
- vålla ~ penar, vexar
sorgband
- (på ärm) bracial de lucto;
- (på slag) banda funebre/nigre/de lucto
sorgbunden
- affligite, triste, melancholic
sorgbundenhet
- affliction, tristessa, melancholia
sorgdräkt
- habito/vestimentos pl de lucto
sorgeakt
- funeres pl
sorgearbete
- psyk penetration del dolo(r) de un lucto
sorgebarn
- infante qui require multe cura, infante problema
sorgebetygelse
- condolentia
sorgebrev
- (som meddelar bortgång) lettera/littera mortuari/de decesso;
- (som beklagar bortgång) lettera/littera de condolentia
sorgebud
- nova del morte (de un persona)
sorgedag
- die/jorno de lucto
sorgedikt
- litt elegia
sorgefull|sorgefylld
- (el. sorgefylld) affligite, triste, melancholic
sorgegudstjänst
- servicio funebre/funeral/mortuari
sorgehus
- casa de lucto
sorgehögtid
- ceremonia funebre, funeres pl
sorgelåt
- lamento, lamentation
sorgesam
- triste, melancholic
sorgespel
- litt tragedia, drama
sorgesång
- elegia;
- hist threnodia
sorgetid
- tempore/periodo de lucto
sorgetung|sorgetyngd
- (el. sorgetyngd) triste, melancholic
sorgeämne
- subjecto problematic/de conflicto
sorgeår
- anno de lucto
sorgflor
- crepe fr [kräp] de lucto
sorgfri
- sin cura
sorgfull
- triste, affligite, dolorose, lugubre, lamentabile
sorgfylld
- affligite, triste, melancholic
sorgfällig
- (noggrann) conscientiose, accurate, attente, sollicite;
- (ytterst) meticulose, minutiose, exacte;
- (överdrivet) scrupulose
sorgfällighet
- (noggrannhet) cura, attention;
- (utpräglad) meticulositate, minutiositate, exactitude;
- (överdriven) scrupulositate
sorgfärg
- color de lucto
sorgfölje
- escorta/convoyo funebre
sorgkant
- orlo/bordo/bordatura de lucto;
- fig stria de immunditia/de sordidessa (sub un ungue/un ungula)
sorgkantad
- que ha un orlo/bordo/bordatura de lucto;
- fig luctuose
sorgklädd
- in lucto
sorgkläder
- vestimentos de lucto
sorglig
- triste, tragic, deplorabile, lamentabile, lamentose, misere, miserabile, lugubre
sorglustig
- tragicomic
sorglustighet
- tragicomedia
sorglös
- sin cura, allegre;
- (lättsinnig) incaute, negligente
sorgmantel
- zool nymphalis antiopa lat
sorgmarsch
- mus marcha [-sh-] funebre
sorgmod
- affliction, tristessa, melancholia
sorgmodig
- affligite, triste, melancholic
sorgmodighet
- affliction, tristessa, melancholia
sorgmusik
- musica funebre
sorgrand
- orlo/bordo/bordatura de lucto
sorgsen
- affligite, triste, melancholic
sorgsenhet
- affliction, tristessa, melancholia
sorgslöja
- velo de (crepe fr [kräp] de) lucto
sorgsång
- mus canto funebre
sorgtyngd
- affligite, triste, melancholic
sorgtåg
- convoyo/procession funebre/funerari
sork
- zool microto;
- mellan~ microto economo;
- mull~ (mullvad) talpa europee;
- ~ar (grupp) microtinas;
- vatten~ arvicola terrestre;
- åker~ microto agreste, campaniol
sorl
- murmure, susurro
sorla
- murmur(e)ar, susurrar
sort
- sorta, specie, genere, classe, categoria, qualitate;
- biol specie
sortera
- classificar, assortir;
- ~ under depender de
sorterad
- (ordnad) classificate, assortite;
- (välsorterad) con/que ha un bon assortimento
sorterare
- (person) classificator;
- (maskin) machina classificatori
sortering
- classification;
- (sortiment) assortimento, selection
sorti
- exito;
- teat sortita;
- göra ~ facer le sortita
sortiment
- assortimento, selection
SOS
- SOS eng [es ou es] (förk av eng Save Our Souls)
sosse
- pol socialdemocrate
sot
- I (finfördelat kol) fuligine;
- bot peste
II med maladia
sota
- 1 (befria från sot) nettar/brossar le camino;
- (producera sot) producer fuligine 2 ~ för (umgälla) expiar
sotare
- netta-camino, brossa-camino, fumista;
- kul haringo baltic grilliate/rostite
sotarmurre
- netta-camino, brossa-camino, fumista
sotaryrke
- fumisteria
sotdöd
- morte natural
soteld
- foco de camino/in un camino
soteriologi
- rel soteriologia
soteriologisk
- rel soteriologic
sotflaga
- flocco de fuligine
sotfri
- sin fuligine
sotfärgad
- de color de fuligine, fuliginose
sothöna
- zool fulica
sotig
- fuliginose
sotis
- (svartsjuk) jelose
sotlager
- strato de fuligine
sotning
- (rengöring från sot) nettamento/brossamento del camino;
- (produktion av sot) production de fuligine
sotsvampar
- bot (ordning) ustilaginales
sotsvart
- nigre como le fuligine, fuliginose
sotsäng
- lecto de morte
sottis
- passo false, gaffe, solecismo
soul
- mus soul eng [soul]
soulagemang
- compensation economic;
- fig conforto
soulagera
- compensar economicamente;
- fig confortar
soulmusik
- musica soul eng [soul]
sound
- mus timbro, colorito, tonalitate
sousafon
- mus bombardon
souschef
- subchef [-sh-]
souterräng
- se suterräng
souvenir
- souvenir fr [suvnir]
sova
- dormir;
- (om lem) addormir se;
- mitt ena ben sover un de mi gambas se ha addormite;
- sov gott! dormi ben!;
- ~ den rättfärdiges sömn dormir le somno del justo;
- ~ djupt haber un somno profunde;
- ~ lugnt dormir tranquillemente;
- ~ lätt dormettar;
- ~ oroligt haber un somno intranquille;
- ~ som en stock dormir como un trunco;
- ~ tungt haber un somno profunde
sovalkov
- alcova a dormir/de lecto
sovare
- dormitor
sovbrits
- couchette fr [kushät]
sovchoz
- sovkhoz ry [savXåz]
sovdags
- hora de dormir
sovel
- kul carne/pisce/caseo mangiate [-d3-] con pan o patatas
sovereign
- soverano
sovhytt
- cubiculo
sovjet
- soviet
sovjetisera
- sovietisar
sovjetisering
- sovietisation
sovjetisk
- sovietic
sovjetmedborgare
- soviet
sovjetregim
- regime fr [re3im] sovietic
sovjetsystem
- systema sovietic, sovietismo
Sovjetunionen
- (URSS) hist le Union del Republicas Socialista Sovietic (URSS)
sovkupé|sovkupe
- järnv compartimento lectos
sovmorgon
- matino quando on pote dormir plus longemente
sovplats
- lecto
sovra
- assortir
sovring
- assortimento
sovrum
- camera a dormir/de lecto
sovsal
- dormitorio (commun)
sovstad
- citate/suburbio dormitorio
sovställning
- position de dormir
sovsäck
- sacco de dormir
sovvagn
- järnv wagon lectos, sleepingcar eng [sli:pingka:]
spackel
- I (massa) mastico
II (verktyg) spatula, cultello a/de paletta
spackelmassa
- mastico, stucco
spackla
- applicar un mastico, masticar
spackling
- mastication
spad
- kul liquido, liquor, aqua;
- (avkok) infusion, decocto, decoction;
- hoppa/trilla i spat fig saltar/cader al aqua
spade
- pala;
- (som mått) palata;
- liten ~ paletta
spader
- I kortsp spada, picca;
- dra en ~ fig jocar un partita de cartas;
- spela ~ jocar spada/picca
II få ~ devenir folle
spaderdam
- kortsp dama de spada/de picca
spadtag
- palata
spagat
- spaccata it
spagetti|spaghetti
- (el. spaghetti) kul spaghetti it
spak
- I s levator de commando
II adj (lätthanterlig) tractabile, mansuete;
- (foglig) docile, submissive, subjugate;
- (lugn) calme, tranquille
spakna
- devenir plus tractabile
spakvatten
- aqua calme
spaljera
- bot cultivar a spalier
spaljering
- bot cultura/cultivation a spalier
spaljé|spalje
- spalier
spaljéträd|spaljeträd
- arbore a spalier
spaljéväxt|spaljeväxt
- planta a spalier
spalt
- (långsmal öppning) fissura, scission, ruptura;
- (skikt av kluven djurhud) corio findite;
- typ columna, colonna;
- förekomma i ~erna figurar in le jornales
spalta
- (klyva) finder, scinder;
- typ (indela i spalter) divider in columnas/in colonnas
spaltbar
- fissile, scissile, scissibile
spaltbarhet
- fissilitate
spaltbredd
- typ largor del columna/del colonna
spaltfyllnad
- tidn texto/material completive (sin interesse)
spaltkorrektur
- typ proba/prova de galea
spaltläder
- corio findite
spaltlängd
- typ longor del columna/del colonna
spaltmeter
- tidn longor de texto
spaltning
- fission, scission;
- biol fortplantning genom ~ scissiparitate;
- som avser ~ biol scissipare
spaltskrivare
- tidn commentator regular de un colonna/de un columna
spaltutrymme
- tidn spatio de texto/de material in un jornal
spaltvis
- in columnas/colonnas
spana
- recognoscer, observar, explorar;
- (speja) spi(on)ar
spanare
- observator, explorator;
- (spejare) spia, spion, scout eng [skaut]
spaniel
- zool espaniol
Spanien
- Espania, Hispania
spanienkännare
- hispanista
spanienvän
- hispanophilo
spaning
- recognoscentia, observation, exploration;
- (spejning) spionage [-ad3e]
spaningsflyg
- volo de recognoscentia/de exploration
spaningsflygplan
- avion de recognoscentia/de exploration
spaningsledning
- conducta/gerentia de recognoscentia
spaningspatrull
- patrulia de recognoscentia
spaningsuppdrag
- mission de recognoscentia
spanjolett
- espagnolette fr [espanjålät]
spanjor
- espaniol, hispano
spanjorska
- femina espaniol, hispana
spankulera
- (de)ambular, flanar
spann
- I (hink) situla;
- (som mått) situlata
II (grupp av dragdjur) equipage [-ad3e];
- arkit arco, volta
spannhäst
- cavallo de (un) equipage [-ad3e]
spannmål
- bot cereales
spannmålshandel
- commercio de cereales
spannmålshandlare
- commerciante/negotiante de cereales
spannmålsmagasin
- granario
spannmålsskörd
- recolta de cereales
spannmålsvivel
- zool calandra
spannvis
- in situlatas
spansk
- espaniol, hispan, hispanic;
- ~ fluga zool musca de Hispania;
- farm cantharide;
- ~ krage med paraphimose, paraphimosis;
- ~ peppar bot pimento;
- ~ ryttare sport cavallo de Frisia;
- ~ språkegenhet hispanismo;
- ~a sjukan med le grippe fr [grip] espaniol
spanska
- språk (lingua) espaniol, hispano
spanskamerikan
- hispanoamericano
spanskamerikansk
- hispanoamerican
spanskfransk
- hispanofrancese
spanskgröna
- kem flor de cupro
spanskmorisk
- konst hispanomauresc
spanskrör|spanskrörskäpp
- (el. spanskrörskäpp) baston de bambu/de canna (de India)
spanskstuderende
- hispanista
spansktalande
- espaniolophone, hispanoparlante;
- ~ person espaniolophono, persona hispanoparlante
spanskvän
- hispanophilo
spanskvänlig
- hispanophile;
- ~ inställning hispanophilia
spant
- sjö trabe, trave
spara
- sparniar, economisar, facer economias, reservar;
- (skona) sparniar, respectar
sparare
- sparniator
sparbank
- banca/cassa de sparnio(s)
sparbanksbok
- libretto/quadernetto de sparnios/de depositos
sparbankskonto
- conto de banca/de cassa de sparnio(s)
sparbössa
- cassetta de sparnio, peculio
sparfond
- fundo de sparnio
sparform
- systema de sparnio
sparfrämjande
- in favor del sparnio
spargris
- porco de sparnio
spark
- 1 (stöt med foten) colpo de pede;
- få ~en fig esser dimittite;
- ge ~en fig dimitter 2 (sparkstötting) slitta a pulsar
sparka
- calcar, dar colpos/un colpo de pede;
- fig (avskeda) dimitter;
- ~ bakut colpar a retro;
- ~ boll jocar al football eng [futbå:l];
- ~s dar colpos de pede;
- fig esser dimittite
sparkampanj
- campania in favor del sparnio
sparkapital
- sparnios, peculio, moneta sparniate
sparkassa
- cassa/banca de sparnio(s)
sparkasseräkning
- conto de cassa/banca de sparnio(s)
sparkbyxa
- supertoto de bebe/baby eng
sparkcykel
- patinette
sparkdräkt
- supertoto de bebe/baby eng
sparkning
- calcar;
- fig dimission
sparkonto
- conto de sparnios
sparkstötting
- slitta a pulsar
sparlakan
- hist cortina(s) de lecto
sparlakansläxa
- hist philippica privatim lat
sparlåga
- becco economic;
- fig pauc/poc activitate
sparmedel
- sparnios, peculio, moneta sparniate
sparmål
- scopo de sparnio
sparpengar
- moneta sparniate, sparnios, peculio
sparplan
- plano de sparnios
sparpremie
- premio de sparnio
sparra
- sport esser sparring-partner eng [spa:ringpa:tnö]
sparrare
- sport sparring-partner eng [spa:ringpa:tnö]
sparre
- trabe, trave;
- herald chevron eng [shevrön]
sparring
- sport sparring eng [spa:ring]
sparringpartner
- sport sparring-partner eng [spa:ringpa:tnö]
sparris
- bot asparago
sparrisknopp
- puncta de asparago
sparrisodling
- cultura/cultivation de asparagos
sparrissoppa
- kul suppa a/de asparagos
sparsam
- economic;
- (överdrivet) parsimoniose;
- (gles) rar, scarse, sparse;
- vara ~ esser economic, economisar
sparsamhet
- sparnio, economia;
- (överdriven) parsimonia
sparsamhetsnit
- parsimonia exaggerate
sparsamhetsskäl
- av ~ pro ration de economia
sparslant
- moneta sparniate, sparnios, peculio
sparsmakad
- selective, difficile a satisfacer, fastidiose
spartakist
- pol spartacista
spartakistisk
- pol spartacista
spartan
- spartano, spartiata
spartansk
- spartan;
- fig (enkel) spartan, simple;
- (torftig) spartan, povre;
- (hårdför) spartan, dur
spartanska
- spartana
spartvång
- obligation de sparniar
sparv
- zool passere, emberiza;
- fält~ar (familj) emberizidas;
- gul~ emberiza citrin;
- järn~ prunella modular;
- korn~ emberiza calandra;
- lapp~ calcario lapponic;
- ortolan~ emberiza ortolan;
- snö~ plectrophenax nival;
- ~ar (familj) emberizidas;
- vide~ emberiza rustic
sparvhök
- zool sparviero, accipiter nisus lat
sparvilja
- voluntate de sparniar
sparvuggla
- zool glaucidium passerinum lat
spasm
- med spasmo, convulsion, paroxysmo
spasmodisk
- med spastic, spasmodic, convulsive
spasmofil
- med spasmophile
spasmofili
- med spasmophilia
spasmolytikum
- med spasmolytico
spasmolytisk
- med spasmolytic
spasticitet
- med spasticitate
spastiker
- med spastico
spastisk
- med spastic, spasmodic, convulsive
spat
- geol spath
spataktig
- geol spathic
spatel
- spatula
spatelformad
- biol spatulate
spatial
- spatial
spatie
- typ spatio
spatiotemporal
- astron spatiotemporal
spatium
- spatio
spatiös
- spatiose
spatsera
- (de)ambular, flanar, camminar, promenar se
spatserkäpp
- baston, canna
spatsertur
- camminata, promenada, deambulation
spatt
- veter inflammation chronic in le garretto (de un cavallo);
- få ~ fig devenir folle
spattig
- veter (om häst) que ha un inflammation chronic in le garretto;
- med qui ha articulos rigide;
- fig (tokig) folle;
- (virrig) confuse
spe
- derision, sarcasmo, blasphemia, irrision
speaker
- annunciator, locutor, speaker eng [spi:kö]
speceributik
- specieria
specerier
- kul specieria
specerihandlare
- speciero
specerist
- speciero
special
- special, particular
specialanvändning
- uso particular
specialarbetare
- obrero specialisate
specialarbete
- obra special
specialare
- specialitate, cosa/methodo special
specialbegåvning
- talento differential
specialerbjudande
- offerta special/de favor
specialfall
- caso special/individual/particular
specialisera
- specialisar
specialisering
- specialisation
specialist
- specialista
specialistbehandling
- med cura medic specialista
specialistkompetens
- competentia specialista
specialistvård
- med cura medic specialista
specialitet
- specialitate
specialklass
- classe special/pro alumnos con difficultates de apprender
specialkunskap
- cognoscentia/cognoscimento special
speciallärare
- maestro therapeutic
specialområde
- branca/campo specialista
specialpris
- precio de favor
specialskola
- schola differential/pro handicapatos
specialtrupp
- mil commando
specialundervisning
- inseniamento differential
specie
- num specie, numerario, moneta liquide
speciell
- (särskild) special, particular, specific;
- (säregen) particular, singular;
- inget ~t nihil de particular
speciellt
- adv particularmente, specialmente, in particular;
- ~t interessant interessantissime
species
- biol specie
specificera
- specificar, detaliar, particularisar
specifik
- specific, particular, proprie, typic;
- ~ vikt peso specific
specifikum
- med medicamento specific, specifico
specimen
- (lärdomsprov) specimen lat;
- (provexemplar) monstra, exemplo
specimination
- presentation de un specimen lat
speciminera
- presentar un specimen lat
speciminering
- presentation de un specimen lat
spediera
- expedir
spediering
- expedition
spedition
- expedition
spens
- (kort uniformsjacka) spencer eng [spensö];
- (styvt midjeband i kjol) banda de cinctura
spickekorv
- kul salcicia (crude e) salate e sic(c)ate/fumate;
- (med vitlök) salami
spicken
- kul (crude e) salate e sic(c)ate/fumate
spickesill
- kul haringo crude e salate/salmuriate
spigg
- zool gasterosteo, varion;
- ~ar (familj) gasterosteidas;
- små~ pungitio;
- stor~ gasterosteo aculeate;
- tång~ spinachia
spik
- I s clavo;
- dra ut ~ar disclavar;
- slå huvudet på ~en fig colpar le capite/le testa del clavo, trovar le juste formulation;
- slå i en ~ introducer un clavo, clavar
II adv completemente, totalmente, toto;
- ~ nykter completemente sobrie
spika
- clavar;
- fig (fastställa) fixar;
- ~ fast/upp fixar con un clavo, clavar
spikad
- clavate, fixate con clavos;
- fig (fastställd) fixate;
- (fullsatt) borrate, replete, stipate
spikblad
- bot hydrocotyle vulgar
spikböld
- med carbunculo
spikdragare
- extractor de clavos
spikhuvud
- capite/testa de clavo
spikhål
- foramine de clavo
spikklubba
- hist fuste clavate/con clavos;
- bot stramonio
spiklugn
- tranquillissime
spiklåda
- cassa de clavos, claviera
spikmatta
- matta a/con clavos
spiknykter
- toto/totalmente sobrie
spikpistol
- pistola a clavar
spikrak
- recte como un palo, rectilinee
spikrätt
- directemente
spiksko
- sport calceo/scarpa a punctas/con clavos
spiksäker
- securissime, incontrovertibile
spiktång
- extractor de clavos
spilkum
- bassinetto, scutella
spill
- (oanvändbar rest) detrito, residuo;
- (dräll) effusion;
- (nersölande) (le) macular, (le) facer maculas
spilla
- (hälla ut) effunder;
- (förspilla) perder, dispender;
- ~ på sig facer maculas a/macular su vestimento;
- ~ tid perder/dispender tempore
spillkråka
- zool diocopo
spillning
- stercore
spillo
- ge till ~ abandonar, sacrificar;
- gå till ~ esser perdite
spillolja
- oleo residual
spillra
- I s fragmento, clasma
II v (splittra) finder, scinder, dispersar, disjunger, disunir, fragmentar
spilltid
- tempore intermedie/improductive
spillvatten
- aqua guastate/usate/residuari/residual/cloacal
spillvärme
- calor residual/residuari
spillånga
- zool molva sic(c)ate
spilta
- stalla, box eng
spin-off|spin|off
- (produkt) subproducto, producto secundari;
- (effekt) effecto indirecte
spin-off-effekt|spin|off|effekt
- effecto indirecte
spinal
- anat spinal
spinalanestesi
- med anestesia spinal
spinalnerv
- anat nervo spinal
spindel
- 1 zool aranea;
- hus~ aranea/tegenaria domestic;
- kors~ aranea cruciate/diademate;
- tarantel~ tarantula;
- vatten~ aranea aquatic/marin/de mar 2 tekn fuso
spindelapa
- zool atele
spindelbult
- tekn axe, pivot fr [pivo]
spindeldjur
- zool (klass) arachnida
spindelgift
- veneno/toxico de aranea
spindelnät
- rete de aranea
spindelskivling
- bot cortinario
spindeltråd
- filo de aranea
spindelväv
- tela de aranea
spindelört
- bot thesio alpin
spindlar
- zool (ordningar inom spindeldjur) egentliga ~ araneida;
- locke~ opiliones
spinell
- miner spinello
spinett
- mus spinetta
spinkig
- tenue, magre
spinkighet
- tenuitate, magressa
spinn
- 1 flyg, fys spin eng;
- gå/råka i ~ flyg cader in un spin/in spirales 2 fiske pisca con canna a lancear (con rolo);
- zool tetranycho telario
spinna
- (gå runt) pivotar, torn(e)ar, volver, girar, rotar;
- text filar;
- zool (om katt) ronronar, facer ronron;
- ~ för hand filar a mano;
- ~ ull filar lana;
- ~ vidare på fig brodar super, elaborar
spinnaker
- sjö spinnaker eng [spinökö]
spinnande
- text filatura, filanderia, filanda;
- zool (katts) ronron
spinnare
- filator, filandero;
- zool bombyce;
- (familj) bombycoidas
spinnarfjäril
- zool bombyce;
- ~ar (överfamilj) bombycoidas
spinnbar
- filabile
spinneri
- filatura, filanderia, filanda
spinnerska
- filatrice, filandera
spinnfiske
- pisca con un canna a lancear (con rolo)
spinnhjul
- rota a/de filar, filatorio
spinnhus
- hist penitentiario/prision pro feminas
spinning
- filatura, filanderia, filanda
spinnkvalster
- zool tetranycho telario
spinnkörtel
- zool glandula sericigene/del seta
spinnmaskin
- machina a/de filar
spinnrock
- filatorio, rota de filar;
- zool caprimulgo europee
spinnrulle
- fiske rolo
spinnrörelse
- movimento de spin eng
spinnsida
- n le membros feminin de un familia
spinnspö
- fiske canna a lancear (con rolo)
spinnull
- lana pro filar
spinnvisa
- mus canto de tela
spion
- spia, spion
spionage
- spionage [-ad3e]
spionageverksamhet
- spionage [-ad3e]
spionera
- spi(on)ar;
- (speja) recognoscer, explorar
spioneri
- spionage [-ad3e]
spionering
- spionage [-ad3e]
spioneriverksamhet
- spionage [-ad3e]
spionfilm
- film de spionage [-ad3e]
spionflygning
- volo spion/de spionage [-ad3e]
spionhistoria
- historia de spionage [-ad3e]
spionorganisation
- rete de spionage [-ad3e]
spionsatellit
- satellite spia/spion/de spionage [-ad3e]
spiontjänst
- servicio de spionage [-ad3e]
spira
- I s (härskarstav) sceptro;
- arkit pinnaculo;
- bot pedicularis;
- kung Karls ~ pedicularis sceptro de Carolo;
- kärr~ pedicularis palustre;
- lapp~ pedicularis lapponic
II v bot germinar, gemmar;
- fig comenciar (a)
spiral
- spiral, spira, voluta, helice
spiralborr
- forator helicoidal
spiralfjäder
- tekn resorto in forma de spiral, resorto (a/de) spiral
spiralformad|spiralformig
- (el. spiralformig) (in forma de) spiral, spiralate, helicoidal, helicoide
spiralmadrass
- matras metallic
spiralrörelse
- (movimento) spiral
spiralställd
- bot a spiral
spiraltrappa
- scala (in) spiral, scala tornante/helicoide/in helice/a caracol/a limace/a vite
spirant
- språk (consonante) spirante
spirantisk
- språk spirante
spirea
- bot spirea
spirill
- med spirillo
spiritism
- spiritismo
spiritist
- spiritista
spiritistisk
- spiritista, spiritistic;
- ~ seans reunion/session de spiritismo
spiritualisera
- spiritualisar
spiritualisering
- spiritualisation
spiritualism
- fil, rel spiritualismo
spiritualist
- fil, rel spiritualista
spiritualistisk
- fil, rel spiritualista, spiritualistic
spiritualitet
- spiritualitate, spirituositate
spirituell
- spiritual, spirituose
spirituosa
- bibitas spirituose, alcoholes, liquores
spiritus
- spirito de vino, ethanol
spirituös
- spirituose
spirning
- germination, gemmation
spiroket
- biol spirocheta
spirometer
- med spirometro
spirometri
- med spirometria
spis
- I 1 (eldstad) camino, focar, estufa;
- (för matlagning) furno 2 typ cubetto de spatio que macula le texto imprimite, macula de spatio
II (föda) alimento, vivanda;
- fig pabulum lat;
- andlig ~ pabulum mental
spisa
- mangiar [-d3-];
- mus (avnjuta) ascoltar
spisare
- mus ascoltator
spisbröd
- kul (sorta de) pan dur
spisel
- (eldstad) camino, focar, estufa;
- (för matlagning) furno
spiseleld
- foco de furno
spiselhylla
- planca supra le furno
spiselhäll
- placa de coction
spiselkrans
- arkit mantello del camino
spiselvrå
- angulo del focar
spishäll
- placa de coction
spiskammare
- hist dispensa
spiskrok
- attisator, attisatorio
spiskupa|spiskåpa
- (el. spiskåpa) (mantello del) camino
spislucka
- porta de furno
spismur
- muro del camino
spisning
- (le) mangiar [-d3-];
- utan vidare ~ fig simplemente, simplicemente, sin emphase/emphasis
spisplatta
- placa de furno
spisring
- anello de furno
spisvärme
- calor del furno
spjut
- (stickvapen) lancea, picca;
- (kastvapen) dardo, javelotto;
- genomborra med ~ impalar;
- kasta ~ sport lancear le javelotto
spjutand
- zool anate acute, dafila acute
spjutfisk
- zool;
- svart ~ makaira indic;
- ~ar (familj) istiophoridas
spjutformad|spjutformig
- (el. spjutformig) lanciforme
spjutkastare
- sport lanceator del javelotto
spjutkastning
- sport lanceamento del javelotto
spjutmålla
- bot atriplex prostrate
spjutskaft
- fuste de lancea
spjutspets
- puncta de lancea
spjutstång
- fuste de lancea
spjutstöt
- colpo de lancea
spjutudd
- puncta de lancea
spjuver
- galliardo, burlator, farsator, picaro sp
spjuveraktig
- galliarde, burlesc, picaresc
spjuveraktighet
- galliardia
spjäla
- I barra, planca, latte;
- (i stol etc) balustro;
- med planchetta
II v med mitter/poner in planchettas
spjälförband
- med bandage [-ad3e] con planchettas
spjälka
- (klyva) finder, scinder;
- med (spjäla) mitter/poner in planchettas
spjälkbar
- fissile, fissibile, scissile, scissibile, divisibile
spjälkbarhet
- fissilitate
spjälkning
- fission, scission;
- fys fission;
- kem pyrolyse, pyrolysis, hydrolyse, hydrolysis;
- med application de planchettas
spjäll
- tekn regulator;
- (i eldstad) registro;
- (i bil) regulator del calor;
- köra iväg med öppet ~ fig partir a tote velocitate/a tote gas
spjällband
- corda del registro in forma de un banda decorative, banda del registro
spjällsnöre
- corda del registro
spjällåda
- cassa a/de lattes
spjälning
- med application de planchettas
spjälsäng
- lecto a/de balustros, lecto de infante
spjälverk
- spalier
spjärn
- ta ~ med fötterna poner/mitter le pedes (contra qualcosa)
spjärna
- ~ emot mantener se/esser firme, resister, recalcitrar, facer/opponer resistentia
spleen
- spleen eng [spli:n];
- ha/känna ~ haber le spleen;
- person som lider av ~ splenetico
spleenfylld
- splenetic
splint
- (ytved) alburno;
- (träflis) fragmento(s) de ligno
splinta
- finder
splintved
- alburno
split
- (tvedräkt) discordia, dissension;
- så ~ seminar le discordia
splits
- sjö ligatura tressate
splitsa
- sjö ligar per tressage [-ad3e]
splitsning
- sjö ligatura tressate
splitt
- totalmente, toto;
- ~ naken totalmente/toto nude
splitter
- I adv totalmente, toto;
- ~ naken totalmente/toto nude;
- ~ ny flammante
II s clasma(s), fragmento(s)
splitterbomb
- mil bomba a/de fragmentation
splitterfri
- que non se finde;
- ~tt glas vitro de securitate
splitterny
- completemente/toto nove, flammante
splittersäker
- infrangibile
splittra
- I v rumper in fragmentos, fracassar;
- fig fractionar, fragmentar;
- ~ sig fragmentar se, morsellar se;
- fig dispersar su attention
II s clasma, fragmento
splittrad
- fisse, fragmentari, schismatic;
- fig (okoncentrerad) distracte
splittrare
- persona qui semina le discordo
splittrig
- que se finde facilemente
splittring
- rumpimento in fragmentos, fragmentation;
- fig fractionamento, fragmentation;
- (tvedräkt) discordia, dissension
spoiler
- spoiler eng [spåilö]
spola
- 1 (skölja) lavar (con aqua currente), rinciar;
- med irrigar;
- fig (slopa) abolir, abandonar;
- som kan ~s med irrigabile;
- ~ en skridskobana inundar un patinatorio;
- ~ på toaletten irrigar le toilette fr [twalät], tirar le catena del toilette 2 (vinda upp) bobinar;
- ~ tillbaka en kassett rebobinar un cassetta
spolare
- 1 rinciator 2 bobinator
spolarvätska
- liquido de irrigation
spole
- bobina, fuso
spolformad|spolformig
- (el. spolformig) fusiforme
spolhållare
- porta-bobinas
spoliera
- guastar, destruer;
- person som ~r guastator, destructor
spoliering
- destruction
spoling
- juvene canalia
spolmask
- zool ascaride, filaria, nematodo
spolmaskin
- 1 (för rengöring) machina a de rinciar, rinciator 2 (för uppvindning) bobinatorio
spolning
- 1 (rengöring) rinciage [-ad3e], rinciamento, lavage [-ad3e], lavatura;
- med (av sår) irrigation;
- fig (slopande) abandonamento, abolimento, abolition 2 (uppvindning) bobinage [-ad3e]
spolvatten
- aqua de rinciamento, lavatura
spondeisk
- litt spondaic
spondylit
- med spondylitis
spondylos
- med spondylose, spondylosis
spondé|sponde
- litt spondeo
spongier
- zool (provins) porifera lat, poriferos
sponken
- bibita alcoholic
sponsor
- sponsor eng [spånsö], patrocinator
sponsorskap
- sponsoring eng [spli:n-], patrocinio
sponsra
- esser le sponsor eng [spånsö] de, patrocinar
sponsring
- sponsoring eng [spånsring], patrocinio
spont|spånt
- (el. spånt) profilo con un parte protuberante e un cannellatura al lista de un planca metallic/de ligno
sponta|spånta
- (el. spånta) provider (le lista de un planca metallic/de ligno) de un parte protuberante e un cannellatura, junger plancas metallic/de ligno que ha un lista con un parte protuberante e un cannellatura
spontan
- spontanee
spontanism
- spontaneitate;
- konst spontanismo
spontanist
- konst spontanista
spontanistisk
- konst spontanista, spontanistic
spontanitet
- spontaneitate
spor
- bot spora;
- (liten) sporula
sporadisk
- sporadic, sparse, rar
sporadiskhet
- sporadicitate
sporangium
- bot sporangio [-d3-], capsula sporifere
spordjur
- zool sporozoon (pl sporrozoa)
sporgömme
- bot sporangio [-d3-], capsula sporifere
sporkapsel
- bot sporangio [-d3-], capsula sporifere
sporkapsellock
- bot operculo
sporofyt
- bot sporophyto
sporra
- sporonar;
- fig sporonar, incitar, stimular, piccar, incoragiar [-d3-], provocar
sporre
- sporon;
- bot, zool sporon;
- kul moletta;
- fig stimulo, incentivo, incitamento, incitation;
- sätta sporrarna i hästen sporonar le cavallo;
- vinna sina sporrar fig ganiar su sporones
sporrhugg
- colpo de sporon
sporrsträck
- i ~ promptemente, rapidemente, con tote velocitate
sporsäck
- bot sporangio [-d3-], capsula sporifere
sport
- sport;
- bedriva/utöva en ~ practicar un sport
sporta
- facer sport, practicar un sport, esser sportive
sportaffär
- magazin (de articulos) de sport
sportanläggning
- installation sportive
sportartikel
- articulo sportive/de sport
sportbetonad
- sportive
sportbil
- auto(mobile) sportive/de sport
sportbragd
- gesta sportive/de sport
sportdille
- obsession pro tote lo que es sport
sportdykare
- scaphandrero sportive
sportdykning
- immersion sportive
sportel
- emolumento
sportfiskare
- piscator sportive
sportfiske
- pisca sportive
sportflyg
- aviation sportive
sportflygplan
- avion sportive/de sport
sportfåne
- amator exaggerative de sport, sportivo/sportista exaggerative
sportgren
- branca del sport
sporthall
- centro/grande sala sportive de sport
sporthjärta
- med corde hypertrophiate
sportig
- sportive
sportighet
- sportivitate
sportjacka
- jachetta sportive/de sport
sportjournalist
- jornalista/commentator/reporter eng [ripå:tö] sportive
sportklubb
- club eng [klab]/association/societate sportive
sportkläder
- vestimentos sportive/de sport
sportlov
- vacantias pl primaveral/de primavera
sportmodell
- modello sportive
sportnyheter
- novas/informationes sportive
sportplan
- campo sportive/de sports
sportprestation
- prestation sportive/de sport
sportreportage
- reportage [-ad3e] sportive/de sport
sportreporter
- commentator/reporter eng [ripå:tö] sportive
sportskjorta
- camisa sportive/de sport
sportskytte
- tiro sportive
sportslig
- sportive, juste
sportsman
- sportivo, sportista, sportsman eng [spå:tsmön]
sportstuga
- cabana sportive/de recreation
sportsutövare
- sportivo, sportista, sportsman eng [spå:tsmön]
sportterm
- språk termino de sport
sportutrustning
- equipamento sportive/de sport
sportutövning
- practica de un sport/de sports
sportvagn
- auto(mobile) sportive/de sport
sportälskare
- amator de sport, sportivo, sportista
sporväxt
- bot cryptogamo
sporväxtkännare
- bot cryptogamista
spotlight
- spotlight eng [spåtlait]
spotsk
- (föraktfull) contemptuose;
- (övermodig) arrogante;
- (stursk) impudente
spotskhet
- (förakt) contempto;
- (övermod) arrogantia;
- (sturskhet) impudentia
spott
- 1 fysiol saliva, sputo, bava;
- avsöndra ~ salivar;
- uppblanda med ~ insalivar 2 (hån) derision, sarcasmo, blasphemia, irrision
spotta
- I v sputar, spuer; inte ~ i glaset fig appreciar bibitas alcoholic;
- ~ i nävarna och ta nya tag fig facer un nove effortio sincer;
- ~ på fig conspuer;
- ~ upp med expectorar;
- ~ upp sig fig prender corage [-ad3e];
- ~ ut exspuer
II s zool platessa, pleuronecto
spottavsöndring
- secretion salivari/de saliva
spottkopp
- sputiera
spottkörtel
- anat glandula salivari
spottning
- exspuition
spottsten
- med sialolithiasis
spottstimulerande
- med sialagoge;
- ~ medel sialagogo
spottstyver
- pauc/poc moneta, pitancia
spov
- zool limosa, numenio, curlo;
- myr~ limosa laponic;
- röd~ limosa limosa; små~ numenio phaeopus lat [fä-];
- stor~ numenio arquatus lat, curlo
SPQR
- S.P.Q.R. (Senatus Populusque Romanus lat, le senato e le populo roman)
spraka
- (knastra) crepitar;
- (gnistra) scintillar;
- (om färger) flagrar, flammar
sprakfåle
- (om häst) cavallo vivace;
- (om person) galliardo
sprallig
- allegre, gai, galliarde, vivace
sprallighet
- allegressa, gaitate, galliardia, vivacitate
spratt
- burla, buffoneria, facetia, joco;
- spela någon ett spratt buffonar con un persona
sprattel
- agitation
sprattelgubbe
- marionette fr [-nät]
sprattla
- agitar se;
- (om barn) agitar le bracios e le gambas
spray
- se sprej
spraya
- se spreja
sprej|spray
- (el. spray) spray eng [sprei]
spreja|spraya
- (el. spraya) vaporisar, pulverisar
sprejburk|sprejflaska
- (el. sprejflaska) vaporisator, pulverisator
spreta
- extender in directiones diverse
spretig
- irregularmente extense (e pauco/poco elegante);
- (om hår) hirsute
spretighet
- extension irregular (e pauco/poco elegante)
spri
- sjö antenna
spricka
- I s fissura, ruptura
II v finder se;
- (krevera) crepar, exploder, erumper;
- fig (misslyckas) faller;
- ~ ut bot comenciar le floration/le florimento/a florar
sprickbildning
- fissura, ruptura
sprickfull|sprickfylld
- (el. sprickfylld) plenissime
sprickfärdig
- fig super le puncto de crepar/exploder/erumper
sprickig
- findite, plen de fissuras
sprida
- dispersar, disperger, divulgar, propagar;
- (utdela) distribuer, diffunder;
- (utså) disseminar;
- mil displicar;
- ~ evangelium propagar le evangelio;
- ~ kätteri propagar herasia;
- ~ sig dispersar se;
- mil displicar se;
- ~ skräck disseminar terror;
- ~ ut bland allmänheten divulgar, vulgarisar;
- ~ ut ett rykte facer circular un rumor, rumorar
spridare
- distributor, propagator, disseminator, divulgator;
- (av vatten) spargitor, irrigator
spridd
- (utbredd) diffuse, diffusive, extense;
- (allmän) vulgar, currente;
- (enstaka) sparse, dispersate, fragmentari;
- (sporadisk) sporadic, occasional;
- fys disperse
spridning
- dispersion, divulgation, propagation, dissemination;
- (bland allmänheten) divulgation, vulgarisation;
- (utdelning) distribution, diffusion;
- ge ~ åt divulgar, vulgarisar
spridningsförmåga
- fys poter dispersive, diffusibilitate
spridningslins
- fys lente divergente, diffusor
spridningsområde
- area/zona de distribution/de repartition
sprillans
- toto, totalmente;
- ~ ny completemente/toto nove, flammante
spring
- I (springande) ir e venir
II sjö spring eng [spring]
springa
- I s fissura, scissura;
- (liten) interstitio
II v currer;
- den ~nde punkten fig le puncto capital/vital;
- ~ bort escap(p)ar, fugir;
- ~ efter sequer;
- (hämta) currer a prender, reportar;
- ~ i luften exploder, rumper se;
- ~ sin väg currer via, partir currente/in haste;
- ~ sönder exploder
springande
- (le) ir e venir
springare
- zool, spel cavallo
springbock
- zool marsupio
springbrunn
- fonte de aqua vive, fonte saliente, fontana
springflicka
- puera de cursa, galopina;
- arbeta som ~ facer le commissiones
springflod
- marea vive/equinoctial/de equinoctio
springkniv
- stiletto
springkorn
- bot balsamina
springkälla
- fonte, fontana, puteo
springmask
- zool oxyuro, enterobio vermicular
springpojke
- garson de cursa, galopino;
- arbeta som ~ facer le commissiones
springvatten
- fonte, fontana, puteo
springvikarie
- reimplaciante, substituto, reserva
sprinkler
- installation de extinction automatic de un incendio, sprinkler eng [sprinklö]
sprint
- cavilia
sprinta
- sprintar, accelerar
sprinter
- sport sprintator, sprinter eng
sprinterdistans
- sport sprint eng, cursa de velocitate
sprinterlopp|sprinterlöpning
- (el. sprinterlöpning) sport sprint eng, cursa de velocitate
sprintersträcka
- sport sprint eng, cursa de velocitate
sprit
- alcohol, liquor forte;
- begiven på ~ bibule;
- denaturerad ~ alcohol disnaturate;
- ren ~ alcohol absolute/pur
sprita
- 1 (supa) biber in excesso 2 kul scaliar;
- ~ bönor scaliar fabas
spritbegär
- vitio de biber, alcoholismo, dipsomania, vinolentia
spritbeslag
- confiscation de alcohol
spritdryck
- bibita/biberage [-ad3e] alcoholic/alcoholisate
spritfabrik
- distilleria
spritfri
- sin/exempte de alcohol, non alcoholisate
spritförbud
- prohibition de alcohol
spritförtäring
- consumo/consumption de alcohol
sprithalt
- grado/percentage [-ad3e] de alcohol
sprithaltig
- alcoholic, alcoholisate
spritkonsumtion
- consumo/consumption de alcohol
spritkök
- calefactor a/de alcohol
spritlangare
- trafficator de alcohol
spritlangning
- traffico de alcohol
spritlöslig
- solubile in alcohol
spritmissbruk
- abuso de alcohol
spritmissbrukare
- abusator de alcohol
spritpenna
- (stilo/penna de) feltro
spritproblem
- problema de alcoholismo
spritpåverkad
- in stato de ebrietate
spriträttigheter
- licentia de servir bibitas alcoholic/alcoholisate
sprits
- kul syringa (pro formar pasta/crema battite etc.)
spritsa
- kul pressar per un syringa
spritservering
- servicio de bibitas alcoholic/alcoholisate
spritskatt
- imposto super bibitas alcoholic/alcoholisate
spritt
- completemente, totalmente, toto;
- ~ naken totalmente/toto nude;
- ~ ny completemente/toto nove, flammante;
- ~ språngande galen toto/totalmente folle
spritta
- (rycka till) succuter;
- (hoppa) saltar;
- ~ av glädje saltar de allegressa
sprittande
- fig (livlig) vivace
sprittermometer
- thermometro a/de alcohol, alcoholometro
sprittillverkning
- fabrication de alcohol
sprittning
- (skälvning) succussa;
- (litet skutt) salto
spritutskänkning
- servicio de bibitas alcoholic/alcoholisate
sprudla
- (bubbla) bullir, gurguliar;
- kul effervescer;
- (välla fram) surger
sprudlande
- ebulliente, galliarde
sprund
- fissura, incision;
- (på kläder) apertura
spruta
- I s spargitor, irrigator;
- (brandspruta) pumpa a/de incendio med injector, syringa
II v spuer, sputar, rigar, asperger;
- ~ eld vomitar foco;
- ~ in med injectar, injicer, syringar;
- ~ med ett insektsmedel pulverisar un insecticida;
- ~ mot ogräs irrorar
sprutfiskar
- zool (familj) toxotidas
sprutflaska
- vaporisator, atomisator, nebulisator, pulverisator;
- (sifon) siphon
sprutgurka
- bot exballio
spruthål
- zool (på val) spiraculo
sprutlackera|sprutmåla
- (el. sprutmåla) pinger per le/con pistola vaporisator/pulverisator
sprutmunstycke
- becco, bucca, imbuccatura
sprutpistol
- pistola vaporisator/pulverisator
sprutspets
- med agulia/aco a/de syringa
sprutt
- impeto;
- sätta ~ accelerar (se), hastar (se);
- sätta ~ på dar un impeto a
spräcka
- finder
spräcklig
- (fläckig) maculate;
- (brokig) multicolor;
- bot variegate
spräckning
- fission
spränga
- facer saltar;
- (en dörr) fortiar;
- (med dynamit) dynamitar;
- kul (fågel) mitter/poner in muria;
- ~ banken spel facer saltar le banca;
- ~ en bro facer saltar un ponte;
- ~s crepar, saltar, erumper, exploder, detonar
sprängbomb
- mil bomba explosive
sprängdeg
- bomba al plastico
sprängfull|sprängfylld
- (el. sprängfylld) plenissime
sprängfärdig
- super le puncto de crepar/exploder/erumper
spränggranat
- mil granata explosive
sprängkraft
- fortia explosive
sprängladdning
- carga explosive
spränglista
- lista electoral non official
spränglärd
- eruditissime, doctissime
sprängmedel
- materia explosive, explosivo
sprängmätt
- supersaturate
sprängning
- explosion, eruption, detonation, ruptura
sprängskott
- tiro explosive
sprängstoff
- materia explosive, explosivo
sprängverkan
- effecto explosive
sprängvärk
- dolo pulsative
sprängvärka
- doler pulsativemente
sprängämne
- materia explosive, explosivo
sprängört
- bot cicuta
sprängörtsextrakt
- cicuta
sprätt
- I 1 dandy eng [dændi], snob eng 2 (fart) velocitate;
- sätta ~ på något activar un cosa;
- sätta ~ på pengarna jectar le moneta del fenestra
II (sprättande) grattamento
sprätta
- I 1 (krafsa) grattar;
- (skvätta) effunder 2 (vara sprättig) comportar se como un dandy eng [dændi]/un snob eng, paradar, ostentar
II ~ upp (söm) dissuer;
- (bok) secar;
- (buk) med eventrar
sprättbåge
- hist (pilbåge) arco;
- stå som en ~ esser curvate como un arco
sprätthök
- fig dandy eng [dændi], snob eng
sprätthöna
- gallina de ferma
sprättig
- qui se comporta como un dandy eng [dændi]/snob eng, troppo elegante
sprättkniv
- cultello a dissuer
sprättägg
- ovo de un gallina de ferma
språk
- lingua, idioma;
- (språkbruk) linguage [-ad3e], (le) parlar;
- behärska ett ~ väl dominar/posseder/maestrar ben un lingua;
- ett dött ~ un lingua morte;
- ett hemligt ~ un crypto;
- främmande ~ linguas estranier;
- inhemska ~ linguas indigena;
- kärlekens ~ le linguage del amor;
- levande ~ linguas vive/vivente;
- ovårdat ~ linguage vulgar/grossier;
- slå sig i ~ med comenciar un conversation con;
- svulstigt ~ parolas impie;
- tala samma ~ parlar le mesme lingua
språka
- conversar;
- ~s vid conversar
språkanlag
- dono pro le/de linguas
språkbarriär
- barriera linguistic
språkbegåvad
- qui ha un talento linguistic
språkbegåvning
- talento linguistic
språkbehandling
- elocution
språkbehärskning
- maestria de un lingua, cognoscentias/cognoscimentos linguistic
språkbruk
- uso/usage [-ad3e] linguistic/de lingua, linguage [-ad3e]
språkegenhet
- idiotismo, idioma;
- engelsk ~ anglicismo;
- fransk ~ gallicismo;
- tysk ~ germanismo
språkexpert
- linguista, philologo, grammatico
språkfamilj
- familia linguistic/de linguas
språkfel
- error/falta grammatic/linguistic/de linguage [-ad3e], solecismo
språkfilosofi
- philosophia linguistic/del lingua/del linguage [-ad3e]
språkform
- forma linguistic/de linguage [-ad3e]
språkforskare
- linguista, philologo, grammatico
språkforskning
- linguistica;
- jämförande ~ linguistica comparative
språkfråga
- question linguistic
språkförbistring
- confusion del linguas, barbarismo
språkfördärv
- deterioration/corruption del linguage [-ad3e]
språkfördärvare
- corruptor del linguage [-ad3e]
språkförnyelse
- innovation linguistic, neologismo
språkgemenskap
- communitate linguistic
språkgeografi
- geographia linguistic
språkhistoria
- historia linguistic/del lingua(s), linguistica historic
språkhistorisk
- linguohistoric
språkkonstnär
- artista/virtuoso del linguage [-ad3e]
språkkonsult
- consiliero linguistic
språkkunnig
- qui sape parlar plure linguas estranier
språkkunnighet|språkkunskap
- (el. språkkunskap) competentia/conscientia linguistic
språkkurs
- curso de lingua
språkkänsla
- intuition/instincto/sentimento/sensibilitate/conscientia linguistic, sentimento del lingua
språklaboratorium
- laboratorio de linguas
språklektion
- lection de lingua
språklig
- linguistic
språkljud
- phonema
språklära
- grammatica
språklärare
- instructor/professor de lingua(s)
språkman
- linguista, philologo, grammatico
språkmelodi
- rhythmo de un/del lingua
språkminoritet
- minoritate linguistic
språknorm
- norma linguistic
språkområde
- (med avseende på utbredning) region/territorio linguistic;
- (ämnesområde) dominio/campo linguistic/del lingua/del linguistica
språkpolitik
- politica linguistic
språkproblem
- problema linguistic/del lingua
språkprov
- proba/prova linguistic
språkpsykologi
- psycholinguistica
språkpsykologisk
- psycholinguistic
språkreform
- reforma linguistic
språkregel
- regula grammatical/de grammatica
språkrensare
- purista
språkrensning
- purismo
språkriktig
- linguisticamente correcte
språkriktighet
- usage [-ad3e] linguistic correcte
språkrubbning
- med dysphasia
språkrör
- fig porta-voce
språksam
- loquace
språksamhet
- loquacitate
språksinne
- intuition/instincto/sentimento/sensibilitate/conscientia linguistic, sentimento del lingua
språksociologi
- sociolinguistica
språksociologisk
- sociolinguistic
språkstrid
- rivalitate del linguas, antagonismo/querela/conflicto linguistic, lucta inter duo linguas
språkstruktur
- structura del lingua
språkstuderande
- studente/studiante de linguistica
språkstudie
- studio linguistic/de un lingua/de linguas;
- ~r linguistica
språkstund
- confabulation
språkstörning
- med dysphasia
språksvårigheter
- difficultates linguistic
språksystem
- systema linguistic
språktagen
- vara i ~ garrular, confabular
språkteori
- theoria del lingua
språkträning
- exercitio linguistic/de lingua/de grammatica
språkundervisning
- inseniamento de linguas/de un lingua
språkuppfattning
- conception del linguage [-ad3e]
språkutbredning
- expansion linguistic
språkutveckling
- evolution linguistic
språkvetare
- linguista, philologo, grammatico
språkvetenskap
- linguistica;
- jämförande ~ linguistica comparative, philologia
språkvetenskaplig
- linguistic
språkvetenskapsman
- linguista, philologo, grammatico
språkvård
- cura de un systema e un uso/usage [-ad3e] linguistic correcte
språkvårdare
- persona qui se cura professionalmente de un systema e un uso/usage [-ad3e] linguistic correcte
språköra
- intuition/instincto/sentimento/sensibilitate/conscientia linguistic, sentimento del lingua
språkövning
- exercitio linguistic/de lingua/de grammatica
språng
- (hopp) salto;
- (krumsprång) gambada;
- arkit saliente, projection;
- zool (betäckning) (le) montar;
- stå/vara på ~ att esser preste a/super le puncto de
språngande
- spritt ~ galen completemente folle
språngavgift
- zool taxa de (un) montar
språngben
- anat astragalo
språngbräda
- sport trampolino
språngfika
- tassa de caffe (prendite) in grande/tote haste
språngmarsch
- curso
språngsedel
- zool certificato de (un) montar
språngsegel
- tela de salvamento
språngvis
- per/a saltos, saltatori, discontinue
spröd
- fragile, friabile, frangibile, tenere, delicate;
- kul crispe
sprödhet
- fragilitate, teneressa, delicatessa
spröjs
- barra (de fenestra)
spröjsad
- con/que ha barra(s)
spröjsfri
- sin barra(s)
spröjsverk
- systema de barras (de fenestra)
spröt
- antenna
spurt
- sport acceleration de velocitate, sprint eng
spurta
- sport accelerar, sprintar
spurtare
- sport sprintator, sprinter eng
spurtstrid
- sport cursa de velocitate, sprint eng
sputnik
- sputnik ry
spy
- vomir, vomitar, disgorgar, regurgitar, spuer, sputar
spya
- vomito
spyboll
- (från uggla) pelota de uluco
spydig
- sarcastic, caustic, mordace, ironic
spydighet
- sarcasmo, causticitate, mordacitate, ironia
spyfluga
- zool calliphora, musca carnivore
spyfärdig
- super le puncto de vomitar
spygatt
- sjö spuigat nederl, scupper eng [skapö]
spä
- se späda
späck
- adipe;
- kul lardo
späcka
- kul, fig (inter)lardar (de/con)
späckad
- fig plenissime
späckhuggare
- zool orca
späcklager
- strato adipose;
- kul strato de lardo
späckning
- kul, fig (inter)lardamento
späcknål
- kul agulia pro lardar
späd
- tenere, gracile, tenue;
- (ömtålig) delicate
späda|spä
- (el. spä) diluer;
- ~ på fig exaggerar;
- ~ ut diluer
spädbarn
- bebe, baby eng [beibi]
spädbarnsdöd
- plötslig ~ med morte subite del neonato
spädbarnsdödlighet
- mortalitate infantil
spädbarnsvåg
- pesa-bebe
spädgris
- kul porchetto
spädhet
- teneressa
spädkalv
- kul vitello neonate
spädning
- dilution
späka
- mortificar (le carne), practicar ascese;
- ~ sig mortificar se
späkelse|späkning
- (el. späkning) mortification (del carne), ascese, ascetismo
spänd
- tendite, tense, contrahite, nervose, excitate, explosive, febril;
- en ~ atmosfär un atmosphera tendite/tense/explosive;
- ha ~a relationer haber relationes tense;
- i ~ förväntan in grande sperantia;
- ~ muskel musculo tendite/tense/contrahite;
- ~ uppmärksamhet attention tendite/tense;
- vara ~ till bristningsgränsen tense al maximo
spändhet
- tension
spänn
- I (krona) corona
II sitta på ~ mantener tense le attention
spänna
- tender;
- (racket) cordar;
- (varptrådar) ordir;
- (sitta hårt) serrar;
- ~ av relaxar;
- ~ bågen tender le arco;
- ~ en fjäder tender un resorto;
- ~ sig (vara spänd) esser tense;
- (anstränga sig) effortiar se, facer un effortio, dar se pena;
- ~ sina förväntningar högt exaggerar su sperantias
spännande
- captivante, excitante, excitative, dramatic, sensational
spännare
- tenditor, tensor
spännbetong
- beton/concreto armate (durante tension)
spänne
- bucla
spännebuckla
- arkeol fibula
spännfjäder
- resorto tenditor, tenditior a resorto
spänning
- tension;
- fys tension, pression;
- el tension, potential, voltage [-ad3e];
- fig tension;
- den elektriska ~en är 220 volt le tension del rete electric es 220 volts;
- förhöjd ~ med hypertonia
spänningsfall
- el cadita de tension/de voltage [-ad3e]
spänningsfylld
- captivante, excitante, excitative, dramatic, sensational
spänningsfält
- el campo electric/de tension/de voltage [-ad3e];
- fig campo/area/zona de tension
spänningsmätare
- el voltimetro, electrometro, potentiometro;
- tekn tensiometro;
- fys manometro
spänningstillstånd
- tension;
- fysiol tono;
- läran om ~ fysiol tonologia
spännkraft
- tension;
- (utvidgningsförmåga) poter/fortia expansive/de expansion, expansibilitate;
- (elasticitet) elasticitate
spännram
- quadro de tension;
- text (för väv) orditorio
spännskruv
- vite tenditor, tenditor a vite
spännvidd
- apertura;
- zool (fåglars) apertura alar, invirgatura
späns|spens
- (el. spens) (kort uniformsjacka) spencer eng [spensö];
- (styvt midjeband i kjol) banda de cinctura
spänsband
- banda de cinctura
spänst
- vigor
spänsta
- facer monstra de vigor
spänstig
- vigorose
spänstighet
- vigor
spänta
- finder, scinder
späntning
- fission, scission
spärgel
- bot spergula;
- åker~ spergula arvense
spärr
- 1 barriera, barricada, barra 2 rida ~ mot fig opponer se a 3 med ögonen på ~ con le/a oculos largemente aperite/aperte;
- sätta med ~ typ componer in stilo spatiate, spatiar
spärra
- 1 barrar, incombrar, blocar, obstruer;
- (sätta upp hinder) barricadar;
- (avstänga) clauder;
- ~ av blocar, obstruer;
- ~ vägen för någon barrar le cammino a un persona, impedir le passo a un persona 2 (spreta) extender in directiones diverse;
- typ (sätta med spärrad stil) componer in stilo spatiate, spatiar
spärrballong
- ballon de protection
spärrbom
- barriera
spärreld
- mil foco/tiro de barrage [-ad3e], cortina de foco
spärrfort
- mil fortalessa de obstruction
spärrförband
- mil unitate militar pro defensa costari
spärrhake
- pessulo;
- (på gevär) aletta de securitate
spärrkonto
- conto blocate
spärrlinje
- linea que marca interdiction/prohibition de passar
spärrlista
- lista de personas excludite (de un certe derecto)
spärrning
- (handling) obstruction, barrage [-ad3e], incombramento, blocamento;
- (medel) obstaculo, barrage [-ad3e], barriera, barricada
spärrområde
- mil zona de obstruction
spärrvakt
- controlator de billetes
spätta
- 1 zool platessa, pleuronecto 2 companion feminin de un moto(r)cyclista (in vestimentos de corio)
spå
- predicer, prophetisar, augurar, portender;
- (varsla) vaticinar;
- (göra en prognos) previder, prognosticar;
- (utlova) presagir, annunciar, promitter, augurar;
- låta ~ sig facer se predicer le advenir;
- människan ~r, Gud rår homine propone, Deo dispone;
- ~ om framtiden predicer/prophetisar le futuro;
- ~ väder previder le tempore
spådom
- prediction, prophetia, presagio [-d3-], augurio;
- (varsel) divination, vaticinio, vaticination;
- (prognos) prediction, prognostication, prognostico, prognose, prognosis;
- (i kort) cartomantia;
- (i handen) chiromantia;
- astrol astrologia;
- hist auspicio
spådomskonst
- mantica
spågumma
- vaticinatrice, pythonissa, sibylla
spåkunnig
- qui sape predicer/prophetisar le futuro
spåkvinna
- vaticinatrice, pythonissa, sibylla
spåman
- prognosticator, divinator, divino, propheta, predictor, vaticinator;
- (som spår i kort) cartomante;
- (som spår i handen) chiromante;
- (som spår i stjärntecknen) astrologo;
- hist augure, auspice
spåmossa
- bot funaria hygrometric
spån
- (av trä) fragmento/retalio de ligno;
- (av metall) limatura;
- (till tak) tegula de ligno
spåna
- I s fragmento/retalio de ligno
II v finder a retalio de ligno;
- coperir de tegulas de ligno;
- fig improvisar
spånad
- (handling) filatura;
- (produkt) filanda, filanderia
spånadsarbete
- (handling) filatura;
- (produkt) filanda, filanderia
spånadsmaterial
- material a filar/de filatura
spånadsväxt
- bot flor a filar/de filatura
spång
- passarella
spånkorg
- corbe de retalios de ligno tressate
spånplatta|spånskiva
- (el. spånskiva) arkit pannello de fibras de ligno pressate
spåntak
- tecto a tegula de ligno
spåntäcka
- coperir de tegulas de ligno
spår
- tracia, marca, vestigio;
- (av vilt) pista;
- järnv (skenor) rails eng [reilz];
- följa någons ~ sequer le tracia de/traciar qualcuno;
- inte ett ~ av fig (inte ett dugg) non le minime tracia/apparentia/indicio de; leda på fel ~ disviar;
- lämna ~ lassar tracias;
- tappa ~et perder le tracia
spåra
- (söka efter spår) traciar, cercar le tracias de;
- (följa i spår) traciar, sequer le pista de;
- (märka) notar;
- sport marcar un pista;
- ~ upp discoperir, traciar, deteger, detectar;
- ~ ur derailar [-reil-], disviar
spårare
- traciator
spårelement
- biol microelemento
spårfinnare
- traciator
spårhund
- can traciator
spårljus|spårljusprojektil
- (el. spårljusprojektil) projectil luminose
spårlös
- sin (lassar) tracia(s)
spårsinne
- naso fin, senso de detection, flair fr [flä:r]
spårsnö
- nive minute/pulverose
spårvagn
- tram eng [træm], tram(via), tramway eng [træmwei]; som avser ~ tramviari
spårvagnsförare
- conductor del tram(via)/del tramway eng [træmwei], tramviero
spårvagnshållp